Bakgrund : Felaktiga arbetsställningar utgör ett dominerande arbetsmiljöproblem inom frisöryrket. Ett stort problem är också kemiska preparat som orsakar hudirritation och handeksem. Frisörer arbetskadeanmäler oftare belastningsskador och uppger oftare hudöverkänslighet än personer i andra branscher. Syfte : Syftet med studien var att beskriva i vilken utsträckning som ergonomiska besvär och hudbesvär förekommer på frisörsalonger i Gävleborgs län och om förebyggande åtgärder vidtas för dessa besvär. Metod : Detta är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med deskriptiv dataanalys. En webbenkät har skickats ut till 87 frisörer i Gävleborgs län, 50 personer har deltagit. Resultat : Resultatet visade att 36 av 50 personer uppgav att de hade ergonomiska besvär, främst från axlar/skuldror och nacke vilket förekom hos 25 personer. På de flesta salonger uppgavs att det fanns hjälpmedel för att förebygga besvär från nacke, axlar, skuldror, rygg och nedre extremiteter. De flesta uppgav att de använde de hjälpmedel som fanns och utövade fysisk aktivitet för att förebygga sina besvär på egen hand. En övervägande del svarade att inga hjälpmedel fanns på arbetet för att förebygga ergonomiska besvär från övre extremiteter. De flesta uppgav att de inte gjorde något på egen hand för att förebygga besvär från övre extremiteter. Det var 14 av 50 frisörer som uppgav att de hade hudbesvär på händerna. Handskar uppgavs som det främst förekommande hjälpmedlet på arbetet och de flesta uppgav att de använde dessa. Handkräm uppgavs som främst förekommande för egenvård. Slutsats : Ungefär tre fjärdedelar av frisörerna i Gävleborgs län uppgav att de hade ergonomiska besvär. Nästan en tredjedel av frisörerna uppgav att de hade hudbesvär på händerna. De allra flesta uppgav att de använde befintliga hjälpmedel och förebyggde både ergonomiska besvär och hudbesvär. Nyckelord: Arbetsrelaterade besvär, ergonomiska besvär, frisör, förebyggande, hjälpmedel, hudbesvär. / Introduction: Incorrect posture is a dominant health problem in the hairdressing profession. A significant problem is also chemicals that cause skin irritation and hand eczema. Hairdressers report musculoskeletal and skin sensitization more frequently than people in other professions. Purpose: The purpose of this study was to describe the extent to which ergonomic problems and skin problems occur in hairdressing salons in Gävleborg, and if preventive measures are taken for these problems. Method: This is a retrospective cross-sectional study with quantitative data with descriptive data analysis. A web survey was sent out to 87 salons in Gävleborg, 50 people took part in the study. Results: The results showed that 36 of 50 people said they had ergonomic problems, mainly from the shoulders and neck which were reported by 25 people. Most salons had aid tools to prevent problems from neck, shoulders, back and from lower extremities. The majority of the hairdressers use the aid tools, mainly sadel chairs. The hairdressers practiced physical activity to prevent ergonomic problems. The majority responded that no aid tools were available at work to prevent ergonomic disorders of upper extremities. Most said they did not do anything on their own to prevent symptoms from upper limbs. There were 14 of 50 hairdressers who reported having skin problems on their hands. Gloves were the main aid available at work and hand cream mainly occurring in self-care. Conclusion: Approximately three-quarters of the hairdressers in Gävleborg had ergonomic problems. One third of the hairdressers had skin problems on their hands. The vast majority used the provided aid tools and prevented both the ergonomic problems and skin problems. Keywords: Aid tools, ergonomic problems, hairdresser, prevention, skin problems, work-related problems

Bakgrund: Chefers arbetsdagar är fragmenterade eftersom de ofta avbryts med problem som behöver lösas. I många fall är det medarbetare som förmedlar arbetsrelaterade problem i syfte att förbättra verksamheten. Hur chefer påverkas personligen i det dagliga arbetet läggs ingen större vikt vid utan det är oftare deras arbetsuppgifter som diskuteras. Men eftersom de inte kan styra och påverka alla processer som de är involverade i, kan de känna uppgivenhet. Om chefer får ökad kunskap om hur de kan hantera sin fragmenterade arbetssituation kan både deras och organisationens välbefinnande öka. Syfte: Att bidra med fördjupad kunskap om chefers beteende genom att studera deras känslor och agerande vid arbetsrelaterade problem. Metod: Studiens frågeställning har undersökts med de kvalitativa insamlingsmetoderna dagbok och semistrukturerade intervjuer. Totalt har nio respondenter medverkat i studien. Alla respondenter arbetar som chefer med medarbetaransvar. Resultat/Slutsats: Studiens resultat visar att chefer föredrar att hantera vardagliga arbetsrelaterade problem, som medarbetare förmedlar, genom: vägledning, ge stöd, samverkan, intuition, grundligt agerande, defensivt agerande, ultimatum, i förbifarten och skifta fokus. Resultatet visade även att cheferna såg det som en naturlig del av deras arbetsuppgifter att lyssna på medarbetarnas problem dels för medarbetares välmående, dels för företagets utveckling. / Background: Managers' working days are fragmented because they are often interrupted by problems that need to be solved. In many cases, it is employees who mediate work-related problems in order to improve the business. How managers are personally affected in their daily work is not given much importance, but it is more often their tasks that are discussed. But because they can not control and influence all the processes to which they are involved in, they can feel resigned. If managers gain increased knowledge about how they can deal with their fragmented work situation, both their and the organization's well-being can increase. Purpose: Contribute with deeper knowledge of managers’ behaviors by studying their feelings and actions related to problems at work. Method: The study's question has been investigated with the qualitative collection methods diary and semi-structured interviews. A total of nine respondents participated in the study. All respondents work as managers with employee responsibility. Results/Conclusion: The results of the study show that managers prefer to manage everyday work-related problems, which employees convey, through: guidance, providing support, cooperate, intuition, thorough action, defensive action, ultimatum, in passing and shifting focus. The results also showed that managers considered it a natural part of their job tasks to listen to the employees' problems, partly for the well-being of employees, partly for the company's development.

Text in Afrikaans / The purpose of this research study is to determine the extent to which employee assistance programmes can be utilised by welfare agencies to ensure that work-related and personal problems do not negatively influence the productivity of social workers. The group of respondents consisted of ten social work supervisors from ten different welfare agencies, which included civil sevice organisations, specialist organisations and family welfare organisations. The conclusion that was reached based on the findings of the empirical study is that social workers have a need for services that will prevent, relieve or eliminate their work-related and personal problems, in order to improve the productivity and general functioning of social workers. It is recommended that welfare agencies in accordence with their unique nature and functioning and the specific needs of the social workers, utilise employee assistance programmes so as to ensure optimal productivity of social workers / Die doel van die navorsingstudie is om te bepaal tot watter mate werknemerhulpprogramme deur welsynsinstansies aangewend kan word ten einde te verseker dat werkverwante en persoonlike probleme nie die produktiwiteit van maatskaplike werkers negatief beinvloed nie. Die ondersoekgroep het bestaan uit tien maatskaplikewerksupervisors van tien verskillende welsynsinstansies, te wete staatsdiensorganisasies, spesialiteitsorganisasies en gesinsorgorganisasies. Na aanleiding van die empiriese ondersoek is daar tot die gevolgtrekking gekom dat maatskaplike werkers 'n behoefte aan dienste het wat hul werkverwante en persoonlike probleme voorkom, verlig of uit die weg ruim ten einde produktiwiteit en algemene funksionering van maatskaplike werkers te bevorder. Daar word aanbeveel dat welsynsinstansies, na gelang van hul unieke aard en funksionering en die spesifieke behoeftes van die maatskaplike werker, werknemerhulpprogramme sal aanwend ten einde optimale produktiwiteit van maatskaplike werkers te verseker. / Social Work / M.Diac. (Social Work)

Text in Afrikaans / The purpose of this research study is to determine the extent to which employee assistance programmes can be utilised by welfare agencies to ensure that work-related and personal problems do not negatively influence the productivity of social workers. The group of respondents consisted of ten social work supervisors from ten different welfare agencies, which included civil sevice organisations, specialist organisations and family welfare organisations. The conclusion that was reached based on the findings of the empirical study is that social workers have a need for services that will prevent, relieve or eliminate their work-related and personal problems, in order to improve the productivity and general functioning of social workers. It is recommended that welfare agencies in accordence with their unique nature and functioning and the specific needs of the social workers, utilise employee assistance programmes so as to ensure optimal productivity of social workers / Die doel van die navorsingstudie is om te bepaal tot watter mate werknemerhulpprogramme deur welsynsinstansies aangewend kan word ten einde te verseker dat werkverwante en persoonlike probleme nie die produktiwiteit van maatskaplike werkers negatief beinvloed nie. Die ondersoekgroep het bestaan uit tien maatskaplikewerksupervisors van tien verskillende welsynsinstansies, te wete staatsdiensorganisasies, spesialiteitsorganisasies en gesinsorgorganisasies. Na aanleiding van die empiriese ondersoek is daar tot die gevolgtrekking gekom dat maatskaplike werkers 'n behoefte aan dienste het wat hul werkverwante en persoonlike probleme voorkom, verlig of uit die weg ruim ten einde produktiwiteit en algemene funksionering van maatskaplike werkers te bevorder. Daar word aanbeveel dat welsynsinstansies, na gelang van hul unieke aard en funksionering en die spesifieke behoeftes van die maatskaplike werker, werknemerhulpprogramme sal aanwend ten einde optimale produktiwiteit van maatskaplike werkers te verseker. / Social Work / M.Diac. (Social Work)