OSINT is the collection and analysis of data from open sources such as Twitter, Instagram or Tiktok. Since most people in today's digitised society have access to mobile devices and cameras, anyone can publish sensitive material on for example troop movements. The aim of this work is to contribute on how OSINT methods can potentially be used for intelligence gathering and by increasing knowledge in this area also protect against the problem of people sharing sensitive information by mistake. This is accomplished by conducting an experiment in which three web scraping methods and three manual methods are used for the collection of potential intelligence on three different social media platforms. Due to the state of the world today, the experiment focuses on the Ukraine conflict. All methods tested during the experiment can be used for intelligence gathering. However, the methods differ in their search capabilities and how well they can filter the results of its searches. Overall, the TWINT tool and manual searches of Twitter performed best because they have the most search options and filtering capabilities. / OSINT är insamling och analys av data från öppna källor som Twitter, Instagram eller Tiktok.Eftersom de flesta i dagens digitaliserade samhälle har tillgång till mobila enheter och kamerorkan vem som helst publicera känsligt material på exempelvis truppförflyttningar. Syftet meddetta arbete är att bidra med kunskap om hur OSINT metoder kan potentiellt användas förinsamling av underrättelse och genom en ökad kunskap kring området också skydda motproblemet där personer delar med sig av känslig information av misstag. Detta genomförsgenom att utföra ett experiment där tre web scraping metoder och tre manuella metoderanvänds för insamling av potentiell underrättelse på tre olika sociala medier plattformar. Pågrund av hur läget ser ut i världen idag så fokuserar experimentet på Ukraina konflikten. Allametoder som testades under experimentets gång kan användas för inhämtning av underrättelse.Metoderna skiljer sig i dock sina sökfunktioner och hur väl de kan filtrera resultaten från desssökningar. Överlag så presterade verktyget TWINT och manuella sökningar av Twitter bäst föratt de har flest sökalternativ och filtreringsmöjligheter.

Inledning:  I denna studie fördjupar vi oss i förskollärares beskrivning av sitt arbete med flerspråkiga barn med fokus på trygghet och språkutveckling. Detta är ett viktigt ämne i dagens mångkulturella samhälle. Studiens syfte: Syftet med vår undersökning är att skapa fördjupad kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbete med flerspråkiga barn. Ett särskilt fokus riktas mot förskollärarnas berättelser gällande hur de arbetar för att introducera och skapa trygghet för dessa barn, samt vilka förutsättningar för språkutveckling barnen erbjuds. Metod: Metoden som använts i studien är intervju där fyra förskollärare med erfarenhet av flerspråkighet har djupintervjuats kring deras arbete med flerspråkiga barn. Vi använde tematisk analys för att bearbeta och analysera det empiriska materialet efter transkribering.  Resultat: Resultatet visar att förskollärarna arbetar medvetet med att skapa trygghet för barnen genom god samverkan med vårdnadshavare men också genom att medvetet och engagerat hitta olika vägar till kommunikation för de flerspråkiga barnen. I resultatet framkommer det att förskollärarna arbetar medvetet med språkutveckling för flerspråkiga barn. De använder sig av sagolådor, flanosagor, bildstöd, TAKK och digitala verktyg för att på ett konkret sätt utmana och utveckla barnens språk. Förskollärarna resonerar också kring ett interkulturellt förhållningssätt. De lyfter vikten av att respektera olikheter och att se mångfald som en tillgång