Problemformulering: Muskuloskeletala besvär är vanligt bland yrkeschaufförer i den svenska transportsektorn, och synergonomi är en ofta underskattad riskfaktor. Begränsad forskning om sambandet mellan samsynsproblem och muskuloskeletala besvär gör att problemets omfattning och konsekvenser är oklara. Samsynsproblem är svårigheter att använda båda ögonen samtidigt för att se och bearbeta bilder. Syfte: Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka förekomsten av samsynsproblem och muskuloskeletala besvär bland yrkeschaufförer och om muskuloskeletala besvär samvarierar med samsynsproblem. Metod: Data i studien hämtades från ett register. Det var totalt 197 yrkeschaufförer som besvarade enkäten. Förekomsten av samsynsproblem och muskuloskeletala besvär analyserades genom deskriptiv statistik och studiens andra frågeställning har analyserats genom inferentiell statistik och inkluderade två regressionsanalyser. Resultat: Förekomsten av samsynsproblem totalt i populationen var 18% och förekomsten av muskuloskeletala besvär totalt i populationen var 22%; taxi- och busschaufförer var överrepresenterade. Regressionsanalyserna visade att muskuloskeletala besvär och samsynsproblem samvarierar (p < 0.05) med och utan kontrollvariabler. I den justerade regressionsanalysen samvarierar variabeln socialt stöd i hemmet med muskuloskeletala besvär hos taxichaufförer och socialt stöd i arbetet hos långtradarchaufförer. Slutsats: Yrkeschaufförer är sannolikt en yrkeskategori som har en hel del ohälsa och ett stressfullt jobb. Studien visar en association mellan muskuloskeletala besvär och samsynsproblem bland yrkeschaufförer, men den fastställer ingen kausalitet. Det finns begränsad forskning om denna yrkeskategori, och mer forskning behövs.

Bakgrund : Felaktiga arbetsställningar utgör ett dominerande arbetsmiljöproblem inom frisöryrket. Ett stort problem är också kemiska preparat som orsakar hudirritation och handeksem. Frisörer arbetskadeanmäler oftare belastningsskador och uppger oftare hudöverkänslighet än personer i andra branscher. Syfte : Syftet med studien var att beskriva i vilken utsträckning som ergonomiska besvär och hudbesvär förekommer på frisörsalonger i Gävleborgs län och om förebyggande åtgärder vidtas för dessa besvär. Metod : Detta är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med deskriptiv dataanalys. En webbenkät har skickats ut till 87 frisörer i Gävleborgs län, 50 personer har deltagit. Resultat : Resultatet visade att 36 av 50 personer uppgav att de hade ergonomiska besvär, främst från axlar/skuldror och nacke vilket förekom hos 25 personer. På de flesta salonger uppgavs att det fanns hjälpmedel för att förebygga besvär från nacke, axlar, skuldror, rygg och nedre extremiteter. De flesta uppgav att de använde de hjälpmedel som fanns och utövade fysisk aktivitet för att förebygga sina besvär på egen hand. En övervägande del svarade att inga hjälpmedel fanns på arbetet för att förebygga ergonomiska besvär från övre extremiteter. De flesta uppgav att de inte gjorde något på egen hand för att förebygga besvär från övre extremiteter. Det var 14 av 50 frisörer som uppgav att de hade hudbesvär på händerna. Handskar uppgavs som det främst förekommande hjälpmedlet på arbetet och de flesta uppgav att de använde dessa. Handkräm uppgavs som främst förekommande för egenvård. Slutsats : Ungefär tre fjärdedelar av frisörerna i Gävleborgs län uppgav att de hade ergonomiska besvär. Nästan en tredjedel av frisörerna uppgav att de hade hudbesvär på händerna. De allra flesta uppgav att de använde befintliga hjälpmedel och förebyggde både ergonomiska besvär och hudbesvär. Nyckelord: Arbetsrelaterade besvär, ergonomiska besvär, frisör, förebyggande, hjälpmedel, hudbesvär. / Introduction: Incorrect posture is a dominant health problem in the hairdressing profession. A significant problem is also chemicals that cause skin irritation and hand eczema. Hairdressers report musculoskeletal and skin sensitization more frequently than people in other professions. Purpose: The purpose of this study was to describe the extent to which ergonomic problems and skin problems occur in hairdressing salons in Gävleborg, and if preventive measures are taken for these problems. Method: This is a retrospective cross-sectional study with quantitative data with descriptive data analysis. A web survey was sent out to 87 salons in Gävleborg, 50 people took part in the study. Results: The results showed that 36 of 50 people said they had ergonomic problems, mainly from the shoulders and neck which were reported by 25 people. Most salons had aid tools to prevent problems from neck, shoulders, back and from lower extremities. The majority of the hairdressers use the aid tools, mainly sadel chairs. The hairdressers practiced physical activity to prevent ergonomic problems. The majority responded that no aid tools were available at work to prevent ergonomic disorders of upper extremities. Most said they did not do anything on their own to prevent symptoms from upper limbs. There were 14 of 50 hairdressers who reported having skin problems on their hands. Gloves were the main aid available at work and hand cream mainly occurring in self-care. Conclusion: Approximately three-quarters of the hairdressers in Gävleborg had ergonomic problems. One third of the hairdressers had skin problems on their hands. The vast majority used the provided aid tools and prevented both the ergonomic problems and skin problems. Keywords: Aid tools, ergonomic problems, hairdresser, prevention, skin problems, work-related problems

Många människor arbetar en stor del av sitt liv och det är därmed viktigt med en hållbar hälsa för var enskild individ genom alla deras yrkesverksamma år. Studier visar att både fysisk och psykisk hälsa är viktigt i arbetslivet. Byggindustrin är ett utsatt yrkesområde med stora hälsorisker. Det finns idag mycket forskat inom byggindustrin som helhet men inom yrket plattsättning finns det idag nästan ingen forskning. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga muskuloskeletala besvär hos plattsättare och använda modellen för krav, kontroll och stöd i syfte att bedöma om det kan bidra till att förklara någon form av muskuloskeletala besvär. I föreliggande studie har en kvantitativ ansats använts i form av enkät. Undersökningen mätte självskattad allmänt hälsotillstånd, stress, krav, kontroll och stöd tillsammans med subjektiva muskuloskeletala symptom av plattsättare. I studien deltog 13 män med en medelålder på 38 (std=11,6) och fem kvinnor med en medelålder på 31 (std=9,7) som har arbetat som plattsättare 2-26 år. Resultatet indikerar att den övergripande allmänna hälsan, stress, krav och kontroll var god hos plattsättarna. Förekomsten av muskuloskeletala besvär var som högst i nedre delen av ryggen och knä/knäna med en besvärsfrekvens på 72 procent. Muskuloskeletala besvär som en funktion av självskattad krav-kontroll gav ett resultat där de flesta (78 %) hamnade i kategorin "aktiv". Detta begränsade möjligheten till att jämföra självskattade besvär mellan olika kategorier i krav och kontrollmodellen. Slutsatsen är att inom yrket plattsättare finns ett stort problem med muskuloskeletala besvär och vidare forskning är viktigt. / The aim of the present study was to identify musculoskeletal symptoms in pursuit tiler and use the model of demands, control and support in order to assess if it may help to explain the presence of musculoskeletal symptoms. In the present study a quantitative approach was used. The survey measured self-rated general health, stress, demands, control and support together with subjective musculoskeletal symptoms of the tilers. The sample group included 13 men with a mean age of 38 (std= 11,6) and five women with a mean age of 31 (std=9,7) that had worked as a tiler 2-26 years. Result indicates that the overall self-rated level of general health, stress, demand and control was good. The prevalence of musculoskeletal symptoms in the lower back and the knee/knees was high with frequency of 72%. Musculoskeletal symptoms as a function of self-rated control-demand categories yielded the following results. Most of the tiler ended up in the categorie for "activ". This limited the ability to compare the self-reported symptoms between different categories in the demand and control model. It is concluded that the profession tiler have a big problem with musculoskeletal symptoms and further research is important.

I uppsatsen undersöktes faktorer som bidrar till skolstress och somatiska symtom hos ungdomar på studieförberedande- och yrkesförberedande gymnasium av båda könen. Deltagarna var 105, varav 59 från de studieförberedande programmen, 23 elever var killar och 36 var tjejer samt, 46 var från de yrkesförberedande programmen, varav 25 var killar och 21 var tjejer. Undersökningen var kvantitativ och enkäter skapades som innehöll 42 frågor varefter 10 variabler skapades av dessa och en fråga analyserades med kvalitativ ansats. Resultaten visade att studenterna på de studieförberedande programmen generellt upplevde mer skolstress. Tjejerna upplevde mer skolstress, externa krav, somatiska-, psykosomatiska besvär och de ansåg sig ha för höga krav på sig själva. Korrelationen mellan somatiska besvär och skolstress var positiv och resultatet var signifikant. Studien visade att elever led av både Skolstress, Somatiska- och Psykosomatiska besvär och dessa borde tas i åtanke av både vårdnadshavare och lärare i skolsituationer. Relibiliteten för alla variabler utom Somatiska besvär var god och eftersom reliabiliteten var låg fanns risk för att samband inte var signifiktanta . Det fanns även en risk att Skolstressen var högre på grund av att det var nära terminsavslut. Förslag till vidare studier var att undersöka varför killar inte upplever samma besvär som tjejer. / The essay investigated factors that could contribute to school-related stress and somatic complaints among adolescents at academic- and vocational programs in high school in both sexes. There were 105 participants, whereof 59 from the academic programs, 23 where boys and 36 were girls and 46 from the vocational programs, whereof 25 were boys and 21 were girls. The study was a quantitative one and questionnaires were created from which contained 42 questions after which 10 variables were created and one question was analyzed with a qualitative approach. The results showed that students at the academic programs generally experienced more school-related stress. Girls experienced more school-related stress, external demands, somatic- and psychosomatic complaints and they thought they had too much demands on themselves. The correlation between somatic complaints and school-related stress was positive and the result was significant. The study showed that students suffered from both school-related stress, somatic- and psychosomatic complaints and this should be taken into consideration from both caregivers and teachers in school situations. The reliability for all variables other than Somatic complaints was good. There was a risk that the school-related stress was high because of closeness to end of semester. A suggestion for further studies was to examine why boys does not experience the same difficulties as girls

Background: Microscopy at work involves a combination of external exposures that pose an increased risk for eye-neck/shoulder symptoms such as; visually demanding near work, eye-hand coordination, static work postures and repetitive work. Objectives: To explore the pattern of fluctuations in eye-neck/shoulder symptoms and the reproducibility of these fluctuations during separate workdays and workweeks, for individuals who regularly perform microscopic duties at work. Method: Data was collected at 8 different times for all participants (n=16); Monday morning and afternoon and Friday morning and afternoon, during 2 different weeks at work. Results: Musculoskeletal complaints in the neck/shoulders and symptoms of eye strain increased significantly (∆Musculoskeletal complaints; p<0,01, ∆Symptoms of eye stain; p<0,05)  during the workweek.  The highest levels of self-reported symptoms did not correlate with the self-reported time in microscopy during the workweek (p>0.05).  The same tendency for the increments in symptoms was observed during both work weeks. Only for musculoskeletal complaints did the increments of symptoms correlated with one another (p<0.05).  Conclusion: The results indicate that microscopy at work is a risk factor, primarily for increased musculoskeletal complaints in the neck/shoulders. More studies are needed to assess the relationship between microscopy at work and the onset and development of eye-neck/shoulder complaints. / Bakgrund: Mikroskopering som arbetsuppgift medför en kombination flera aspekter av extern exponering som innebär ökad risk för muskuloskeletala besvär och besvär från ögonen; synkrävande närarbete med krav på öga-hand koordination, låsta arbetsställningar som medför långvarigt lågintensivt muskelarbete i nacke och axel/skuldra, samt repetitiva arbetsmönster. Trots det har mycket få studier publicerats inom området sedan början av 1980-talet. Syfte: Att undersöka variationer av muskuloskeletala besvär i nacke-axel/skuldra och besvär från ögonen under arbetsdagen och arbetsveckan, samt att undersöka upprepbarheten av variationer under arbetsdagen och arbetsveckan för personer som mikroskoperar i arbetet. Metod: Studien genomfördes med en webbaserad enkät. Datainsamling skedde vid 8 tillfällen; måndag förmiddag och eftermiddag samt fredag förmiddag och eftermiddag, under två separata arbetsveckor. Studiedeltagarna kom från en elektronisk industri (n=11) och en laboratoriemedicinsk enhet (n=6). Studien hade ett bortfall (n=1). Resultat: Muskuloskeletala besvär i nacke-axel/skuldra och värk/överansträngning i ögon ökade signifikant (∆Muskuloskeletala besvär; p<0,01, ∆Värk/överansträngning i ögon p<0,05) under arbetsveckan. De högsta nivåerna av besvär kunde inte relateras till deltagarnas skattade tid i mikroskopering under arbetsveckan. Samma trend av ökning i besvär kunde ses för både arbetsvecka 1 och 2. Enbart för muskuloskeletala besvär i nacke-axel/skuldra så korrelerade ökningar under arbetsvecka 1 signifikant med ökningar under arbetsvecka 2 (p<0,05). Slutsats: Resultaten indikerar att mikroskoparbete är en riskfaktor, primärt för ökade muskuloskeletala besvär i nacke-axel/skuldra. Fler studier behövs inom området, bl.a. för att undersöka förekomst av kausalitet mellan mikroskopering som arbetsuppgift och utvecklandet av muskuloskeletala besvär i nacke-axel/skuldra samt besvär i ögon.

Syfte. Att kartlägga förekomsten av muskuloskeletala besvär hos kvinnlig och manlig ambulanspersonal och att analysera muskuloskeletala besvär i relation till kön, ålder, anställningstid, utbildning och självskattad fysisk belastning. Bakgrund. Arbetsbelastningen för ambulanssjukvården ökar världen över. Arbetet i ambulans innefattar hög fysisk belastning vilket medför hög risk för muskuloskeletala besvär där smärtor i nedre delen av ryggen är dominerande. Design. En kvantitativ tvärsnittstudie med deskriptiv och jämförande design. Metod. Studien genomfördes genom en webbaserad enkät som besvarades av kvinnlig (n=24) och manlig (n=62) ambulanspersonal verksamma på fyra orter i Sverige. Enkäten omfattade bakgrundsinformation om deltagarna. Frågor om de upplevt besvär i nacke, bröstrygg, ländrygg eller axlar/skuldror de senaste sju dagarna samt självskattad fysisk belastning vid stationsarbete och utryckning. Analyser gjordes i statistikprogrammet SPSS 23.0 med t-test och chi 2-test. Resultat. Kvinnlig ambulanspersonal rapporterade 8 (33 %) att de upplevt besvär i nacke, 6 (25 %) i bröstrygg, 11 (46 %) i ländrygg och 6 (25 %) i axlar/skuldror. Manlig ambulanspersonal rapporterade 18 (29 %) att de upplevt besvär i nacke, 15 (24 %) i bröstrygg, 31 (50 %) i ländrygg och 19 (31 %) i axlar/skuldror. Totalt rapporterade 53 (62 %) deltagare att de upplevt besvär. Resultatet visar högre grad av självskattad fysisk belastning vid stationsarbete hos deltagarna med muskuloskeletala besvär. Slutsats. Muskuloskeletala besvär är vanligt förekommande hos ambulanspersonal. Det finns ett behov om ökad kunskap om orsaker till muskuloskeletala besvär och hur dessa kan förebyggas för att främja god hälsa hos ambulanspersonal. Forskning kan fokusera på hur ambulanspersonal med muskuloskeletala besvär upplever sin hälsa och om ambulanspersonalen upplever begränsning i arbetet relaterat till besvären. / Aim. To identify the prevalence of musculoskeletal disorders among female and male ambulance personnel and analyze musculoskeletal disorders in relation to gender, age, employment and rate of perceived exertion. Background. Workload for the ambulance service increases worldwide. Working in an ambulance includes high physical strain that leads to high risk of musculoskeletal disorders where pain in the lower part of the back is dominant. Design. A quantitative cross-sectional study with descriptive and comparative design. Method. The study was conducted using an online survey answered by female (n=24) and male (62) ambulance personnel working in four ambulance stations in Sweden. The questionnaire included background information about the participants and questions about self-reported musculoskeletal disorder in neck, upper back, lower back or shoulders for the last seven days as well as physical strain at station work and emergency call outs. Analyses were conducted in SPSS 23.0 whit independet t-test and chi-square test. Results. Of the female ambulance personnel eight (33 %) reported discomfort in the neck, 6 (25 %) at the upper back, 11 (46 %) at the low back and 6 (25 %) in the shoulders. Among male ambulance personnel reported 18 (29 %) discomfort at the neck, 15 (24 %) at the upper back, 31 (50 %) at the low back and 19 (31 %) in the shoulders. Totally 53 (62 %) reported some form of musculoskeletal disorder. The results show higher levels of self-reported physical strain at station work among participants with musculoskeletal disorders than those without. Conclusion. Musculoskeletal disorders are common among ambulance personnel. There is a need for more knowledge about the causes of musculoskeletal disorders and prevention of these to promote good health among ambulance personnel. Research may focus on how ambulance personnel with musculoskeletal disorders perceive their health, and if ambulance personnel are experiencing limitation in work related to musculoskeletal disorders or not.

Patienter som fått diagnosen multipel skleros (MS) upplever ofta en längre period av diffusa besvär utan att veta vad som orsakar dessa. Att tro på patientens beskrivningar av sin hälsa är viktigt för att minska risken för vårdlidande. Det finns en risk att patienten som söker med diffusa besvär drabbas av detta. Det är också viktigt för att hjälpa patienten till en tidig diagnos och behandling då goda möjligheter finns att en tidigt insatt behandlig för patienter med diagnosen MS kan leda till ett lindrigare förlopp och ge en bättre livskvalitet.Studien har som syfte att belysa patienters upplevelser under perioden från diffusa besvär till dess att diagnosen MS har ställts. Studien är en intervjuundersökning av åtta patienter som fått diagnosen multipel skleros. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i kategorierna: Att må konstigt”, ”En annorlunda trötthet”, ”Att fundera över en förändrad kropp”, ”Att söka vård för något som känns men inte syns” och ”Att uppleva att diffusa besvär går över i sjukdom”. Innehållet i dessa kategorier mynnar ut i två teman: ”En anomali i vården” och ”Den onda cirkeln”. I diskussionen diskuteras hur MS-sjukdomens diffusa symptombild blir en utmaning för patienten att förklara och för vården att förstå. Det konstateras att kunskapen om MS och dess nyare behandlingar behöver uppdateras. Attitydförändringar i vården gentemot människor som söker med diffusa besvär behöver också diskuteras. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund: Psykisk ohälsa har blivit ett globalt folkhälsoproblem. Paraplybegreppet psykisk ohälsa inbegriper psykisk sjukdom och psykiska besvär. Psykisk sjukdom uppfyller kriterier för diagnos, medan psykiska besvär är en obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Vid psykisk ohälsa är den vårdande relationen extra viktig och sjuksköterskans bemötande är betydande för patientens rehabilitering. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet inom psykisk ohälsa i vården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med elva vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ design och tre med kvantitativ design Resultat: Tre huvudteman och tre stycken underteman identifierades: Sjuksköterskans kunskap vid mötet med psykisk ohälsa, med undertemat sjuksköterskans självförtroende vid mötet med psykisk ohälsa. Därefter följer huvudtemat relation mellan patient och sjuksköterska och underteman kommunikation mellan sjuksköterska och patient och sjuksköterskans förhållningssätt vid psykisk ohälsa. Huvudtemat sjuksköterskans samarbete vid psykisk ohälsa avslutar resultatet. Diskussion: Utifrån Phil Barkers omvårdnadsteori Tidvattenmodellen diskuteras betydelsen av att etablera relation mellan sjuksköterskan och patienten, samt hur kunskapsbrist kring psykisk ohälsa resulterar i osäkerhet hos sjuksköterskan och sämre vård för patienten.

Introduktion: Skolbarns mående blir allt sämre, såväl fysiskt som psykiskt och statistiken visar att psykosomatiska besvär blir allt vanligare bland barn. Fysioterapeuter har en vision att bli en självklar del inom elevhälsan, emellertid krävs vidare forskning kring fysioterapeutens roll i skolan. Syfte: Syftet med denna studie var utforska fysioterapeuters erfarenheter av och tankar om fysioterapeutens roll inom elevhälsan och skolan, med specifikt fokus på barns psykiska och psykosomatiska ohälsa. Metod: I denna studie tillämpades kvalitativ metod och datan samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjukgymnaster/fysioterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman. Resultat: Studiens resultat utmynnade i temat Fysioterapeutens unika men okända kompetens för att möta barnens komplexitet genom rörelse, samt fem kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna var Fysioterapeutens helhetsgrepp för barnens hälsa, Gråzonsbarnen som ingen annan ser, Bred kompetens– bästa vän och värsta fiende, Trampa ej på tårna kontra våga kaxa och Visionen om att vara en given pusselbit. Resultatet beskriver fysioterapeuters tankar om och erfarenheter av rollen inom elevhälsan. Resultatet speglar att fysioterapeuter kan bidra med mycket i skolan men de upplever att fysioterapeutens roll är relativt okänd. Konklusion: Av resultatet framgick det att fysioterapeuter har unik kompetens som kan bidra i skolan och att behovet upplevs vara stort. Fysioterapeuters verktyg är genom rörelse och anpassad fysisk aktivitet, som främjar barnens fysiska och psykiska välmående. För att fysioterapeuter ska få en plats inom elevhälsan krävs det att yrket står omnämnt i skollagen, därmed behövs ett större vetenskapligt underlag vad fysioterapeutiska interventioner i skolan kan bidra med.

<p>Syftet med denna studie är att attribuera effekten av rättvist ledarskap på arbetstillfredsställelse då det saknats specifik forskning inom området. Studien genomfördes i ett verksamhetsområde inom kriminalvården. Studien syftade även till att undersöka effekten av rättvist ledarskap på turnover intention och förekomsten av psykosomatiska besvär hos de anställda. Totalt 103 kriminalvårdare besvarade enkäten som mätte ovan nämnda variabler. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan samtliga former av rättvisa och arbetstillfredsställelse. Resultaten visade vidare ett samband att rättvist ledarskap leder till en minskning av psykosomatiska besvär och minskad grad av turnover intention.</p>