Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka möjligheter har invandrarungdomar till att påverka och forma sitt eget liv. De två olika kulturella bakgrunder vilka dessa ungdomar har i sitt bagage kan nämligen många gånger leda till att det ställs oftast olika och motstridiga krav och förväntningar på dessa ungdomar. Krav och förväntningar till vilka invandrarungdomar försöker förtvivlad att anpassa sig för att få omgivningens bekräftelse och acceptans, även om detta skulle innebära att avsäga sig rätten till självbestämmande och självständighet. Undersökningen som redovisas i denna uppsats tyder på att bristen på acceptans begränsar invandrarungdomars frivalsmöjligheter. Eftersom deras sätt att vara har sitt ursprung i två olika kulturella bakgrunder där den ena vägrar att acceptera den andra fullt ut och det omvända, kan inte invandrarungdomar vara sig själva i varje sammanhang utan deras tanke- och agerande sätt är beroende av det med vem de interagerar.

Syftet med denna enkätstudie var att jämföra två olika förklaringsmodeller för tinnitusbesvär; fear avoidance och acceptans. Förutom att undersöka sambanden till tinnitusbesvär, testades även modellerna mot utfallsmåtten tinnitusvigilans och livskvalitet. Då nivå av depression och ångest är kända prediktorer för tinnitusbesvär, användes de som kontrollvariabler. Även processerna mindfulness och värderad riktning testades. Deltagare i studien var 362 patienter med tinnitus som någon gång mellan åren 2004-2011 varit i kontakt med Öronkliniken Hörselvården vid universitetssjukhuset i Linköping. Hierarkiska regressionsanalyser visade att både acceptans och fear avoidance förklarade unika bidrag till utfallsmåtten tinnitusbesvär och tinnitusvigilans. Värderad riktning förklarade unik varians i utfallsmåttet livskvalitet. Utifrån multipla mediationsanalyser visade det sig att både acceptans och fear avoidance medierade sambandet mellan ljudnivån av tinnitus och tinnitusbesvär samt sambandet mellan ljudnivån av tinnitus och tinnitusvigilans. Ingen av mediatorerna bidrog med signifikant mer förklaringsvärde än den andra. Slutsatsen är att acceptans och fear avoidance är två viktiga och kompletterande modeller för att förklara graden av tinnitusbesvär och tinnitusvigilans. Resultatet från denna studie kan ha implikationer för utvecklingen av mer effektiva behandlingar för tinnitus.

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka fenomenet mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien fokuserar på de olika roller som individer har i en mobbningssituation, i syfte att identifiera dessa samt vilka faktorer som medverkar till att skapa dem. Genom att systematiskt samla in data från olika undersökningar om mobbning utifrån ett grupperspektiv och sedan analyserat dessa med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet har vi sökt svar på våra frågeställningar. Resultatet av studien visar att det går att identifiera sex olika roller i en mobbningssituation, samt att dessa roller till stor del bestäms genom individernas samspel, där individernas sociala status och acceptans är bidragande faktorer till att skapa och återskapa rollerna. Resultatet diskuteras slutligen med fokus på hur det kan användas i en pedagogisk verksamhet i arbetet mot mobbning.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva vilka copingresurser som individer med långvarig smärta använder sig av samt hur dessa resurser förbättrar eller försämrar individernas möjlighet att acceptera sin smärta. Designen för litteraturstudien var deskriptiv och studien baserades på 17 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att individer med långvarig smärta använde sig av inre copingresurser som fysiska och psykosociala copingresurser samt förmågor vid acceptans av långvarig smärta. Individer använde sig även av yttre copingresurser som socialt stöd och materiella copingresurser. Dessa copingresurser kunde förbättra eller försämra individers möjlighet att acceptera långvarig smärta. Litteraturstudiens slutsats belyste vikten av att sjuksköterskan har kunskap om att fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter genererade smärtupplevelsen. Sjuksköterskan behövde även ha kännedom om copingresurser för att kunna uppmärksamma individens unika förutsättningar och behov. Detta gjorde det möjligt för sjuksköterskan att erbjuda professionellt stöd anpassat efter individens unika copingresurser och hjälpa denne att uppnå acceptans av långvarig smärta. / The aim of the literature rewiev was to describe which coping skills individuals with chronic pain use and how these skills improve or impair the individuals' ability to accept their pain. The design for the literature study was descriptive and the study was based on 17 scientific articles of both quantitative and qualitative approach. The literature searches were carried out in the databases Medline (via PubMed) and CINAHL. The main result showed that individuals with chronic pain use internal skills such as physical and psychosocial skills and abilities to accept chronic pain. Individuals also use external skills such as social support and material resources. These skills can improve or impair individuals' possibility to accept chronic pain. The conclusion highlighted that a nurse should have knowledge about that physical, psychological, social and existential aspects generated the pain experience. A nurse should also have knowledge about coping skills in order to pay attention to the individual's unique circumstances and needs. This enabled the nurse to offer professional support tailored to the individual's unique coping skills and help the individual to achieve acceptance of chronic pain.

Vargen har varit hatad i alla tider, en symbol för något ont. Den jagar gärna i flock och tar renar och river får. I den här artikelserien undersöks orsaken bakom licensjakten på varg 2010, det vill säga bristen på acceptans, och om det är ett argument för att skjuta 10 procent av vargstammen som idag anses vara akut hotad. Artikelserien ger också svar på varför en vargpopulation som är så inavlad som vår inte kommer klara sig långsiktigt, och vad som krävs för att få en hållbar stam.

<p>Äldreomsorgen är en domän som nyligen har börjat datoriseras och det saknas ritlinjer för hur datoriseringen ska utföras så att användarna accepterar det nya tekniska systemet som ett effektivt och användbart arbetsredskap. Detta examensarbete ska genom en kvalitativ ansats ta fram riktlinjer för datoriseringen av äldreomsorgen. Genom att integrera teorier on datorstött samarbete, datorisering, användbarhet och acceptans skapas en teoretisk referensram som förklarar hur nya riktlinjer för datorisering av äldreomsorgen bör utformas. De nya riktlinjerna tas fram genom en syntes av den teoretiska referensramen och en empirisk undersökning av äldreomsorgen. De två viktigaste riktlinjerna för en lyckad datorisering är att användarna är direkt involverade i hela datoriseringsprocessen och att användarna tydligt kan se vilken nytta de kommer att ha av det tekniska system som införs.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.</p><p>Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.</p><p>Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad.</p>

Vilka normer och värderingar bidrar till en god vänskapsrelation? Ien kvalitativ undersökning intervjuades tre män och tre kvinnormellan 20-30 år. Respondenterna som rekryterades via ettbekvämlighetsurval svarade på 15 frågor om deras syn på vänskap.Resultatet visade att respondenterna hade vissa gemensamma svarsom delades upp efter följande teman; tillit, acceptans, intimitet.Vänskap visade sig ha en betydande roll för välmående eftersom detär en grundläggande del av människans liv. Studien visade även attdet ur ett genusperspektiv fanns förväntningar som skiljde sig åt i envänskapsrelation och att dessa skillnader grundade sig på normer ochvärderingar. Resultatet visade slutligen att normer och värderingargenom åren har skapats genom kulturen som har sin grund isamhället. / What kind of norms and values determine a good friendship? In aqualitative study three men and three women aged 20-30 years oldwere interviewed. The respondents who were recruited through aconvenience sampling were asked to answer questions concerningtheir view about friendship. After analyzing the interview protocol,three common themes were identified: trust acceptance and intimacy.Friendship showed to be a significant part when it came to people andtheir wellbeing. The study also showed that men and women haddifferent expectations for what that friendship will entail and thesedifferences were based on norms and values. It seems that norms andvalues are developed through the existing culture in society and inover time.

<p>Allt fler organisationer väljer att förbättra sin verksamhet med hjälp av ett informationssystem. Användningen av datoriserade informationssystem ökar inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskorna blir alltmer beroende av IT. Idag utgör telemedicinska tillämpningar en delmängd av alla de IT-tillämpningar som finns inom hälso- och sjukvården. Införandet av telemedicin bär med sig stora problem och hinder och ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Då tidigare undersökningar inom telemedicin främst har genomförts i industriländer syftar detta arbete till att undersöka vilka faktorer som kan påverka acceptansen vid införande av telemedicin i utvecklingsländer. Genom att intervjua och observera sjuksköterskor och en systemutvecklare verksamma i ett telemedicinprojekt i Indien erhölls faktorer som har både en positivt och negativ inverkan på användaracceptansen vid införande av telemedicin. Faktorerna som framkom i resultatet var information och utbildning, upplevelsen av ny teknik, tidigare erfarenheter av datorer, inledande svårigheter vid användning av systemet, förståelsen för nyttan med systemet, användarmedverkan, användbarhet, begränsningar vid arbete med systemet, arbetsbelastning, mentala hinder, rädsla för att mista den yrkesverksamma friheten, förändringsovilja, fast i en gammal föreställning och teknikhinder.</p>

No description available.