Abstract Background. Sweden is one of the European countries that received the largest number of refugees in recent years and a large proportion of these are children. Asylum-seeking children are at greater risk of mental and physical illness. Since all children living in Sweden have the right to go to school, the school nurse has a unique role in the detection of illness and health promotion for this group of children. Objective. To describe what characterizes the school nurse's health promotion work with newly arrived and asylum-seeking children. Method. The study has a qualitative, inductive approach. Eight semi-structured interviews were conducted in the Umeå region. The interviews were analysed using content analysis. Results. The result is presented in three categories. Under the category dedication descriptions of school nurses focus on the children's needs, personal involvement and meeting challenges is reported. Under development descriptions of how adaptation of procedures and their priority, of time is presented. Finally, under collaboration descriptions of cooperation and collaboration with family, school staff and external agencies is described. Conclusion. To develop procedures and forms of cooperation would simplify and streamline the work of school nurses and make more time for health promoting and preventative work with newly arrived and asylum-seeking children. A need for more knowledge about this student group was identified. Targeted training and education for school nurses could enhance the experience of professional skills in the work with newly arrived and asylum-seeking children. Keywords. School nurse, refugee children, mental health, student health, experience, health promotion.

Skolsköterskor kan dagligen möta elever med psykisk ohälsa i sitt arbete och har en betydelsefull roll att ge stöd och vara till hjälp för att främja elevers hälsa och välmående. Den psykiska ohälsan bland elever ökar och det är viktigt att tidigt kunna identifiera tecken på ohälsa. Ett samarbete med eleverna, deras familjer och med andra instanser är viktigt för att främja elevernas hälsa. Tidigare forskning visar att skolsköterskorna saknar viss kunskap och metoder för att möta elever som mår psykiskt dåligt och att de även kan känna sig ensamma i sin yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka skolsköterskors upplevelser av att möta och arbeta med elever som har psykisk ohälsa. En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med tio stycken skolsköterskor på grund- och högstadieskolor. Datamaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Efter analysen framkom två kategorier vilka var: att möta elever och föräldrar samt olika sätt att arbeta med elever med psykisk ohälsa. Resultatet visar att skolsköterskor möter elever med olika problematik och känslotillstånd vilket kan framkalla känslor som maktlöshet, frustration, glädje och otillräcklighet hos skolsköterskor. Det framkom att skolsköterskor ställs inför utmaningar som till exempel bristande föräldrakontakt och föräldrastöd samt en saknad av metoder för att arbeta med psykisk ohälsa. För att kunna ge elever stöd och hjälp är det viktigt att skolsköterskor kan vara tillgängliga så mycket som möjligt och att samverkan med föräldrar och andra instanser är välfungerande. Arbetslivserfarenheten och stödet skolsköterskor får genom handledning upplevdes betydelsefullt för att kunna hantera situationer som uppstår. Ytterligare forskning inom området behövs enligt författarna.

Bakgrund: Sex och samlevnad är en av många faktorer som har betydelse för hälsa och välbefinnande hos såväl vuxna som ungdomar. Alla elever har rätt att få sex- och samlevnadsundervisning i skolan. I arbetet med att stärka ungdomars förmåga att göra medvetna och ansvarstagande val som rör sexualitet och relationer är sex- och samlevnadsundervisningen en viktig del. Syfte: Att beskriva hur förstaårselever på gymnasiet upplever den sex- och samlevnadsundervisning som de hade i högstadiet. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats och data analyserades med innehållsanalys. Fyra fokusgrupper genomfördes med totalt 20 deltagare.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Eleverna beskriver att sex- och samlevnadsundervisning är av stor betydelse, Att ha erfarenhet av en undervisning som upplevs bristfällig samt elevernas önskemål om förändring i undervisningen. Slutsats: Ungdomarna upplever att sex- och samlevnadsundervisning är viktig men att undervisningen i detta ämne också har brister. Det finns behov av att lyssna på och respektera unga människors åsikter gällande undervisningen i sex- och samlevnad. Detta för att anpassa undervisningen utifrån ungdomars livsvärld och deras behov och därmed bidra med betydelsefull kunskap i ämnet. Skolsköterskors omvårdnadsperspektiv kan tänkas bidra till den öppenhet och följsamhet för individens unika behov vilket efterfrågas av deltagarna.

Bakgrund: Ungdomar tillhör den populationen som använder skärm högst antal timmar per dag. Skärmar används som kommunikationsmedel, fritidsaktivitet men även i dagens skolundervisning. Hög skärmanvändning kan leda till ökad stress och sömnsvårigheter. Sömn är ett grundläggande behov och sömnsvårigheter kan orsaka en rad hälsoproblem och försämrade studieresultat. Skolsköterskan har ett stort och komplext ansvar i att arbeta preventivt, tidigt identifiera sömnsvårigheter och kartlägga varje enskild elevs risker med skärmanvändning. Syfte: Att jämföra sömnsvårigheter i relation till skärmanvändning mellan unga män och unga kvinnor i senare tonåren. Metod: En enkätstudie med kvantitativ design tillämpades. 221 elever deltog från årskurs tre på fyra olika gymnasier i södra Sverige. Data fördes in i SPSS. Resultatet redovisas deskriptivt i form av tabeller och diagram samt logistisk regression som presenteras i löpande text. Resultat: Resultatet visar att det finns ett samband mellan sömnsvårigheter och att ungdomar sitter uppe vid någon typ av skärm efter klockan 23.00 flera kvällar i veckan. Det finns också ett visst samband mellan sömnsvårigheter och att vakna flera gånger under natten av SMS eller inkommande aviseringar. Unga män använder skärm i större utsträckning efter klockan 23.00 medan ingen signifikans påvisas mellan könen gällande att vakna av aviseringar. Slutsats: Skärmanvändning och sömnsvårigheter är högaktuella ämnen. Baserat på studiens resultat kan slutsats dras om att skärmaktiviteten är en bidragande orsak till sömnsvårigheter. Genom att ständigt vara uppdaterad om den senaste forskningen, ha god kommunikation med elever, föräldrar och skolpersonal samt personcentrerat arbete kan skolsköterskan förebygga sömnsvårigheter och överdriven skärmkonsumtion.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Skolbarn rekommenderas hög nivå av fysisk aktivitet vilket endast uppnås av 10-20 procent. Sedan1980-talet har skolbarns matvanor försämrats men enligt Statens Folkhälsoinstitut har det skett en förbättring de senaste åren då fler skolbarn äter frukt och grönsaker. Skolsköterskan har en viktig uppgift att gynna våra skolbarns hälsa genom ett holistiskt förhållningssätt. Syfte: Att undersöka om det finns en relation mellan svenska skolbarns självrapporterade fysiska aktivitet och deras kostvanor utifrån Folkhälsoinstitutets enkät Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10 och 2005/06. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata hämtad från Statens Folkhälsoinstitut. Totalt ingick 11216 svenska skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år. Materialet analyserades bivariat och med multivariata regressionsanalyser. Resultat: Det påvisades ett samband mellan hög fysisk aktivitet och manligt kön, goda frukostvanor och högt grönsaksintag samt att föräldrarna har ett arbete. Det var 1,4 gånger så vanligt att pojkar rapporterar att de har en hög fysisk aktivitet jämfört med flickor. Högt grönsaksintag har det starkaste sambandet med hög fysisk aktivitet. Största andelen av skolbarnen i båda enkätundersökningarna äter frukost dagligen och har arbetande föräldrar. Slutsats: Skolsköterskan bör arbeta holistiskt med elevernas levnadsvanor med hänsyn till den starka samvariationen mellan fysisk aktivitet, kostvanor och socioekonomi som påvisats.

Många ungdomar får inte den sömn de behöver för att upprätthålla en god hälsa. Ungdomars dygnsrytm överensstämmer inte alltid med övriga samhällets tider och krav. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vetenskapliga bevis för att sömnbrist kan ge konsekvenser för ungdomar. Studier valdes ut från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Efter kvalitetsgranskning återstod elva studier som sammanvägdes i tre teman och sex sub-teman. Resultatet visade att ungdomar som hade sömnbrist riskerade att i olika omfattning få fysiska konsekvenser som ökad dagtrötthet och kroppsliga symtom som förhöjt BMI, blodtryck, huvudvärk och atopiskt eksem. Sömnbristen resulterade i psykiska konsekvenser med symtom som ökade känslor av stress, mardrömmar, depression, ångest och aggressivitet. Sociala konsekvenser på grund av sömnbrist försämrade skolprestationen, oftare användningen av stimulantia och droger samt att riskbeteendet ökade. Detta talar för att distriktssköterskor har en stor och viktig roll i att uppmärksamma ungdomars sömnvanor för att förebygga ohälsa inom primär- och skolhälsovården. En kort sömnscreening som en del i hälsoundersökningen skulle innebära tidig upptäckt av ungdomar med sömnproblematik och minska risken för utvecklande av riskbeteenden. / Many adolescents do not get the sleep they need to maintain good health. Young people's circadian rhythms do not always correspond with the rest of society, times and requirements. The aim of this study was to compile whether there is scientific evidence that sleep deprivation has consequences for adolescent people. Studies were selected from Pubmed, Cinahl and Psychinfo. After quality assessment eleven remained studies that were considered in three themes and six sub-themes. The results showed that adolescents who had lack of sleep had physical consequences such as increased daytime sleepiness and physical symtoms such as increased BMI, blood pressure, headaches and atopic dermatitis. Sleep shortage resulted in psychological consequences with symptoms of increased feelings of stress, nightmares, depression, anxiety and aggression. Social impacts due to lack of sleep impaired school performance, frequent use of stimulants and drugs, and the risk behavior increased. This indicates that district nurses have a major role in drawing attention to young people's sleep habits to prevent illness in primary and school health. A short sleep screening as part of the health survey would involve early detection of adolescents with sleep problems and reduce the risk for development of risk behaviors. / x