Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985–1997 (n=416). Besvarade (n=213) enkäter analyserades med deskriptiv statistik och kvalitativ analys. Resultatet i studien visar att unga vuxna som överlever ALL och dess behandling saknar kunskaper om sin sjukdom och dess fysiska och psykosociala konsekvenser. Studien visar också ett upplevt bristande stöd från hälso-och sjukvården efter sjukdomen och behandlingstiden hos unga vuxna som överlever ALL och dess behandling. Ytterligare forskning behövs kring hur samarbetet mellan skolsköterska och barnonkologisjuksköterska kan främja barnens återgång till vardagen och skolan ur ett fysisk och psykosocialt perspektiv.

Bakgrund: Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste formen av leukemi och utgör 90% av alla leukemifall. När ett barn insjuknade i ALL förändrades hela familjens livssituation drastiskt. Föräldrarna hamnade under stor press när det gällde vården av sitt sjuka barn och samtidigt sköta om resten av familjen. Det var nödvändigt för sjuksköterskan att inventera föräldrarnas upplevelser för att hjälpa dem hantera den nya situationen. Syfte: Att belysa föräldrarnas upplevelser av att ha ett barn som insjuknar i akut lymfatisk leukemi. Metod: En systematisk litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar valdes ut ligger till grund för studien. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Då föräldrarna fick beskedet om deras barns diagnos uppstod känslor av chock och misstro. Behov av kunskap och information om ALL uttrycktes. Föräldrarna upplevde att den svåra behandlingen gav stark oro och inverkade negativt på sömnen. Att vara där hos barnet på sjukhuset upplevdes viktigt. Men att få familjelivet att gå ihop under de pågående behandlingarna var inte helt okomplicerat. Sjukvårdspersonalens stöd, god kommunikation och kontinuitet i vården upplevdes väsentligt för att orka med och underlätta den nya situationen. Slutsats: Föräldrarna upplevde stora emotionella utmaningar i samband med sitt barns diagnos. Behov av stöd och kunskap samt kontinuitet och god kommunikation ansågs vara väsentligt för en god vårdupplevelse.

Introduktion/Bakgrund: Akut lymfatisk leukemi är den vanligaste leukemiformen hos barn. Sjukdomen har god prognos, 90 % av barnen som drabbas överlever. Behandlingen är pågår under 2,5 år, efter avslutad behandling görs uppföljningar. När en sjukdom kommer emellan blir vardagen inte längre lika självklar för familjen. Syfte:  Syftet med litteraturstudien är att belysa hur familjens vardag påverkas när ett barn har drabbats av akut lymfatisk leukemi. Metod: Litteraturstudien är utformad efter Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Sökningarna resulterade i tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod som användes i resultatet. Resultat: Familjerna är i behov av stöd och hjälp för att hantera påfrestningarna som den nya vardagen innebär och de drabbas av känslomässiga reaktioner som de behöver ta sig igenom. Tillvaron blir annorlunda och synen på livet påverkas. Slutsats: Det har visat sig att livet för familjen påverkas positivt och negativt både under behandlingstiden och efter avslutad behandling. Hela familjen drabbas på olika sätt därför behöver behoven tillgodoses individuellt från sjukvården.

No description available.

Background. Acute lymphoblastic leukemia is one of the most prevalent cancer diseases for children. To date there are a few studies that have examined the Quality of Life (QoL) regarding children with ALL. Quality of life includes several areas regarding physical, psychosocial and social well being. There are plenty of validated instruments to measure children's quality of life. To understand how quality of life impacts children with acute lymphoblastic leukemia (ALL) it's vital for the nurse in their profession concerning treatment and nursing.  Aim. The aim of this study was to examine how children with ALL rate their physical, psychosocial and social quality of life, examine QoL compared to healthy children and how their quality of life changes over time.  Method. The study was a systematic review where articles were chosen and the aim was to assess the quality of life of children with ALL. Results. The results of 11 articles show that children with acute lymphoblastic leukemia (ALL) rated their Quality of Life low in general and lower than healthy children. Especially lower quality of life were seen within the physical domain. The quality of life improved over time and were better the further into the treatment the children came.  Conclusion. It's vital to spot a decreased quality of life regarding children with ALL to gain an improved understanding of its influence on the individual.

Bakgrund: Leukemi-blodcancer är en sjukdom som ökar tillväxten av omogna vita blodkroppar i benmärgen och rubbar den normala blodbildningen vilket leder till anemi och en ökad infektionskänslighet. Akut lymfatisk leukemi (ALL) är en akut form av leukemi som framför allt drabbar barn och ungdomar. De vanligaste symtomen är feber, trötthet, smärta och blekhet. Behandlingarna pågår under en längre tid med allvarliga biverkningar som är intensiva för barn och föräldrar. Föräldrarna utgör en stor del av barnets familj, därmed påverkas deras välbefinnande av barnens lidande till följd av sjukdomen. Sjukdomen medför risken att barnet eventuella avlider.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelse av att ha ett barn som drabbats av akut lymfatisk leukemi (ALL). Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats valdes då den var lämplig utifrån studiens syfte som var att undersöka föräldrars upplevelser. Datainsamlingen skedde via databaserna Pubmed och Cinahl. Den insamlade data kvalitetsgranskades enligt Fribergs (2022b) granskningsfrågor för kvalitativa studier.   Resultat: Resultatet sammanfogades till tre huvudteman och sju subteman vilka återspeglar föräldrarnas upplevelser. De tre huvudteman är I väntan på diagnos och påbörjan av behandling, Former av stöd och Hemkomst efter ALL behandling på sjukhuset.  Slutsats: Det är av största vikt att beakta familjen som ett system när ett barn insjuknar i en sjukdom som akut lymfatisk leukemi (ALL). Till följd av denna utmanande period upplever föräldrar ett lidande, därmed är det avgörande att sjuksköterskan implanterar en familjefokuserad omvårdnad. Detta för att ge en tryggare och bättrad omvårdnad där både barn och föräldrar beaktas.

Bakgrund: När ett barn får diagnosen akut lymfatisk leukemi drabbas föräldrarna ofta av psykisk ohälsa. Sjukdomen och behandlingen orsakar förändringar i hela familjens tillvaro. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av akut lymfatisk leukemi. Metod: En litteratursökning gjordes på databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt ingår 14 artiklar i litteraturstudien. Resultat: Resultatet redovisades i fyra olika kategorier: känslomässig berg- och dalbana, sjukdomens inverkan på det normala livet, behov av stöd och information samt föräldrars upplevda roller. Diskussion: Föräldrarna upplevde många olika känslor i samband med barnets ALL. Sjuksköterskans kunskap och den information hon ger föräldrarna är viktigt för att minska rädsla och oro. Slutsats: Denna litteraturstudie kan vara till hjälp för sjuksköterskor vid omhändertagandet av föräldrar med ett barn som drabbats av ALL.

Bakgrund: Varje år insjuknar 300 000 barn i cancer och akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancersjukdomen hos barn. Sjukdomen innebär intensiva behandlingar som kommer påverka barnet men även barnets föräldrar. Kvalitén på vårdandet påverkar föräldrarnas upplevelse av vården och detta innebär att sjuksköterskor har ett stort ansvar att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa föräldrars upplevelser när deras barn insjuknat i akut lymfatisk leukemi. Metod: Metoden som används var en litteraturöversikt, nio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel analyserades för att bidra till evidensbaserad kunskap. Resultat: Utifrån analysen framkom fyra kategorier; När sjukdomen blir ett faktum, Tillvägagångssätt för att hjälpa sitt barn, Faktorer som påverkar hanteringen av behandling samt Relationer och kommunikationens betydelse med tillhörande underkategorier. Konklusion: Föräldrar upplever starka känslor i samband med att barnet får diagnosen. Sjukdomen medför förändringar i det som tidigare ansågs som en normal vardag. Information och kunskap från vårdpersonal är betydelsefullt för föräldrarna då det kan underlätta föräldrars förståelse för sjukdomen. Genom att belysa föräldrarnas upplevelse när deras barn drabbats av ALL kan bredare förståelse för hur grundutbildade sjuksköterskor kan bemöta dessa föräldrar. / Background: Every year, 300 000 children develop cancer where Acute Lymphoblastic Leukemia (ALL) is the most common form of childhood cancer. The disease involves intensive treatment which will not only affect the child but also the parents. The quality of care affects parents’ experience of Health Care, this means that nurses have responsibility to care from a life-world-perspective. By paying attention to how illness, suffering and health are experienced and affect parents, the quality of care can be ensured. Aim: The aim of this study is to highlight parents’ experiences when their child has developed ALL. Method: The method is a literature review, ten scientific articles were selected and formed the basis of the study. Results: Based on the analysis, four categories emerged; When the disease becomes reality, Approaches to help their child, Factors affecting the management of treatment and The importance of relationships and communication with associated subcategories. Conclusion: Parents experience strong emotions related to their child’s diagnosis. The disease will lead to changes in what was previously considered a normal everyday life. Information and knowledge from healthcare providers is important as it can strengthen parents’ management of the disease. By highlighting the parents’ experience when their child has developed ALL, a broader understanding of how registered nurses encounter these meetings.

Bakgrund: Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen bland barn och ungdomar och kan innebära stor fysisk och psykisk påfrestning hos föräldrar och barn. När barnet drabbas av ALL kan föräldrar känna oro och rädsla för att förlora barnet. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser när barnet har drabbats av akut lymfatisk leukemi (ALL). Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes där elva artiklar granskades och valdes till resultat. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorin: Upplevelse av att vara förälder till barn som drabbats av ALL med underkategorier: att känna livet krascha, att känna otillräcklighet, att oroas över ekonomin, att känna behov av förändrade föräldrastrategier och att blicka framåt. Andra huvudkategorin var Upplevelse av sjuksköterskans betydelse med underkategorier: att känna emotionellt stöd och att uppleva behov av information och undervisning. Föräldrar upplevde kommunikation med sjuksköterska som viktigt och hjälpte föräldrar hantera påfrestningen. Vid bristande kommunikation upplevde föräldrar att sjuksköterskan undanhöll information och tilliten till sjuksköterskan försvann. Slutsats: Studien kan ge kunskap om föräldrars upplevelser när barnet drabbas av ALL och vilka behov som finns av hjälp och stöd. Mer forskning krävs för att undersöka på vilket sätt sjuksköterskan kan underlätta för föräldrar under den påfrestande tiden. / Background: Acute lymphocytic leukemia (ALL) is the most common cancer in children and youth and may cause great physical and psychological burden on parents and children. Parents might worry and fear losing the child when their child has ALL. Aim: The aim of this study was to explore parent's experiences when their child suffered from acute lymphocytic leukemia (ALL). Method: A literature review with an inductive structure was performed where eleven articles were analyzed and chosen for results. Result: The result presents main category: Experience of being a parent off a child affected by ALL with subcategories: to feel life crashing, to feel insufficient, to worry about economics, to feel the need of changing parent strategies, to focus ahead. The second main category was The experience of the importance of the nurse with subcategories: to feel emotional support and to experience the need for information and education. Parents experienced that communication with the nurse was important and helped parents manage burden. Lack of communication made parents experience that the nurse withheld information and the trust disappeared. Conclusions: The study can provide knowledge about parent's experiences when their child has ALL and the need of help and support. More research is required to investigate in which way the nurse can ease parent's burden during the stressful time.

I ett försök att förstå orsakerna bakom de kardio-, metaboliska- och muskuloskeletala sjukdomar hos barn som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL) har vi studerat den adipogena differentieringen hos mesenkymala stromaceller från benmärg (BM MSCs). Det komplexa nätverket av faktorer som påverkar adipogenes är hittills inte helt kartlagt. Därför är vårt övergripande mål att få en bättre förståelse för den cellulära och molekylära grunden bakom utvecklingen av dessa tillstånd hos ALL-överlevare. Vi undersökte om behandling av BM MSC in vitro med cancerläkemedel, Doxorubicin och Dexamethason, kan påverka differentieringen mot adipogenes. BM MSCs analyserades med avseende på lipidackumulering, genuttryck och adipokinproduktion. Vår hypotes kunde inte bekräftas. Inga lipidackumuleringar kunde detekteras i cellerna. Vid analys av genuttryck av de adipogena transkriptionsfaktorerna PPARγ och C/EBPα sågs vissa förändringar; men på grund av brist på biologiska replikat kunde inga statistiska analyser tillämpas på resultaten. Slutligen sågs en liten ökning i den inflammation- och adipogenes-associerade cytokinen IL-6, medan cytokinerna IL-8 och TNF-a inte gick att detektera alls. / In an effort to understand the cause of late onset cardiac, metabolic, and musculoskeletal conditions in paediatric acute lymphoblastic leukaemia (ALL) survivors, the adipogenic differentiation of bone marrow (BM) mesenchymal stromal cells (MSCs) has been studied. There is a complex network of factors influencing adipogenesis, which to date is not completely understood. Hence, the overall aim is to better understand the cellular and molecular basis behind the development of these conditions in survivors. To this end, we asked whether treating BM MSCs in vitro with cancer drugs, Doxorubicin and Dexamethasone, will initiate a skewed differentiation towards adipogenesis. BM MSCs were analysed with respect to lipid accumulation, gene expression, and adipokine production. In general, our hypothesis was not confirmed. No lipid accumulations were detected in the cells. In analysis of gene expression of the adipogenic transcription factors PPARγ and C/EBPα, certain changes were seen; however, due to lack of biological replicates, no statistical analyses could be applied to the results. Lastly, the inflammation and adipogenesis associated cytokine IL-6 displayed a slight increase, whereas the cytokines IL-8 and TNF-α were undetectable.