No description available.

No description available.

Syftet med den här studien är att få en förståelse för pedagogers syn på och erfarenheter kring integrering av barn med utländsk bakgrund och dess familjer i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som skickats ut till förskollärare där frågor ställts om hur man arbetar med barngruppen i och med olika kulturer och hur de bygger upp relationer. Studien analyserades kvalitativt med enkät som datainsamlingsmetod och med ett kvalitativt perspektiv. Resultatet redovisas genom att förklara olika prototeman som uppkommit utifrån respondenternas svar. Det visar sig att det tyvärr inte finns så mycket intresse för ämnet mångfald utan det ses ofta som ett måste. Respondenterna lyfter fram vikten av det egna intresset och engagemanget, det är det som främjar och skapar mångfald i förskolan. Möjligheterna till fortbildning inom ämnet verkar enligt respondenterna ligga i deras egna händer och styrs inte ofta av förskolechefen. Det kan bli problematiskt för att alla barn i förskolan ska få likvärdiga förutsättningar kring mångfald, integrering och kulturalitet.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med förståelse för de rådande tolkningsrepertoarer i pedagogers tal om inkludering av barn med utländsk bakgrund i förskolans kontext. De frågeställningar som använts för att uppfylla studiens syfte är: Hur talar pedagoger om inkludering av barn med utländsk bakgrund i förskolan? samt Vilka arbetssätt talar pedagoger om för att möjliggöra för kommunikation och delaktighet för barn med utländsk bakgrund som har otillräckliga kunskaper i det svenska språket? Studien har socialkonstruktionism och diskursanalys som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Diskurspsykologi användssom analysmetod med tolkningsrepertoarer, retorik och kategorisering som analysverktyg. I studien har sex verksamma pedagoger intervjuats i förskolans kontext. Resultaten presenteras i två teman Pedagogers talom inkludering av barn med utländsk bakgrund i förskolan samt Arbetssätt för att möjliggöra för kommunikation och delaktighet för barn med utländsk bakgrund som har otillräckliga kunskaper i det svenska språket. Under första resultattemat synliggörs tre tolkningsrepertoarer i pedagogers tal: Det ärpedagogens ansvar att skapa en inkluderande förskola, Olikheter är en tillgång samt Språket är en utmaningi inkluderingsarbetet. Under andra resultattemat synliggörs två tolkningsrepertoarer i pedagogers tal: Attkommunicera och delta är avgörande samt Att inte hänga upp sig på språket. Slutsatsen som vi drar utifrånpedagogernas tal är att det verkar finnas en samsyn kring begreppet kommunikation till skillnad från begreppen inkludering och delaktighet och därmed behöver verksamma pedagoger diskutera dessa begreppför att kunna genomföra ett likvärdigt inkluderingsarbete.