Aktuell forskning har visat att psykologiska faktorer spelar en viktig roll för upplevelsen av långvarig smärta. Denna studie undersökte effekterna av en KBT-behandling bestående av introceptiv exponering och avslappning för patienter med långvarig smärta. Studien använde en single-subject design där sex smärtpatienter genomgick en sex veckor lång individuell behandling. De variabler studien undersökte var i första hand förändringar gällande grad av acceptans samt upplevd smärtintensitet, i andra hand förändringar gällande smärtrelaterad ångest, rörelserädsla, katastroftankar samt funktion. Deltagande i behandlingen var förknippat med ökad acceptans, förbättrad funktion, minskad smärtintensitet, minskad smärtrelaterad ångest, mindre katastroftankar samt minskad rörelserädsla. Studien tyder på att denna behandling kan leda till positiva förändringar hos smärtpatienter för såväl kognitiva och känslomässiga komponenter som beteendemässiga komponenter. / Current research has shown that psychological factors play an important role in the experience of chronic pain. This study examined the effects of a CBT treatment containing interoceptive exposure and relaxation for patients with chronic pain. The study used a single-subject design where six patients underwent a six week long individual treatment. The variables the study examined were changes concerning degree of acceptance, pain intensity, changes concerning pain related anxiety, kinesiophobia, catastrophizing and function. Participation in the treatment was associated with increased acceptance, improved function, reduced pain intensity, reduced pain related anxiety, less catastrophizing and reduced kinesiophobia. The study indicates that this treatment can lead to positive changes with pain patients in both cognitive and emotional components as well as behavioral components.

Syftet med studien var att beskriva hur pensionärer upplever sina dagliga liv. Metoden var kvalitativ. Deltagarna valdes utifrån snöbollurval. Målgruppen i denna studie var pensionärer. I urvalet eftersträvades en variation av deltagarnas ålder, hur lång tid de har varit pensionärer, kön och yrkesstatus. Inklusionskriterierna var att deltagarna hade varit pensionärer i minst tio månader och upp till fem år. Exklusionskriterierna var att deltagarna inte skulle ha några funktionsnedsättningar samt var oberoende av andra för att klara sina dagliga liv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pensionärer. Analys av data gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen av intervjuerna resulterade i 5 kategorier Mening med att fortsätta med produktiv aktivitet, Att känna sig fri i sin vardag, Det sociala umgänget, Att bli påmind om åldrandet, Att acceptera pensioneringen.Två av fem  kategorier innehar subkategorier. Resultatet visade att ett aktivt deltagande i det dagliga livet, efter pensionering, var betydande för informanterna för att uppleva en menningsfull vardag. Informanterna i studien beskriver upplevelser av deras dagliga liv efter pensionering. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att en mental förberedelse inför pensionering bidrar till en balans mellan olika dagliga, produktiva, instrumentella och fritidsaktiviteter och att en daglig struktur upprätthålls genom att sysselsätta sig med produktiva aktiviteter och fritidsaktiviteterna, vilket anses viktigt. Det framkommer även att ett aktivt liv i olika föreningar och organisationer kan leda till ett bättre social umgänge, förstärkt självkänsal, vilket kan leda till en bättre hälsa hos äldre.

This thesis examines prerequisites for wind power diffusion in a county in Sweden that quite recently was concidered to be of interest for electricty production from renewable energy sources. Three different municipalities: Falun, Mora and Orsa in the county of Dalarna are highlighted.  Their view on permitting processes of wind power installations are investigated. Other actors, such as exploiters and local citizens are also being analysed. This study shows that the local acceptance was very high when the first wind power parks were built, much thanks to local politicians and local citizens. For the politicians the wind power symbolised a key to a better green society, for the local citizens the wind power meant some economical advantages. The first wind power parks were localised to areas because of good wind conditions and social factors, especially from local communities. However, results from this study shows that the acceptance for wind power the last few years, in generel, has decreased.  The local authorities have also been conscious of some negative consequenses from already built wind power parks.  As a response they started to add planning tools to the permitting process.

Införandet av ett affärssystem är i dagens läge en komplex process. Det är långt ifrån alla som lyckas och det finns många olika orsaker till detta. Vi har i den här uppsatsen valt att fokusera på hur användarna tar emot systemet och hur organisationen arbetar tillsammans för att användarna ska acceptera att arbeta med det nya systemet. Uppsatsens huvudfråga är: Hur kan acceptansen för ett affärssystem påverkas, i en organisation, vid en övergång från flera egenutvecklade system? De faktorer som vi har valt att fokusera på är förändring, användarmedverkan, motivation, utbildning, attityder och målsättning och hur dessa kan påverka acceptansen. Uppsatsens syfte är att analysera hur en organisation hanterar den stora förändring som ett nytt affärssystem innebär. Uppsatsen undersöker hur olika faktorer, tillvägagångssätt och hantering av förändring påverkar acceptansen för ett affärssystem hos dess användare. Undersökningen utgår utifrån intervjuer genomförda på Landstinget i Östergötland (LiÖ) våren 2008. Dessa intervjuer genomfördes med personer på olika nivåer i organisationen för att vi skulle få en så tydlig bild av fallet som möjligt. Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det finns en medvetenhet inom organisationen om att det kommer ta tid att genomföra förändringen. Inom ledningen fanns det en förståelse för en hög frustration i början av projektet och de såg det som naturligt att personalen kan vara frustrerad. De har också tillåtit personalen få ventilera sin frustration och låtit dessa bli hörda. Detta kan ha bidragit till en ökad acceptans för det nya affärssystemet. För att införandet av ett nytt affärssystem ska lyckas är det också viktigt att användarna blir involverade i införandet av det nya systemet. LiÖ har använt sig av användarrepresentanter vilka har visat sig spela en betydande roll för att acceptansen ska öka till systemet. Utbildningen har visat sig vara bristfällig då det enbart har lagts ner två dagar på detta, vilket har gett negativa konsekvenser för hanteringen av systemet. God kunskap i att använda systemet är en viktig faktor för att användarna ska känna motivation till att använda systemet och därigenom öka acceptansen för systemet. Nyckelord: Acceptans, affärssystem, förändring, utbildning, motivation och attityder.

Bakgrunden till denna studie och det problem vi velat belysa grundade sig i tankar kring hurlite utrymme manlig homosexualitet har inom idrotten, och hur bilden och normen av denhomosexuelle idrottsmannen kan konstrueras i en manlig idrottsmiljö. Syftet med dennastudie var att undersöka hur ett manligt idrottslag talar om könsnormer och sexualitet, samthur de genom språket konstruerar manlig homosexualitet. Utifrån en socialkonstruktivistiskoch queerteoretisk ansats genomfördes studien på ett manligt seniorhandbollslag, med hjälpav två fokusgruppsintervjuer. Resultaten bearbetades därefter genom en diskursanalys. Istudien framkommer att spelarna uttrycker en acceptans vad gäller manlig homosexualitet,men att de samtidigt upplever det som något avvikande inom idrotten. Vidare framkommeräven att spelarna skiljer på att vara homosexuell och att vara "bögig", samt att de använderbegreppet bögig både som skällsord och för att markera att något avviker från normen.Handbollsspelarna konstruerar en bild av den homosexuelle idrottsmannen med vilken dedistanserar sig från, "den homosexuelle andre".

<p>Den snabba utvecklingen av informationsteknik har medfört stora förändringar i modernt arbetsliv. Nya verktyg uppkommer ständigt i syfte att effektivisera arbete. Intelligenta Agenter är en sådan artefakt vars syfte är bl a att effektivisera olika arbetsuppgifter. Detta verktyg har gjort sitt intåg i och förväntas revolutionera vårt IT- samhälle. När arbetet effektiviseras är det dock inte ovanligt att det sker på bekostnad av andra värden, såsom arbetets innehåll och karaktär. Det är minst lika viktigt att beakta de värden som kan gå förlorade, t ex arbetstillfredsställelse och personlig kontakt, eftersom dessa är ofta kritiska för en människas acceptans av sin arbetssituation.</p><p>Det här arbetet tar upp viktiga frågor i samband med användarnas acceptans av Intelligenta Agenter. Jag undersöker bl a vilka yttre egenskaper hos agenter skulle kunna bidra till att underlätta acceptans av detta verktyg. En annan fråga som är central i mitt arbete går ut på att undersöka hur acceptans kan uppnås vid införandet av Intelligenta Agenter. I detta arbete fästs även vikt vid agenternas påverkan på kommunikation människor emellan</p><p>Den metod som används för att undersöka valt ämne är kombination av en litteraturstudie och intervjuer.</p><p>Undersökning visar bl a att användarna vill ha kontroll över agenten. Därmed bör de ges möjlighet att anpassa agent efter sina smak och tycke och på det viset känna att de har kontrollen över agentapplikationen. Resultat tyder också på att människor befarar minskning av den sociala kontakten, om agenttekniken får sin stora genombrott. Detta skulle i sin tur ha negativ inverkan på användarnas acceptans av agenter. Vidare tyder resultatet på att det skulle vara nödvändigt att engagera alla berörda i processen kring införande av Intelligenta Agenter, för att uppnå deras acceptans.</p>

Det debatteras inom psykoterapiforskningen om hur förändring går till. Accep-tans beskrivs av två relationella teoretiker, Safran och Muran (2000), som hjärtat i psykoterapi. Acceptans tycks inte ha studerats som common factor inom psykoterapiforskningen. Frågeställningarna är: Hur kan förändringsproce-ssen beskrivas i psykodynamisk psykoterapi med hjälp av begreppet acceptans? Har patienterna nått en ökad acceptans, vilken slags acceptans ar de uppnått och hur hänger det samman med förändring? Framträder acceptans i intervjuer-na på ett sådant sätt så att man kan se det som en common factor av betydelse?  Arbetet har en kvalitativ ansats där intervjuer med sex vuxna som genomgått långtids psykoanalys eller psykodynamisk terapi analyserades med tematisk analys. Resultat: Fem teman i framträdde i analysen: a) Acceptans av flera aspekter av själv, b) Acceptans av egen begränsning, c) Acceptans av ansvar och agens, d) Acceptans av olikhet, e) Terapeutens acceptans av patienten. Resultatet visar på att all förändring inte är och inte kan beskrivas i termer av acceptans men det tyder på att acceptans kan ses som en viktig underliggande mekanism som bidrar till förändring. Det pekar också i riktning mot att studiet av acceptans som utfallsmått kan bidra till att studera strukturell förändring efter psykoterapi men ytterligare forskning skulle behövas för att undersöka detta vidare. / There is a debate in psychotherapy research on how change takes place. Accep-tance is described in relational theory by Safran and Muran (2000) as the heart of change in psychotherapy. It seems acceptance has not been studied as a common factor in research of psychotherapy. The question at issue is: How can the process of change in psychodynamic psychotherapy be described using the concept of acceptance? Have the patient reached an increased level of accep-tance, what kind of acceptance is it and how is it linked to change? Does accep-tance appear in such a way in the interviews that one can see it as a common factor of importance? This study has a qualitative approach, where interviews with six adults have been analyzed using a thematic approach. Five main themes emerged: a) Acceptance of more aspects of self, b) Acceptance of personal limits, c) Acceptance of responsibility and agency, d) Acceptance of difference, e) The therapist's acceptance of the patient. The result shows that not all change is or can be described in terms of acceptance but it indicates that acceptance can be seen as an important underlying mechanism that contributes to change. It also indicates that the study of acceptance as measure of outcome could contribute to studying structural change after psychotherapy but further research would be needed.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar årligen ca 6000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen och dess behandling leder till omställning i livet med såväl psykisk som fysisk förändring hos individen. Syftet med studien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor använde sig av för att hantera livssituationen vid sjukdom och behandling då de drabbats av bröstcancer. Litteraturstudien baserades på latent innehållsanalys från innehållet i åtta vetenskapliga studier. Resultatet visade att de drabbade kvinnorna kände behov av trygghet och vägledning samt att deras grundläggande kognitiva inställning var betydande för hanteringen av sjukdom. Att känna stöd var viktigt för bearbetningen samt att kvinnorna hade ett behov av att känna sig normala. Det framkom att drabbade kvinnor ansåg optimism som en betydande inställning för tillfrisknandet. Vidare visar resultatet att någon form av sysselsättning främjade hanteringen av känslor i samband med bröstcancer. Slutsatser som dragits var att sjuksköterskan bör vara öppen och visa förståelse för den sjuke individens religiösa tro. Det bör även finnas en öppenhet och engagemang hos sjuksköterskan gällande individers olika sätt att uttrycka och bearbeta känslor på.

Min essä handlar om ett problem som jag ofta mött i mitt arbete på förskolan – hur man ska hantera barn och föräldrar som kommer sent. Det blir ofta ett dilemma när olika värden ställs mot varandra så som kollegornas olika synsätt på verksamheten och på lärande, individ och gruppens behov och strukturer och regler mot vad som är praktiskt i situationen. Jag inleder essän med två berättelser om situationer från mitt arbete i förskolan som illustrerar dilemmat. Dessa situationer tar jag sedan som utgångspunkt när jag reflekterar över dilemmat med hjälp av olika teorier. Syftet med denna essä är att belysa och undersöka ett problem som jag tror många förskollärare möter. Hur det hanteras får konsekvenser för att alla barn ska få möjlighet att få uppleva sin tid på förskolan som både lärorik och rolig, och för att de ska få den omsorg och bemötande som de förtjänar. I min essä har jag undersökt hur det är möjligt att som pedagog förstå och förhålla sig till den här typen av situationer. Jag har även reflekterat över mitt eget förhållningssätt i situationen, varför jag gör som jag gör och om vad som tyckts fungera respektive innebära problem. / My essay is about a dilemma that I often face at my work in preschool – how to handle children and parents that show up late for school. It often becomes a problem when different values are in conflict, as can happen when colleagues have different views on how to handle daily activities and teaching. Furthermore, the needs of the individual and the group as a whole, in terms of structure and rules, may be in conflict against what’s practical in the situation when parents and children show up late. My essay contains two stories about situations at my work in preschool that illustrate the dilemma. I will use those two situations as a base, as I reflect over the dilemma using different types of theories. The purpose with this essay is to bring into light and investigate a problem I believe many teachers have. The consequence of my investigation will affect the children’s opportunities to find their time at preschool both instructive and fun, and that they also receive the care and treatment they deserve. In my essay I have investigated how it is possible for an educator to understand and relate to these types of situations. I have also reflected on my own approach in the situation, why I do as I do, what seems to work and what seems to create problems.

Många länder går mot ett samhälle där kontanter används till en mindre grad vilket har lett till en ökning av elektroniska betalningsmetoder. Utöver kortbetalningsmetoder har andra mer hög teknologiska betalningsmetoder vuxit fram. Bland dem är Bitcoin ett nytt system som vuxit sig relativt stor under de senaste åren. Bitcoin är både kritiserat och hyllat i olika medier. Utifrån de två väletablerade teorierna; Diffusion av innovation och Teknologi acceptans modellen avser studien att identifiera betydande faktorer i Svenska företags adaption av Bitcoin. Denna kvalitativa studie bygger på strukturerade telefon- och mailintervjuer i samband med samling av sekundärdata vilket tillsammans skapar empirins underlag. Studien består av åtta telefonintervjuer och tre mailsvar Studien är av deduktiv natur då den undersöker innovationen utifrån redan befintliga teorier. I användandet av teorin återfinns ingen undersökning av innovationen, istället har innovationer av närliggande karaktär studerats för stödjande av faktorernas vikt för adaptionen av innovationen. Resultaten visar att relativa fördela, kompatibilitet, svårighet att använda och uppfattad risk bör vara de främsta faktorerna. Utöver dessa faktorer finns bevis som pekar på att sociala influenser och tekniskt intresse även är viktiga för Bitcoins adaption.