Syftet med studien var att undersöka och belysa tre lärares syn på interkulturellt perspektiv i skolan med fokus på bildämnet, samt ge en bredare inblick i deras erfarenheter om ämnet i fråga. Studiens frågeställningar handlar om hur de tillfrågade bildlärarna resonerar kring interkulturellt perspektiv inom bildämnet och hur de anser att en inkluderande läromiljö kan skapas för elever som har en annan kulturell bakgrund. Studien är grundad i det interkulturella perspektivet. Semistrukturerade intervjuer har använts som undersökningsmetod. Resultaten visade enligt tillfrågade lärarna att interkulturalitet kan gynna elevernas lärande, dock finns det en del svårigheter som kan försvåra för lärare för att kunna inkludera elevernas kulturella bakgrund i undervisningen på ett bra och givande sätt.

<p>I denna uppsats studeras verksamheten vid en tvåspråkig kommunal förskoleavdelning. Vi har valt att undersöka på vilket sätt den studerade avdelningens arbetssätt möjliggör för barnen att utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Verksamheten utgår ifrån Lpfö98 och utformas kontinuerligt i samarbete med föräldrar. Vi har bland annat funnit att pedagogers inställning är av avgörande betydelse för att barn ska kunna utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Vår studie visar att denna inställning består i intresse, kunskap och medvetenhet kring barns modersmål samt allmän språk- och tvåspråkighetsutveckling. Föräldrarna betraktas av den studerade avdelningen som viktiga för barnens hela utveckling varför de ställer sig positiv till ett reellt föräldrainflytande. Ytterligare en faktor som vi har sett påverkar barnens utvecklande av två språk och dubbel kulturidentitet är på det sätt miljön speglar verksamhetens syfte. Vår studie bygger på deltagande observation, kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier.</p>

<p>In this composition we will treat issues about intercultural approach and managing diversity in Swedish municipal/public school. This survey includes several theories and conceptions as ethnicity, culture, multiplicity/managing diversity and intercultural approach/multiculturalism.</p><p>We studied two different schools and their awareness concerning intercultural approach and managing diversity . The study is concentrating on two schools in two different communities. One of the schools had a greater ethnic multiplicity than the other school, and therefore, we thought, it seemed easier for them to accept an intercultural approach and managing diversity. But that was not the whole truth. We discovered, through some governmental printed documents on laws and directed contributions focused on multiplicity/managing diversity in Swedish municipal/public schools, that the first mentioned school had received a governmental contribution aimed to make it possible to develop the multiplicity work even further had an access to governmental contributions aimed to make it possible to develop the multiplicity work. Our conclusion, based on this limited survey, is that an intercultural approach is not given in Swedish municipal/public school.</p>

I denna uppsats studeras verksamheten vid en tvåspråkig kommunal förskoleavdelning. Vi har valt att undersöka på vilket sätt den studerade avdelningens arbetssätt möjliggör för barnen att utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Verksamheten utgår ifrån Lpfö98 och utformas kontinuerligt i samarbete med föräldrar. Vi har bland annat funnit att pedagogers inställning är av avgörande betydelse för att barn ska kunna utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Vår studie visar att denna inställning består i intresse, kunskap och medvetenhet kring barns modersmål samt allmän språk- och tvåspråkighetsutveckling. Föräldrarna betraktas av den studerade avdelningen som viktiga för barnens hela utveckling varför de ställer sig positiv till ett reellt föräldrainflytande. Ytterligare en faktor som vi har sett påverkar barnens utvecklande av två språk och dubbel kulturidentitet är på det sätt miljön speglar verksamhetens syfte. Vår studie bygger på deltagande observation, kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier.

In this composition we will treat issues about intercultural approach and managing diversity in Swedish municipal/public school. This survey includes several theories and conceptions as ethnicity, culture, multiplicity/managing diversity and intercultural approach/multiculturalism. We studied two different schools and their awareness concerning intercultural approach and managing diversity . The study is concentrating on two schools in two different communities. One of the schools had a greater ethnic multiplicity than the other school, and therefore, we thought, it seemed easier for them to accept an intercultural approach and managing diversity. But that was not the whole truth. We discovered, through some governmental printed documents on laws and directed contributions focused on multiplicity/managing diversity in Swedish municipal/public schools, that the first mentioned school had received a governmental contribution aimed to make it possible to develop the multiplicity work even further had an access to governmental contributions aimed to make it possible to develop the multiplicity work. Our conclusion, based on this limited survey, is that an intercultural approach is not given in Swedish municipal/public school.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lärare använder sig av ett interkulturellt förhållningssätt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har använts. 12 stycken lärare på två olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansättning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansättning av elever. Resultatet som uppkom visade att lärarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utsträckning använde sig av ett interkulturellt förhållningssätt. Den andra skolan som var etnisk homogen ansåg sig inte arbeta med ett interkulturellt förhållningssätt eftersom det inte fanns några elever med invandrarbakgrund. Det vi kunde se var att den etnisk heterogena skolan var bättre på att tillvarata elevernas erfarenheter och olikheter i undervisningen. En slutsats som har dragits av detta är att man måste utöka lärarstuderandes kunskap om interkulturellt förhållningssätt i undervisningen för att bli bättre på att tillvarata elevers erfarenheter och bakgrund. Att inta ett interkulturellt förhållningssätt betyder inte att man måste arbeta i en etnisk heterogen skola. Det är ett sätt, ett förhållningssätt, som ska genomsyra all undervisning och finnas hos alla lärare.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Utifrån insamlat empiriskt material avsågs att besvara tre valda frågeställningar som behandlar lärandemiljön, pedagogernas resonemang kring språkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för språkutveckling hos flerspråkiga barn. För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. När barnen går till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lär och utvecklas i en social kontext där språket är ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lärande och utveckling i ett socialt sammanhang. Som metod användes intervjuer och observationer. Studien bygger på sju intervjuer och tjugotre observationer. Intervjuer genomfördes med sju pedagoger på fyra olika förskolor och observationer utfördes på två utav dem. Resultatet visade en variation av aktiviteter och strategier som användes av pedagogerna för språkutveckling. Aktiviteter som undersöktes var samling, fri lek samt måltider. De språkutvecklande strategier som visades i resultatet var gruppindelning, stöttning, högläsning, sång, ramsor och sagoberättande, samt interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visade också språkutvecklande aktiviteter med matematisk begreppsbildning samt användning av lärplattan för språkutveckling. Studien ger ett kunskapstillskott till blivande och verksamma pedagoger, i ett brett och fördjupat perspektiv, hur språkarbete med flerspråkiga barn går till i förskolan.

Följande examensarbete undersöker lärares upplevelser av inkludering i religionsundervisning. Undersökningen baseras på kvalitativ studie, i form av intervjuer med tre ämneslärare som har religion som sitt huvudämne. Studien har sin grund i vetenskapsteorin fenomenologi, som intresserar sig för människors upplevelser. I resultatdelen framställer jag lärarnas upplevelser av deras arbetssätt samt om de arbetar ur ett inkluderande perspektiv. Studiens syfte är att belysa hur viktigt det är att ge alla elever samma förutsättningar för att lyckas samt att möta elevernas behov.

Syftet med studien är att undersöka och bilda kunskap om hur förskollärare beskriver sin uppfattning av ett interkulturellt förhållningssätt, samt hur förskollärare beskriver att det tillämpas i olika möten i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ metodansats. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts för att bilda kunskap om hur förskollärare beskriver sin uppfattning av ett interkulturellt förhållningssätt. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen. Genom socialkonstruktionismen synliggörs hur förskollärarna beskriver sin uppfattning av ett interkulturellt förhållningssätt, där synen och inställningen till mångfalden kan framhävas och förstås som en social och kulturell konstruktion.  Resultatet visar att förskollärarna fann utmaningar med att beskriva vad som utmärker ett interkulturellt förhållningssätt där det likställdes med ett mångkulturellt förhållningssätt. Vidare framkommer det motsägelser i resultatet där förskollärarna å ena sidan visar goda avsikter i att lyfta och synliggöra kulturella skillnader å andra sidan finner det svårt att lyfta dessa skillnader utan att peka ut någon som annorlunda. Det interkulturella arbetet ses som svårt men värdegrundsarbetet är välförankrat hos förskollärarna som uttrycker att nyfikenhet och öppenhet gentemot kulturella olikheter är en förutsättning för att kunna arbeta med mångfalden. Resultatet visar på att det finns behov av kompetensutveckling inom området.

Den här uppsatsen har undersökt hur nyanlända elever upplevde skolans bemötande, mottagande och organisation samt hur detta har påverkat deras skolvardag samt deras övriga vardag. Undersökningen visade att deltagarna i största allmänhet har en positiv upplevelse av skolans bemötande, mottagande och organisation, samtidigt som man kunde se att det fanns brister i kartläggning och tillgång till material på modersmålet. Dessutom fanns det brister i hur lärarna arbetade med integration och det interkulturella förhållningssättet, vilket bidrog till klyftor mellan nyanlända elever och svenska elever som påverkade deltagarnas trivsel i skolan. Detta påverkade även deltagarnas övriga vardagsliv, då uppdelningen på skolan gjorde det svårt för deltagarna att ta kontakt med svenska ungdomar, vilket de menar har påverkat deras språkinlärning. Det visade sig också att skolan har fungerat som en fristad för vissa deltagare, i en annars traumatisk och tung livssituation. / <p>Svenska som andraspråk</p>