Bakgrunden till denna studie och det problem vi velat belysa grundade sig i tankar kring hurlite utrymme manlig homosexualitet har inom idrotten, och hur bilden och normen av denhomosexuelle idrottsmannen kan konstrueras i en manlig idrottsmiljö. Syftet med dennastudie var att undersöka hur ett manligt idrottslag talar om könsnormer och sexualitet, samthur de genom språket konstruerar manlig homosexualitet. Utifrån en socialkonstruktivistiskoch queerteoretisk ansats genomfördes studien på ett manligt seniorhandbollslag, med hjälpav två fokusgruppsintervjuer. Resultaten bearbetades därefter genom en diskursanalys. Istudien framkommer att spelarna uttrycker en acceptans vad gäller manlig homosexualitet,men att de samtidigt upplever det som något avvikande inom idrotten. Vidare framkommeräven att spelarna skiljer på att vara homosexuell och att vara "bögig", samt att de använderbegreppet bögig både som skällsord och för att markera att något avviker från normen.Handbollsspelarna konstruerar en bild av den homosexuelle idrottsmannen med vilken dedistanserar sig från, "den homosexuelle andre".

<p>Den snabba utvecklingen av informationsteknik har medfört stora förändringar i modernt arbetsliv. Nya verktyg uppkommer ständigt i syfte att effektivisera arbete. Intelligenta Agenter är en sådan artefakt vars syfte är bl a att effektivisera olika arbetsuppgifter. Detta verktyg har gjort sitt intåg i och förväntas revolutionera vårt IT- samhälle. När arbetet effektiviseras är det dock inte ovanligt att det sker på bekostnad av andra värden, såsom arbetets innehåll och karaktär. Det är minst lika viktigt att beakta de värden som kan gå förlorade, t ex arbetstillfredsställelse och personlig kontakt, eftersom dessa är ofta kritiska för en människas acceptans av sin arbetssituation.</p><p>Det här arbetet tar upp viktiga frågor i samband med användarnas acceptans av Intelligenta Agenter. Jag undersöker bl a vilka yttre egenskaper hos agenter skulle kunna bidra till att underlätta acceptans av detta verktyg. En annan fråga som är central i mitt arbete går ut på att undersöka hur acceptans kan uppnås vid införandet av Intelligenta Agenter. I detta arbete fästs även vikt vid agenternas påverkan på kommunikation människor emellan</p><p>Den metod som används för att undersöka valt ämne är kombination av en litteraturstudie och intervjuer.</p><p>Undersökning visar bl a att användarna vill ha kontroll över agenten. Därmed bör de ges möjlighet att anpassa agent efter sina smak och tycke och på det viset känna att de har kontrollen över agentapplikationen. Resultat tyder också på att människor befarar minskning av den sociala kontakten, om agenttekniken får sin stora genombrott. Detta skulle i sin tur ha negativ inverkan på användarnas acceptans av agenter. Vidare tyder resultatet på att det skulle vara nödvändigt att engagera alla berörda i processen kring införande av Intelligenta Agenter, för att uppnå deras acceptans.</p>

Det debatteras inom psykoterapiforskningen om hur förändring går till. Accep-tans beskrivs av två relationella teoretiker, Safran och Muran (2000), som hjärtat i psykoterapi. Acceptans tycks inte ha studerats som common factor inom psykoterapiforskningen. Frågeställningarna är: Hur kan förändringsproce-ssen beskrivas i psykodynamisk psykoterapi med hjälp av begreppet acceptans? Har patienterna nått en ökad acceptans, vilken slags acceptans ar de uppnått och hur hänger det samman med förändring? Framträder acceptans i intervjuer-na på ett sådant sätt så att man kan se det som en common factor av betydelse?  Arbetet har en kvalitativ ansats där intervjuer med sex vuxna som genomgått långtids psykoanalys eller psykodynamisk terapi analyserades med tematisk analys. Resultat: Fem teman i framträdde i analysen: a) Acceptans av flera aspekter av själv, b) Acceptans av egen begränsning, c) Acceptans av ansvar och agens, d) Acceptans av olikhet, e) Terapeutens acceptans av patienten. Resultatet visar på att all förändring inte är och inte kan beskrivas i termer av acceptans men det tyder på att acceptans kan ses som en viktig underliggande mekanism som bidrar till förändring. Det pekar också i riktning mot att studiet av acceptans som utfallsmått kan bidra till att studera strukturell förändring efter psykoterapi men ytterligare forskning skulle behövas för att undersöka detta vidare. / There is a debate in psychotherapy research on how change takes place. Accep-tance is described in relational theory by Safran and Muran (2000) as the heart of change in psychotherapy. It seems acceptance has not been studied as a common factor in research of psychotherapy. The question at issue is: How can the process of change in psychodynamic psychotherapy be described using the concept of acceptance? Have the patient reached an increased level of accep-tance, what kind of acceptance is it and how is it linked to change? Does accep-tance appear in such a way in the interviews that one can see it as a common factor of importance? This study has a qualitative approach, where interviews with six adults have been analyzed using a thematic approach. Five main themes emerged: a) Acceptance of more aspects of self, b) Acceptance of personal limits, c) Acceptance of responsibility and agency, d) Acceptance of difference, e) The therapist's acceptance of the patient. The result shows that not all change is or can be described in terms of acceptance but it indicates that acceptance can be seen as an important underlying mechanism that contributes to change. It also indicates that the study of acceptance as measure of outcome could contribute to studying structural change after psychotherapy but further research would be needed.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar årligen ca 6000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen och dess behandling leder till omställning i livet med såväl psykisk som fysisk förändring hos individen. Syftet med studien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor använde sig av för att hantera livssituationen vid sjukdom och behandling då de drabbats av bröstcancer. Litteraturstudien baserades på latent innehållsanalys från innehållet i åtta vetenskapliga studier. Resultatet visade att de drabbade kvinnorna kände behov av trygghet och vägledning samt att deras grundläggande kognitiva inställning var betydande för hanteringen av sjukdom. Att känna stöd var viktigt för bearbetningen samt att kvinnorna hade ett behov av att känna sig normala. Det framkom att drabbade kvinnor ansåg optimism som en betydande inställning för tillfrisknandet. Vidare visar resultatet att någon form av sysselsättning främjade hanteringen av känslor i samband med bröstcancer. Slutsatser som dragits var att sjuksköterskan bör vara öppen och visa förståelse för den sjuke individens religiösa tro. Det bör även finnas en öppenhet och engagemang hos sjuksköterskan gällande individers olika sätt att uttrycka och bearbeta känslor på.

Min essä handlar om ett problem som jag ofta mött i mitt arbete på förskolan – hur man ska hantera barn och föräldrar som kommer sent. Det blir ofta ett dilemma när olika värden ställs mot varandra så som kollegornas olika synsätt på verksamheten och på lärande, individ och gruppens behov och strukturer och regler mot vad som är praktiskt i situationen. Jag inleder essän med två berättelser om situationer från mitt arbete i förskolan som illustrerar dilemmat. Dessa situationer tar jag sedan som utgångspunkt när jag reflekterar över dilemmat med hjälp av olika teorier. Syftet med denna essä är att belysa och undersöka ett problem som jag tror många förskollärare möter. Hur det hanteras får konsekvenser för att alla barn ska få möjlighet att få uppleva sin tid på förskolan som både lärorik och rolig, och för att de ska få den omsorg och bemötande som de förtjänar. I min essä har jag undersökt hur det är möjligt att som pedagog förstå och förhålla sig till den här typen av situationer. Jag har även reflekterat över mitt eget förhållningssätt i situationen, varför jag gör som jag gör och om vad som tyckts fungera respektive innebära problem. / My essay is about a dilemma that I often face at my work in preschool – how to handle children and parents that show up late for school. It often becomes a problem when different values are in conflict, as can happen when colleagues have different views on how to handle daily activities and teaching. Furthermore, the needs of the individual and the group as a whole, in terms of structure and rules, may be in conflict against what’s practical in the situation when parents and children show up late. My essay contains two stories about situations at my work in preschool that illustrate the dilemma. I will use those two situations as a base, as I reflect over the dilemma using different types of theories. The purpose with this essay is to bring into light and investigate a problem I believe many teachers have. The consequence of my investigation will affect the children’s opportunities to find their time at preschool both instructive and fun, and that they also receive the care and treatment they deserve. In my essay I have investigated how it is possible for an educator to understand and relate to these types of situations. I have also reflected on my own approach in the situation, why I do as I do, what seems to work and what seems to create problems.

Många länder går mot ett samhälle där kontanter används till en mindre grad vilket har lett till en ökning av elektroniska betalningsmetoder. Utöver kortbetalningsmetoder har andra mer hög teknologiska betalningsmetoder vuxit fram. Bland dem är Bitcoin ett nytt system som vuxit sig relativt stor under de senaste åren. Bitcoin är både kritiserat och hyllat i olika medier. Utifrån de två väletablerade teorierna; Diffusion av innovation och Teknologi acceptans modellen avser studien att identifiera betydande faktorer i Svenska företags adaption av Bitcoin. Denna kvalitativa studie bygger på strukturerade telefon- och mailintervjuer i samband med samling av sekundärdata vilket tillsammans skapar empirins underlag. Studien består av åtta telefonintervjuer och tre mailsvar Studien är av deduktiv natur då den undersöker innovationen utifrån redan befintliga teorier. I användandet av teorin återfinns ingen undersökning av innovationen, istället har innovationer av närliggande karaktär studerats för stödjande av faktorernas vikt för adaptionen av innovationen. Resultaten visar att relativa fördela, kompatibilitet, svårighet att använda och uppfattad risk bör vara de främsta faktorerna. Utöver dessa faktorer finns bevis som pekar på att sociala influenser och tekniskt intresse även är viktiga för Bitcoins adaption.

Person with hearing impairment (PHI) and their Communication partners (CPs) have a range of experiences and milestones before, during and after their audiological assessment and/or rehabilitation sessions. The term ‘patient journey’ refers to understanding the experiences and the processes the patient goes through during the course of the disease and the treatment regime. The aims of the current thesis were: (1) to further develop patient journey models of individuals with gradual-onset hearing impairment and CPs by taking their views into consideration; (2) to develop the patient journey model for PHI of sudden-onset; (3) to develop a self-reported measure of hearing disability acceptance and to study its construct and concurrent validity; (4) to investigate the health behaviour change characteristics of people noticing hearing difficulties using the stages-of-change model.  Papers I (n=32) and III (n=9) were aimed at further developing the journey model of PHI and their CPs proposed by the Ida Institute. Both studies employed qualitative methods (i.e., focus groups and interviews for data collection and thematic analysis for data analysis), and defined the models based on the perspectives of PHI and CPs both of which had seven main phases. These data were compared with the professionals’ perspectives of the journey as reported in the Ida Institute model which had six main phases. Our studies highlight new phases (i.e., self-evaluation in PHI journey and adaptation in CP journey) and also various commonalities and differences in the perspectives expressed by professionals and patients. Paper II included a pilot study to explore the patient journey of sudden-onset acquired hearing impairment from both professionals (n=16) and patients (n=4) perspectives. Both identified all the six main phases, which include: awareness; movement; diagnostics; rehabilitation; self-evaluation; and resolution. The pre-awareness phase may hinder the realisation of hearing loss in persons with gradual onset hearing loss, whereas it is far more straightforward in persons with sudden-onset due to its nature of onset. Papers IV and V employed a cross-sectional design (n=90). Paper IV was aimed at developing a Hearing Disability Acceptance Questionnaire (HDAQ), and to study its construct and concurrent validity. Results suggested that the HDAQ has a two factor structure which explains 75.7% of the variance and had good internal consistency (Cronbach’s alpha of 0.86). Also, the scale had good concurrent validity in relation to self-reported hearing disability, self-reported anxiety and depression and readiness to change measures. Paper V was aimed at understanding the stages-of-change in adults with hearing disability using the University of Rhode Island Change Assessment Scale.  As predicted a high percentage of participants (over 90%) were in the contemplation and preparation stages, supporting the stages-of-change model. Overall, the papers presented in this thesis may contribute to a better understanding of process of change through hearing impairment in PHI and their CPs. / Personer med hörselnedsättning (eng. PHI) och deras kommunikationspartners (eng. CPs) har en uppsättning upplevelser och erfarenheter före, under och efter audiologisk bedömning och/eller hörselrehabilitering. Begreppet "patientprocess" avser förståelsen av de erfarenheter och de förändringsprocesser patienten genomgår under sjukdomsförloppet och behandlingen av denna. Syftet med avhandlingen var: (1) att ytterligare utveckla individuella modeller för patientprocessen vid gradvis debut av hörselnedsättning och att ta CPs erfarenheter under beaktande, (2) att utveckla modeller för patientprocessen vid plötslig debut av hörselnedsättning, (3) att utveckla självskattningsmått på acceptans av hörselnedsättning och att studera dess begreppsvaliditet och samtidig validitet, (4) att undersöka beteendeförändring avsende hälsa för personer som upplever hörselnedsättning. Artikel I (n = 32) och artikel III (n = 9) syftade bland annat till att vidareutveckla modell av patientprocessen som och deras kommunikationspartner som föreslagits av Ida Institutet. I båda studierna användes kvalitativa metoder (fokusgrupper och intervjuer för datainsamling och tematisk analys) för att bygga modeller av patientprocessen personen med hörselnedsättning och dess kommunikationspartner, där båda modellerna kom att inkludera sju huvudfaser av processen. Resultaten jämfördes med sjukvårdspersonalens perspektiv på patientprocessen enligt Ida Institutets modell. Studierna visar nya faser (självvärdering för PHIs process och anpassning för CPs process). Dessutom identifierades likheter och skillnader i jämförelsen mellan sjukvårdspersonalens och patientens perspektiv. Artikel II innehåller en pilotstudie för att undersöka och skapa modeller för patientprocessen vid plötslig förvärvad hörselnedsättning från både vårdgivarens (n = 16) och patientens (n = 4) perspektiv. Båda grupper identifierade alla sex huvudfaser. Dessa inkluderar: medvetenhet; rörelse; diagnos; rehabilitering; självvärdering; och lösning på problemet. Pre-awareness (för-medvetande) fasen kan eventuellt fördröja/förhindra förståelsen för hörselnedsättningen för personer med gradvis tilltagande hörselnedsättning, emedan förståelsen är mer direkt för personer med plötslig förvärvad hörselnedsättning. Artikel IV och artikel V var bägge baserade på en tvärsnittsstudie (n=90). Artikel IV syftade till att utveckla ett frågeformulär angående acceptans av hörselhandikapp (eng. Hearing Disabiliy Acceptance Questionnaire, HDAQ) och att studera dess begreppsvaliditet och samtidig validitet. Resultaten visar att HDAQ fick en två-faktor struktur som förklarde 75,7 % av variansen och uppvisade god intern konsistens (Cronbach’s alpha 0,86). Dessutom hade skalan god samtidig validitet i förhållande till självrapporterad hörselnedsättning, självrapporterad ångest och depression, samt i förhållande till beredskap för förändring. Artikel V (n = 90) syftade till att undersöka stadier av beteendeförändring för personer med tidig, förmodad hörselnedsättning, via den så kallade stages-of-change modellen. Mätinstrumentet för beteendeförändring var University of Rhode Island Change Assessment Scale. Som förväntat var en hög andel av deltagarna (över 90%) i tidiga stadier (eng. contemplation and preparation), vilket stöder stages-of-change modellen. Sammanfattningsvis, bidrar artiklarna i denna avhandling till en bättre förståelse av förändingsprocesser via hörselnedsättning för personer med hörselnedsättning och deras kommunikationspartners.

Stereotyper är vanliga sätt för oss människor att förenkla och underlätta situationer vi stöter på i vår omgivning. Trots fördelarna en förenklad vardag innebär kan stereotyper även innebära negativa konsekvenser, så som diskriminering eller utanförskap.  I denna studie undersöktes svenskars föreställning av typiska ägare till fem olika hundraser (labrador, pudel, pitbull, tax och chihuahua) med syfte att undersöka om stereotyper förekommer rörande svenska hundägare och om dessa stereotyper skiljer sig åt mellan hundägare och icke-hundägare.  Studien genomfördes med hjälp av en enkät som publicerades på det sociala mediet Facebook. 120 personer deltog i studien, varav 27 var män och 93 var kvinnor. Deltagarna var mellan 18 och 60 år gamla, med en medelålder av 29,6 år (Sd=9,6). Deltagarna fick besvara frågor rörande hur de föreställde sig typiska hundägare till de fem raserna, samt gradera hur väl de instämde med tolv påståenden avseende acceptans för stereotyper i allmänhet. I slutet av enkäten fick deltagarna även besvara bakgrundsfrågor rörande dennes kön, ålder, utbildningsnivå, om denne hade hund eller inte, samt vilken inställning denne hade till hundar i allmänhet.  Resultatet pekar på att det i mycket stor utsträckning finns gemensamma uppfattningar om hur ägare till olika hundraser ter sig när det gäller allt från frisyr till ålder. Det visade sig inte finnas någon större skillnad  mellan de två grupperna när det gällde stereotypt tänkande.  Avseende enkätdelen rörande acceptans för stereotyper visade sig deltagarna ha en relativt låg grad av acceptans, vilket är intressant eftersom de samtidigt uppvisade stereotypa tankesätt när de svarade på frågorna om de olika hundraserna.  Studien har visat att stereotypt tänkande mest troligen förekommer kring olika hundrasers ägare, att medvetandegöra stereotypers förekomst kan vara en viktig aspekt för att minska risken för ytterligare stereotyper. / Stereotypes are common ways for human beings to simplify and facilitate situations they face in their surroundings. Despite the advantages of simplyfied living, stereotypes could lead to negative consequences, such as discrimination or exclusion.  This study investigated Swedes ideas regarding typical owners of five different dog breeds (labrador, poodle, pitbull, dachshund and chihuahua). The aim of the study was to examine whether stereotypes exist regarding swedish dog owners, and if these stereotypes differ between dog owners and non dog owners.  The study was performed using a questionnaire which was posted om Facebook. 120 persons participated, 27 men and 93 women. The participants were between 18 and 60 years old (mean=29,6 Sd=9,6). Each participant was asked to answer several questions regarding their idea of typical dog owners of the five breeds, and then grade how well they agreed to twelve statements regarding acceptance of stereotypes in general. At the end of the questionnaire, the participant answered background questions such as age, gender, level of education, if they themselves were dog owners and their attitude towards dogs in general.   The results show that stereotypes exist in great extent regarding the appearance of owners to different breeds. There was not much difference between the two groups when it came to stereotypical thinking.  Regarding acceptance for stereotypes in general this study showed that the participants show a low degree of acceptance, which is interesting because they at the same time showed stereotypical thinking when they answered the questions about the different breeds.  This study has shown that stereotypical thinking most likely occurs regarding owners of certain breeds. To sensitize stereotypes occurrence may be an important aspect to reduce the risk of further stereotypes.

Bakgrund: Magtarmkanalen är en viktig del för att en individ ska uppleva fysisk och psykisk hälsa. Inflammatoriska tarmsjukdomar och cancer i tarmen är faktorer som kan leda till att en tarmstomi blir aktuellt. En tarmstomi kan vara permanent och temporär samt involvera olika delar av tarmen. Med en tarmstomi tillkommer ett ansvar hos patienten där egenvård och skötsel blir centralt. Tarmstomin medför kroppsliga förändringar där stöd och undervisning ökar förståelsen för den nya kroppen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Metoden som använts var litteraturöversikt som inkluderat kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra områden: Social samvaro- på gott och ont, Begränsningar i vardagslivet, Acceptans av tarmstomi och Mötet med vården. Slutsats: Patienters upplevelser av att leva med tarmstomi kan både vara positiva och negativa. För att patienten ska acceptera sin nya livssituation har sjuksköterskan, vänner och familj en betydande roll. Patientens acceptans till tarmstomin är avgörande för hur kroppen uppfattas och påverkar därmed den psykiska hälsan. / Background: The gastrointestinal tract is an important part for an individual to experience physical and psychological health. Inflammatory bowel diseases and cancer in the intestine are factors that can lead to an intestinal stoma. An intestinal stoma can be permanent or temporary and involve different parts of the intestinal. With an intestinal stoma comes a responsibility which includes self-care and care of the intestinal stoma for the patient. The intestinal stoma entails bodily changes where support and teaching increase the understanding of the new body. Aim: The aim of this study was to describe patients experience of living with an intestinal stoma. Method: This study is a literature review which is based on qualitative and quantitative articles. Results: The results of this study are presented in four areas: Social cohabitation- for better or worse, Limitations in everyday life, Acceptance of the intestinal stoma and The meeting with medical care. Conclusion: Patients experience to live with an intestinal stoma can both be positive and negative. The acceptance of the new life situation includes the patient’s relationship to the nurse, friends and family. Patients acceptance to the intestinal stoma is crucial for how the body perceives and effects the psychological health.

Psoriasis är en hudsjukdom som syns på grund av dess röda och fjällande hudflagor på huden. Sjukdomen beror på både miljö- och genetiska faktorer. Det kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande att leva med diagnosen eftersom sjukdomen innebär en livslång behandling men går inte att bota. Vårt syfte är att undersöka hur personer med psoriasis accepterar sin livssituation. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie. Resultatet visade på att personer med psoriasis kan acceptera sin livssituation med hjälp av familj och vänner, social samhörighet och genom anpassningar i deras liv. Detta genom att de drabbade fick stöd från närstående och kunde prata ut med andra personer som befann sig i samma situation, då var det enklare att acceptera sin livssituation. Förmågan att kunna koppla bort negativa kommentarer och fokusera på sin inre krets istället var till hjälp. Genom att belysa hur personer med psoriasis upplever sin livssituation kan det underlätta till acceptans hos den drabbade. / Psoriasis is a skin disease that is visible due to its red and scaly skin flakes on the skin. The disease is due to both environmental and genetic factors. It can be both mentally and physically stressful to live with the diagnosis because the disease involves a lifelong treatment but can not be cured. Our purpose is to investigate how people with psoriasis accept their disease. The method used was a general literature study. The result showed that people with psoriasis can accept their life situation with family and friends, social cohesion and through adjustments in their lives. This because the victims were given support from related people and were able to communicate with other people who were in the same situation, it was easier to accept their life situation. The ability to disconnect negative comments and focus on their inner circle instead was helpful. By highlighting how people with psoriasis experience their life situation, it can facilitate acceptance of the victim.