Affärssystem är ett fenomen som genomsyrar den moderna organisationen genom att vara en länk mellan dess olika avdelningar. Att införa ett affärssystem medför en förändring av människors arbetssätt. Det finns mycket forskning och flera teorier om hur ett affärssystemsprojekt bör genomföras för att minimera riskerna som förändringen medför. Fokus på merparten forskning och teoribildning grundar sig emellertid i framgångsfaktorer för planering och införande av affärssystem, vilka ofta begränsas till projektteam och ledningens roller. Detta trots att slutanvändaren är den huvudsakliga mottagaren av produkten - affärssystemet - samt att de missnöjen som uppstår i själva verket härrör från slutanvändarnas sida. Det saknas forskning kring hur slutanvändarens roll kan och bör beaktas i hela affärssystemsprojektet från ett användbarhetsperspektiv. Med andra ord, vad det är som bidrar till att ett affärssystem blir accepterat snarare än förkastat av sina slutanvändare, vilket har gett syftet med denna uppsats - att identifiera dessa faktorer. I syfte att framställa faktorerna som leder till acceptans av affärssystem från ett användbarhetsperspektiv, har utifrån tidigare forskning kring affärssystem framställts en analysmodell. Denna analysmodell framställer en rad faktorer som ses potentiellt bidragande till acceptans. Relevansen som hos dessa faktorer har prövats i en enkätundersökning riktad mot slutanvändare inom olika företag och branscher. Även om enkätundersökningens räckvidd och totala svarsmängd begränsades av den rådande pandemin i landet och omvärlden, gavs av respondenterna empiriska bevis på att acceptansen av affärssystem till stor del bygger på slutanvändarnas attityd. Denna attityd i sin tur har visat sig påverkas positivt och negativt av ledningens agerande. Slutanvändare som fick möjlighet att påverka affärssystemsprojektet och hade en närmare relation till ledningen beskrev ett positivare porträtt av vad affärssystemet innebar för dem. Vidare förekommer att kunskapsnivå och kunskapsvariation är långt viktigare än utvecklad expertis inom en specifik domän. Genom att se dessa tre faktorer, attityd, ledningens agerande och kunskapsnivå som en utgångspunkt, kan framtida forskning eventuellt vidareutveckla användbarhetsperspektivet för utökad acceptans av affärssystem.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker det lokala energisystemet i Simris och E.ONs pilotprojekt med ödrift i byn. Uppsatsen syftar till att undersöka potentialen för lokala energisystem i mindre svenska samhällen utifrån ett socialt perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer med lokalbefolkningen i Simris och projektledaren från E.ON har sociala faktorer rörande projektet undersökts. Teori kring olika aspekter vid implementering av lokal förnyelsebar energi, samt studier av lokalt motstånd och även acceptans för liknande projekt, ligger till grund för den diskussion som förs utifrån resultaten av intervjuerna. Studien visar att lokalbefolkningens inställning till projektet har varit positiv och acceptansen till energisystemet är hög. Studien visar också en tydlig korrelation mellan attityden till förnyelsebar energi, i synnerhet vindkraft, och känslan av delaktighet och engagemang i produktionen. Att etableringen av förnyelsebar energi ligger i linje med utvecklingen som eftersträvas lokalt samt en fungerande kommunikation mellan parterna har visat sig vara viktigt för ett lyckat projekt. Mycket tyder även på att ett ökat engagemang skapas av att vara egenproducent av den självkonsumerade elen, och att detta kan leda till en ökad medvetenhet och attitydförändringar. Ur ett socialt perspektiv kan projektet i Simris anses vara lyckat, vilket bådar gott för framtida implementation av liknande system.

Gruvindustrin är en bransch som är välkänd för att innehålla riskfyllt arbete. Ett sätt att öka säkerheten och hälsan hos de anställda är att använda sig av exempelvis positioneringsteknik och teknik som registrerar hälsan. Denna typ av teknik kan dock orsaka bland annatintegritetsproblematik vilket i sin tur kan påverka hur man ställer sig till den. Syftet med denna rapport var därför att undersöka vilka faktorer som påverkar acceptansen hos gruvarbetare för denna typ av teknik. Detta undersöktes genom att använda en modifierad version av TAM-modellen innehållande upplevd nytta, säkerhet, integritet och tillit. Utöver detta undersöktes även om det fanns någon åldersskillnad i acceptansen. Studien är utförd i ett samarbete mellan SIMS och LTU där en enkät skapades och besvarades av 275 gruvanställda vid LKAB. Resultatet visade att gruvarbetarnas acceptans för teknik generellt var positiv och att den modifierade TAM-modellen till stor del kunde förklara gruvarbetarnas acceptans. De faktorer som visat sig påverka acceptansen negativt var om gruvarbetarna upplevde att integriteten hotades, medan acceptansen påverkades positivt om de upplevde nytta av att se specifika personer i en kartvy. Utöver detta påvisade resultatet även att om gruvarbetarna såg en nytta med tekniken ur ett säkerhetsperspektiv påverkades acceptansen positivt. Den faktor som inte visades ha prediktivt värde från den modifierade TAM-modellen var tillit. En åldersskillnad kunde också fastställas i vissa aspekter av acceptansen.

Den senaste tiden har inneburit stora förändringar på den svenska betalmarknaden. Kontanterna används allt mindre samtidigt som konkurrensen från nya alternativ tilltar. Med anledning av dessa förändringar har Riksbanken börjat undersöka möjligheten att införa en e-krona. Det finns dock frågetecken hur detta projekt ska mottas på den svenska betalmarknaden. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilka socio-tekniska förutsättningar som påverkar e-kronans acceptans på svenska betalmarknaden. Uppsatsens data är inhämtad från intervjuer med sju olika experter. Intervjumaterialet analyseras sedan med en modifierad version av Unified Theory of Acceptance and Use of Technology och tidigare forskning. Uppsatsens slutsatser är att det finns en låg respektive negativ påverkan från konstrukten performance expectancy samt effort expectancy. Detta beror på svårigheten att uppfylla de krav som kommer ställas av användare. Social influence har en positiv påverkan eftersom det finns goda förutsättningar att få politiskt stöd för e-kronan. Facilitating conditions har en något oklar påverkan där det beror mycket på hur man väljer att integrera lösningen. Perceived risk har en obetydlig påverkan då skillnaden i risk inte kommer uppfattas av en majoritet av användare.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom vilket innebär att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Inflammationer uppstår i nervcellerna och bildar ärrvävnader. Ca 1000 personer per år får MS och eftersom att sjukdomen är obotlig är det viktigt att lyfta fram de erfarenheter personer har med MS för att kunna bidra till en god omvårdnad och ökad livskvalité. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att leva med Multipel Skleros. Metod: Metoden för denna litteraturöversikt baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Två databassökningar användes, MEDLINE och CINAHL Complete. Dessa artiklar analyserades och granskades utifrån Fribergs beskrivning. Resultat: I resultatdelen framkom det tre huvudteman. Det första huvudtemat går under faktorer som förändrar det dagliga livet.  Det andra temat heter förändrade relationer i det sociala livet och det sista huvudtemat heter anpassning och acceptans. Slutsats: MS förändrar det dagliga livet och omfattar konstanta krav vilket gav upphov till negativa erfarenheter. Att anpassa sig till en rörlig miljö är svårt men strategier för att acceptera sjukdom framkom som hjälpsamma. Kunskap om erfarenhet av att leva med MS kan underlätta vardagen och deras vårdsituation.

Denna studie syftar främst till att undersöka investeringsviljan till att bygga en solcellsanläggning, på Porsön i Luleå, som lokalbefolkningen kan köpa andelar i. Enligt nyttoteori väljer individer att konsumera de varor och tjänster som ger störst nytta och är begränsade av inkomsten. Normbaserad nyttoteori visar att människor vill agera i riktning mot vad som är ett idealt beteende, dessa individer påverkas även av hur andra människor agerar och vill uppfattas som ansvarstagande. Data samlades in med hjälp av en enkät som delades ut till 1500 hushåll på Porsön för att studera vilka faktorer som bidrar till att individer är villiga att investera i ett hypotetiskt projekt med en solcellsanläggning på Porsön samt den genomsnittliga betalningsviljan. Studien undersöker även det allmänna stödet för en anläggning och om det finns en social acceptans gentemot en sådan. De variabler som blev signifikanta och således påverkar investeringsviljan var respondenternas ålder, teknikintresse, solenergisatsning och utsläppsansvar. Endast en socioekonomisk egenskap, ålder, hade betydelse för investeringsviljan, vilket skiljer sig från egenskaperna som påverkar acceptansen för fastighetsbaserad solel. Det som har betydelse för investeringsviljan är individernas intresse för miljö-, teknik- och energifrågor. Slutligen, blev den genomsnittliga betalningsviljan 3 000 kronor, vilket betyder att hushållen skulle förse en del av deras behov med elektricitet från solel.

Bakgrund: Prevalensen av tarmstomier har ökat och idag lever 40 000 personer med en tarmstomi i Sverige. Stomiuppläggning innebär en livsomställning och sjuksköterskan har en viktig roll att förmedla kunskap och stöd. Studien syftar till att utöka förståelsen för subjektiva erfarenheter av att leva med en tarmstomi för att kunna bemöta och stödja individer som erhållit en tarmstomi på bästa sätt. Personcentrerad omvårdnad utgör teoretisk referensram. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att leva med en tarmstomi. Metod: En litteraturstudie baserad på ett urval av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från databaserna CINAHL och PubMed som analyserats med en integrerad analysmetod.Resultat: Resultatet påvisade 3 kategorier: Stöd, Förändring och Anpassning. Stödjande nätverk är viktigt för att kunna acceptera ett liv med tarmstomi; vare sig det kommer från närstående, vården eller utomstående. Ett tydligt fynd är erfarenheten av en förändrad personlig och social tillvaro. Anpassningsprocessen påverkas av bakgrund, förutfattade meningar och copingstrategier. Dock kan anpassningsprocessen försvåras till följd av komplikationer. Slutsats: Tarmstomi är en livsomställning där flera faktorer påverkar erfarenheterna som beskrivs både positiva och negativa. Den personcentrerade vården riskerar att bli bristfällig om vårdpersonal inte har tillräckligt med kunskap, såväl praktiskt som emotionellt.

No description available.

The objective of this thesis is to analyse how masculinity in close relationships is represented through imagery and writing in Världens viktigaste bok and Pojkkön, which are instructive books about sexuality and relationships written for primary school teachers and students. This thesis is based upon theories regarding masculinity and family, and the theorists used are Connell (1996), Prusank (2007), Greif (2009) and Bergnéhr (2008). The methods used are framing and picture analysis to investigate how masculinity in close relationships is represented implicitly and explicitly. The results of this study show that masculinity in close relationships is represented by a man who provides, has an active lifestyle, is outgoing and displays a limited emotional capacity.

Bakgrund: Det finns uppskattningsvis ungefär 43,000 personer med stomi i Sverige och en ökning sker årligen. Orsaken bakom anläggningen skiljer sig åt men de vanligaste orsakerna är kolorektalcancer, inflammatoriska tarmsjukdomar eller perforerad divertikulit. Sjuksköterskan besitter en avgörande roll i omvårdnadsarbetet runt personer med tarmstomi. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva och hantera livet med tarmstomi. Metod: En beskrivande design tillämpades. Föreliggande litteraturstudies resultatdel baserades på totalt 15 artiklar varav 14 artiklar med kvalitativ ansats samt en artikel med mixad metod där enbart den kvalitativa deleninkluderades. Artiklarna analyserades med hjälp av en analysmodell av Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus. Huvudresultat: Personer med tarmstomi visadesig uppleva förändringar i sitt liv, där påverkan på relationer, sex och ekonomi var påtagliga aspekter. Förändringen medförde begränsningar att leva sitt liv på samma sätt som tidigare. Det visade sig att hanteringsstrategier, acceptans samt stöd från omgivning och hälso-sjukvården var viktiga delar för att kunna acceptera sin situation. Slutsats: Personer med tarmstomi upplevde begränsningar i sitt liv efter erhållen tarmstomi, dessa begränsningar grundade sig främst i osäkerhet, rädsla och skam kring sin tarmstomi. En gemensam faktor som kunde identifieras i personernas upplevda begränsningar var en oförmåga att acceptera sin tarmstomi, där hanteringsstrategier samt stöd underlättade personers förmåga att acceptera sin tarmstomi vilket medförde en mer positiv syn på livet och en mer obegränsad vardag. / Background: There is approximately 43.000 persons living with a stoma in Sweden and it constantly increases every year. The reason behind the creation differs but the main reasons is colorectalcaner, inflammatory bowel diseaces or perforated diverticulitis. The registered nurse holds a key-roll in nursing care around people with an intestinal stoma. Aim: To describe peoples experiences to live and manage to life with an intenstinal stoma. Method: A descriptive design were conducted. The result inthe present litterature review were based on 15 articles where 14 articles had anqualitative approach and one article had an mixed-method approach where only the qualitative part was included. The articles was analysed with help from an analysis model conducted by Popenoe, Langius-Eklöf and Jervaeus. Result: People with an intenstinal stoma appeared to experienced changes through their life, where impact on relationships, sex and finance was tangible aspects. The changes entailed limitationsrelated to continue life as before. It appeared that copingstrategies, acceptance and support from environment and health care was important parts related to the acceptance of it’s situation. Conclusion: Persons with an intenstinal stoma experienced limitationsaccording to life after the received intenstinal stoma, these limitations was grounded in uncertainty, fear and shame related to the intenstinal stoma. One common factor that was identified with peoples experienced limitations was an inability to accept the intenstinal stoma, where copingstrategies and support eased the ability to accept the intenstinal stoma which brought a more positive view on life and resulted in a less limitated everyday life.