Working in front of visual display units, VDU, has become more and more common and an increasingly number of office workers spend a larger part of their working day in front of a monitor. Thus, work-related eye disorders associated with VDU use increase. Employers has a responsibility to prevent accidents and sickness among their employees, which partly can be done by risk assessments of visual ergonomic conditions at the office workplace. The purpose of this master thesis was to investigate how VDU office workers with, or without, eye- or neck problems perceive the lighting conditions in relation to how an ergonomist who has gone through a nine-day visual ergonomics education, assess the lighting. Data has been collected by 48 ergonomics specialists and work environment engineers who risk assessed 204 VDU stations at different offices in Sweden using a new visual ergonomics risk assessment method. The results showed several strong connections between the assessment made by the trained technician and the individual VDU workers perception of lighting conditions, such as the general lighting and glare. The technician noticed however more risks than the individual worker did. VDU workers with eye-strain reports more problems with their lighting conditions in the office compared to those without eye-strain. The technician’s assessment of glare, and the individual VDU worker´s experience of strong lights hade the most impact on reported eye-strain. VDU workers with neck pain did not report any problems with their lighting conditions in contrast to the technician who reported an increased risk at both general lightning and glare. / Att arbeta framför dator har blivit allt vanligare och allt fler arbetar stor del av sin arbetsdag framför en bildskärm. De arbetsrelaterade besvären i samband med detta ökar. Arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall vilket bland annat kan göras genom att riskbedöma synergonomiska förhållanden på kontorsarbetsplatsen. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur individer med respektive utan ögon- eller nackbesvär vid bildskärmsarbete på kontor uppfattar sina belysningsförhållanden i relation till hur en ergonom som utbildats inom synergonomi och belysning under en 9 dagars utbildning bedömer belysningsförhållandet. Data är insamlat av 48 ergonomer och arbetsmiljöingenjörer som riskbedömt 204 bildskärmsarbetsplatser på olika kontor med hjälp av en ny synergonomisk riskbedömningsmetod. Resultatet visar att det finns flera starka samband mellan ergonomens bedömning och individens uppfattning av belysningsförhållandena, exempelvis gällande allmänbelysningen och bländningen. Ergonomen uppmärksammar dock fler risker än vad individen gör. Individer med ögonbesvär rapporterar i högre grad besvär med sina belysningsförhållanden på kontoret jämfört med individer utan besvär och den belysningsrelaterade faktor som har störst betydelse för om individen anger ögonbesvär är ergonomens bedömning och individens uppfattning av bländning/starka lampor. Individer med nackbesvär rapporterar inga större besvär med belysningsförhållandena i motsatts till ergonomen som rapporterar risker med både bländningen och allmänbelysningen.

Psykisk ohälsa bland elitidrottare har varit ett stigmatiserat område och forskning kring ämnet växer. Idag finns mycket som tyder på att elitidrottare utövar en livsstil med stora fysiska och psykiska belastningar vilket har visat sig vara mer ohälsosamt än vad den generella uppfattningen tidigare varit. Som elitidrottare förväntas en att leva efter idrottens alla regler för att bli framgångsrik. I den här uppsatsen studeras förekomst av, och skillnader i psykosomatiska besvär mellan tre grupper av gymnasieelever i årskurs tre som har elitidrottsinriktning (Nationellt godkänd idrottsutbildning, NIU), allmän idrottsinriktning (Idrottsprogram, IDR) och elever utan idrottsinriktning. Det undersöks även om det förekommer samband mellan psykosomat­iska besvär och de olika gymnasiala inriktningarna. Studien har genomförts med en kvant­itativ tvärsnittsstudie med enkäter som delades ut till två skolor i en ort i mellersta Sverige. Totalt deltog 116 elever i undersökningen, med elit- och idrotts- samt utan idrottsinriktning. Resultatet visade att det fanns psykosomatiska besvär hos de olika gymnasiala in­riktning­arna, men inga signifikanta skillnader eller samband fastställdes. Ett intressant biresultat som påträffades är ett signifikant samband mellan att vara nervös och irriterad och att vara stress­ad och ha svårt att sova, samt att sambandet stärktes för samtliga elever att ha nämnda besvär. Nyckelord: Folkhälsa, psykisk ohälsa, psykosomatiska besvär, elitidrott, gymnasieelever, gymnasial idrottsinriktning. / Mental illness among elite athletes has been a stigmatized area and the research area is growing. Today, a lot of things points towards that elite athletes are practicing a lifestyle with great physical and mental tension. Having a profession as an elite athlete has proven to be more unhealthy than the general perception was. As an elite athlete you are expected to live for the sport, to follow its rules in order to achieve a successful career. This study investigates the prevalence of, and differences in psychosomatic disorders between three groups of secondary school students in their last year who have elite sport special­ization (Nationally certified physical education), public sports specialization (sports program) and students without sport specialization. It also investigates whether there is an association between psychosomatic disorders and the three various sport specializations. A quantitative cross-sectional study was performed and a questionnaire were distributed to two schools in central Sweden. A total of 116 students in their 3rd and last year of the secondary school with elite- and sport orientation and without sport orientation participated in the survey. The results showed a difference in the prevalence of psychosomatic disorders among the various orientations in secondary school. Eventhough no significant diff­erences or associations between psychosomatic disorders and secondary school orientation was found, a secondary finding was found in the form of significant correlations for the student to be nervous and irritated with being stressed and having trouble falling asleep, and the associations became stronger for students having these problems. Keywords: Public health, mental disorder, psychosomatic disorder, elite sports, secondary school students, secondary school sport specialization.

Psykisk ohälsa är ett globalt ökande folkhälsoproblem bland den unga befolkningen och i synnerhet bland flickor. Det har blivit allt vanligare att barn och unga söker vård för besvär som huvudvärk, magont, oro och ångest, men även för allvarligare former av psykisk ohälsa som depression har ökat. Detta belyser ett behov av insatser som ämnar främja barn och ungas psykiska hälsa. Stress har synliggjorts som en orsak till den ökade psykiska ohälsan. Således är syftet med denna studie att undersöka förekomst, könsskillnader samt potentiella samband mellan stress och psykisk ohälsa, i form av psykosomatiska besvär och depressiva symptom, bland ungdomar i Västmanlands län. Sekundärdata från enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung 2012 användes och studien genomfördes med en kvantitativ ansats. Känsla av sammanhang (KASAM) och krav-kontroll-stödmodellen användes som två teoretiska verktyg för att förstå sambandet mellan stress och psykisk ohälsa. Resultatet visar att psykosomatiska besvär, depressiva symptom och stress är vanligt förekommande bland ungdomar i Västmanland, med överrepresentation bland flickor. Det finns också signifikanta samband mellan att ofta vara stressad och ökade psykosomatiska besvär respektive depressiva symptom. En slutsats som kan dras är att stress och psykisk ohälsa är ett utbrett problem bland ungdomar i Västmanland och i synnerhet bland flickor. / Mental illness is a worldwide growing public health problem among the young population and particularly among girls. It has become increasingly common for children and young people seeking care for health problems such as headaches, stomach pain, worry and anxiety, but also more serious forms of mental illness such as depression have increased. This highlights the need for interventions that intend to promote children's and young people's mental health. Stress, mainly school-related, has been highlighted as a cause for the increase in mental illness. Thus, the purpose of this study was to investigate the prevalence, gender differences and the potential relation between stress and mental illness, in the form of psychosomatic problems and depressive symptoms, among adolescents in Västmanland. Secondary data from the Survey of Adolescent Life in Västmanland 2012 was used and the study was performed using a quantitative approach. Sense of coherence (SOC) and demand- control-support model was used as two theoretical tools to understand the relation between stress and mental illness. The results show that psychosomatic problems, depressive symptoms and stress are common among adolescents in Västmanland, where girls are overrepresented in all respects. The results also show significant relations between often being stressed and increased psychosomatic problems and depressive symptoms. One conclusion that can be drawn is that stress and mental illness is a widespread problem among young people in Västmanland and especially among girls.

Personer som söker vård för psykisk ohälsa hänvisas antingen till primärvården eller psykiatrin, beroende på hur svåra de psykiska problemen bedöms vara. I de fall där personen däremot bedöms vara för sjuk för primärvården men för frisk för psykiatrin förekommer det ofta att dessa personer faller mellan stolarna och fastnar i ett mellanland av psykiska besvär och psykisk sjukdom. Därför var syftet med studien att undersöka hur hälso- och sjukvårdspersonal upplever förutsättningarna på vårdcentraler för att ge stöd och behandling åt patienter som befinner sig i detta mellanlandsamt hur förutsättningarna eventuellt kan förändras för att förebygga att dessa patienter faller mellan stolarna mellan primärvården och psykiatrin. I studien har en kvalitativ ansats antagits och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det insamlade empiriska materialet analyserades utifrån en manifest innehållsanalysmetod, vilket sedan utgjorde studiens resultat. Resultatet påvisade att hälso- och sjukvårdspersonalen upplever förutsättningar som begränsade, men att de ändå försöker förebygga att dessa patienter faller mellan stolarna. Begränsningarna beror främst på bristande tillgång till resurser, otydliga riktlinjer och otillräckligt samarbete mellan primärvård och psykiatri, vilket även är de områden som upplevs behöver åtgärdas för att förutsättningarna ska förbättras. Slutsatsen för studien blev därmed att primärvårdens förutsättningar inte är tillräckliga.

Background: Several international studies have shown that college students report mental illness such as psychosomatic symptoms. At the same time, there are differences among college students' perceived social support. Aim: The present study is intended to study psychosomatic symptoms and social support among college students, as well as whether there are any gender differences or correlations regarding psychosomatic symptoms and social support. Method: A quantitative research design was used to study psychosomatic symptoms and social support. The present study applied a cross-sectional design and data were collected through a survey. The sample consisted of 132 college students from Mälardalen University. Results: College students report to a greater extent that they have psychosomatic symptoms such as irritation or being in a bad mood, headache, feeling down, feeling nervous and having difficulty to sleep. Psychosomatic symptoms are more common among women than among men. The majority of college students have social support from their family and friends. The result showed that both women and men have about the same amount of social support from their family. All forms of social support from friends are more common among women than among men. The study showed that there is a positive correlation between psychosomatic symptoms and social support. Conclusions: Psychosomatic symptoms are common among college students at Mälardalen University. The study could not confirm that there are differences in the extent of social support from family. However, all forms of social support from friends are more common among women than among men.

Stress och psykosomatiska besvär har under de senaste åren varit ett växande hälsoproblem i samhället, där barn och unga självrapporterat att de mår sämre. Skolan är en arena där barn och unga befinner sig till stor del av sin vakna tid, vilket avser vikten till att förebygga den ökade stressnivån bland elever. Studier och rapporter visar att stress och psykosomatiska besvär har ökat inom skolan där eleverna möts av höga krav och prestationer. Om elever möter stressiga situationer som de kan hantera kan det öka deras prestationsförmåga, dock har en hög stressnivå tendensen till att sänka elevernas hanterbarhet av situationen, vilket kan orsaka ohälsa. Syftet i denna studie är att undersöka könsfördelningen och förekomsten av skolrelaterad stress samt att om det finns en koppling till psykosomatiska besvär bland gymnasieelever i årskurs tre på en gymnasieskola i Västmanlands län. För att besvara syftet användes en enkät som lämnades ut till fyra årskurs tre klasser på en gymnasieskola i Västerås, där 80 elever medverkade. Studiens resultat visar att förekomsten av skolrelaterad stress bland eleverna var relativt hög där två tredjedelar motsvarande (77,6%) av medverkande elever besvarade att de var pressade av skolarbetet. Resultatet visar också att det finns en koppling mellan skolrelaterad stress och psykosomatiska besvär. Det teoretiska perspektivet i denna studie tillämpades av teorin känsla av sammanhang, för att tolka sambandet mellan skolrelaterad stress och psykosomatiska besvär. / Stress and somatic complaints have under the last decades grown and become a health problem in todays’ society, as children have reported to feel worse than in the past. School is an arena where children spends most of their time. Therefore, it is crucial to work preventive against increasing levels of stress among the students. Studies and reports show that stress and somatic complaints has increased among students that faces higher demands and accomplishment. If students face stressful situations that they can manage it might increase their accomplishment levels. However, if the levels of stress are high, it tends to lower the student’s manageability of situations, which could cause illness. The purpose of this study was to investigate gender differences and prevalence of school-related stress and if there was a relation between somatic complaints and school-related stress in students that attend a high-school in Västmanlands County.  The author sent out a survey to four classes in the last year of high school and 80 students answered the survey. The results showed that the prevalence of school-related stress among the students where relatively high with over two thirds (77,6%) of the students answering that they were pressured by their schoolwork. The results also showed that there was a relation between school-related stress and somatic complains. The theory sense of coherence was used to explain the relation between school-related stress and somatic complaints.

Syftet med enkätstudien var att undersöka hur en omfattande renovering av en lågstadieskola Huutoniemen ala-aste ändrade elevernas subjektiva upplevelse av skolmiljön samt elevernas besvär och symptom. Som jämförelse undersöktes även en referensskola Palosaaren ala-aste som redan tidigare hade genomgått en omfattande renovering. Synpunkter och annan information insamlades med en standardiserad och prövad enkät utarbetad av Yrkesmedicinska kliniken i Örebro, Sverige. Enkäten delades ut till samtliga ca 470 elever i skolorna före och efter renoveringen och vid samma tidpunkt av åren 1997 och 2000. Tekniska mätningar av inomhusluftens CO2, relativa fuktighet och temperatur gjordes före och efter renoveringen och på samma tid av året i 6-8 klassrum/skola. Elevernas svar (Huutoniemen ala-aste) från tiden före renoveringen 1997 jämfördes med motsvarande svar efter renoveringen 2000. På samma sätt jämfördes elevernas svar i Huutoniemen ala-aste och elevernas svar från referensskolan år 1997. Resultatet testades med SPSS med Chi Square test av beroende (p&lt;0,05 eller p&lt;0,01). Elevernas subjektiva bedömning av skolmiljön i formav luftkvalitet, utrymmen, temperatur städning, belysning och bullerförhållanden var sämre i objektskolan än i referensskolan men blev signifikant bättre efter renoveringen. Prevalensen av elevernas hösnuva och långdragna hostperioder var högre i objektskolan än i referensskolan men minskade signifikant efter renoveringen. Prevalensen av elevernas nuvarande symtom av huvudvärk samt besvär av ögonen var högre i objektskolan än i referensskolan men minskade signifikant i objektskolan efter renoveringen.Elevernas subjektiva bedömning av skolan somorsak till nuvarande symtom: trötthet, huvudvärk, besvär av ögonen eller näsa, hosta, besvär av hud i ansiktet, fjällning/klåda i hårbotten/öron samt torr/kliande rodnad hud på händerna var högre i objektskolan än i referensskolan men minskade signifikant efter renoveringen. Medelvärdet av CO2 minskade i den renoverade skolan drastiskt under lektioner från en nivå 2220ppm till 870 ppm och var efter renoveringen på en ungefär samma nivå som i referensskolan. Renoveringen av Huutoniemen ala-aste har givit mycket bättre skolmiljö för elever och lärare. / The aim of the questionnaire study was to investigate what kind of changes a large renovation of the primaryschool Huutoniemen ala-aste had for the subjective experience of the environment as well as complaints and symptoms of the pupils. The reference school was the primary school Palosaaren ala-aste in which a major renovation was made earlier. The opinions of the pupils and other information were collected with a standardized and verified questionnaire produced byClinic of Occupational Medicine in the City ofÖrebro, Sweden. The questionnaire was sent to over 470 pupils in both schools before and after the renovation at the same time of the year in 1997 and 2000. Technical measurements of CO2, relative humidity and temperature in the indoor air were made before and after the renovation and at the same time of the year in 6-8 classrooms/school. The answers of the pupils in Huutoniemen ala-aste from the time before the renovation 1997 were compared to the answers after the renovation in 2000. In a similar way answers of the pupils in Huutoniemen ala-aste were compared to the answers from the reference school in 1997. The results were tested by the SPSS with Chi Square test for independence (p&lt;0,05 or p&lt;0,01). The subjective evaluation of the pupils of the environment as air quality, rooms, temperature, cleaning, lighting and noise were significantly worse in the object school than inthe reference school but became significantly better after the renovation. The prevalence of hay fever and long periods of cough duringthe previous yearwere significantly higher in the object school than in the reference school but were reduced significantly in the object school after the renovation. The prevalence of the present symptoms with headache and eye irritation was higher in the object school than in the reference school but was reduced in the object school significantlyafter the renovation. The subjective view whether the school was the cause of the present symptoms as tiredness, head-ache, eye irritation, symptoms of the nose, cough and the skin of the face and itch/tickle on the hair scalp/ears and symptomsof the skin of the hands were higher in the object school than in the reference school but were reduced significantly after the renovation. The medium level of the CO2 decreased dramatically in the object school during the lectures froma level of about 2220 ppm to about 870 ppmafter the renovation and was approximately at the same level as in the reference school. The renovation of the primary school Huutoniemen ala-aste gave a much better environment in the school for the pupils and teachers. / <p>ISBN 91-7997-108-3</p>

Background: Several studies show that sedentary is harmful to humans. Despite this, the degree of sedentary increases and 75% of the total time of sedentary is at the workplace. A common way to reduce sedentary is to introduce sit-stand workstations. Studies show that this gives good effects during working hours but few have studied what those providing for effects after working hours. Objective: Study office workers to see if there is a difference in the frequency and duration of physical activity and estimation of physical problems after a working day if they were sedentary or varied its working position by using a sit-stand workstation. Method: 20 office workers measured the frequency and duration of physical activity and estimated physical problems through a diary and a questionnaire after work. Results: No significant differences were detected. Conclusions: It is not possible to draw any general conclusions from this study as the sample is small and measurement methods are only subjective. More studies are needed where you look at what happens after working hours in the future to ensure the pros and cons of sit-stand worskstations. / Bakgrund: De senaste åren har det kommit ett flertal studier som visar att stillasittande är skadligt för människan. Trots detta ökar graden av stillasittande och 75 % av den totala tiden av stillasittande sker på arbetsplatsen där kontorsarbetare är de som rapporterar högst andel stillasittande. Mot bakgrund av detta är därför arbetsplatsen ett bra forum att arbeta med hälsofrämjande insatser för att minska tiden av stillasittande. Ett vanligt sätt för att minska stillasittandet är att införa höj- och sänkbara skrivbord. Flertal studier visar att detta ger goda effekter under arbetstid. Ett område som dock är mindre forskat på är vad möjligheten att kunna variera sin arbetsposition med ett höj- och sänkbart bord har för effekter för individen efter arbetstid. Syfte: Att studera kontorsanställda för att se om det föreligger en skillnad i frekvens och duration av fysisk aktivitet samt skattning av fysiska besvär efter en arbetsdag. Detta beroende på om de varierat sin arbetsposition regelbundet genom användning av ett höj-och sänkbart skrivbord jämfört med om de intagit en sittande arbetsposition. Metod: Kvasiexperimentell studie med inompersonsdesign. 20 kontorsanställda fick mäta frekvens och duration av fysisk aktivitet samt skatta fysisk besvärsförekomst via dagbok och enkätformulär efter arbetsdagen. Resultat: Resultatet visar att det inte förelåg några signifikanta skillnader mellan om försökspersonen suttit eller varierat arbetsposition. De tendenser som kunnat påvisas är små men tyder på en något minskad frekvens och ökad duration av fysisk aktivitet efter att ha varierat arbetsposition. Skattning av fysisk besvärsförekomst var oförändrad. Slutsatser: Det går inte att dra några generella slutsatser av denna studie då urvalet är litet och mätmetoderna endast subjektiva. Fler studier behövs där man tittar på vad som händer efter arbetstid för att i framtiden kunna säkerställa för- och nackdelar med höj- och sänkbara skrivbord.

Bakgrund: Tidigare studier har påvisat att exponeringen av fysiskbelastning inom soldatyrket har ökat genom åren. Det finns samband mellan hög belastningen och förekomst av muskuloskeletala besvär och skador (MSBS). Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av muskuloskeletala besvär och skador i två insatsgrupper inom Försvarsmakten med tio års mellanrum (Insats 2002 och Insats 2012) samt undersöka om det föreligger skillnad mellan grupperna. Dessutom syftar studien till att undersöka hur soldater som har MSBS upplever sin hälsa. Material och metod: Tvärsnittsstudie med 896 soldater ur två internationella insatser med tio års mellanrum (Insats 2002 n= 573 och Insats 2012 n = 323). Datainsamlingen utfördes med en enkät före insats avseende MSBS samt upplevd hälsa. Resultat: Tidigare erfarna och aktuella MSBS rapporterades i högre grad hos Insats 2012 jämfört med Insats 2002. Båda grupperna skattade den upplevda hälsan högt. De som rapporterade pågående MSBS i Insats 2012 upplever sin kroppsliga hälsa signifikant lägre (p&lt;0,001) än de som inte har MSBS. Konklusion: Det förelåg anmärkningsvärt hög förekomst av MSBS i Insats 2012. Det är av största vikt att fortsätta kartlägga arbetskraven, arbetsförmågan och besvärsförekomst så att preventiva och reaktiva åtgärder kan vidtas. / Background: Previously studies have shown that exposure to heavy physical workloads in the military profession have increased through the years. There is a correlation between heavy physical workloads and the precence of musculoskeletal complaints and injuries (MSCI). Purpose: The aim with the study was to investigate the prevalence of MSCI in two groups in Swedish Armed Forces, ten years apart (Mission 2002 and Mission 2012) and examine if there is a difference between the groups. In addition the study aims to examine how the soldiers who reported MSCI perceived their health. Material and method: Cross-sectional survey including 896 soldiers from two international missions ten-years apart (Mission 2002 n=572 and Mission 2012 n=323). Data were collected through questionnaire before the international mission. Result: Both point prevalence and one-year prevalence of MSCI where reported to be higher in Mission 2012 compared with Mission 2002. Both groups estimated high levels of perceived health. Conclusion: Remarkable high prevalence of MSCI existed in year 2012. It is of importance to continue to identify work requirements, work capacity and prevalence of MSCI so that preventive and reactive measures can be taken.

Problemställning: Muskuloskeletala besvär hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) är ett vanligt förekommande problem och besvären är oftast smärtsamma, långvariga och funktionsnedsättande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrågar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingår i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mätinstrument samt prospektiva studier för att säkerställa prevalensen. Syfte: Syftet var att konstruera ett frågeformulär på engelska för användning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, Nederländerna och Grekland. Metod: För att säkerställa att alla relevanta riskområden skulle inkluderas i frågeformuläret genomfördes intervjuer med tre experter inom området och intervjuerna analyserades sedan med innehållsanalys. I nästa steg konstruerades ett frågeformulär på engelska och frågorna som skapades baserades dels på intervjudata och dels på information litteraturstudier. Frågor och områden hämtades från validerade och tidigare kända frågeformulär och nya konstruerades. Frågeformuläret pilottestades sedan på fyra respondenter och modifieringar genomfördes. Resultat: Tio områden identifierades utifrån innehållsanalysen. Resultatet överrensstämde med tidigare studier när det gällde flertalet riskområden. Tre områden Prevention, Arbetsmarknad - Ekonomi och No pain No gain kunde delvis och under olika benämningar återfinnas i den tidigare litteraturen. Mästare – Lärling och Organisation var helt nya. Fem områden som tidigare nämnts var Övningsrutin, Psykosocialt, Kroppskännedom, Diagnos och Kroppskonstitution-könsskillnader- ärftlighet. Frågor som utformades själva av författarna angående de nya områdena gav inte några större synpunkter vid pilottestning. Slutsats: Nytillkomna och tidigare nämnda frisk- och riskfaktorer för bestämning av PRMDs och dess besvärsprevalens gällande professionella pianister finns nu utvecklade i ett frågeformulär på engelska där helhetsperspektivet betonas djupare än tidigare. Fortsatt utveckling kvarstår och de ingående frisk- och riskfaktorerna bör undersökas närmare. / Presentation and aim: Playing-related musculoskeletal disorders (PRMDs) are well known problems among instrumentalists and is the cause of pain and dysfunction. Professional pianists often suffer from injury in the upper extremities. Previous studies recommend a consensus regarding risk factors associated with PRMDs in pianists. Prospective studies with valid and reliable instruments are suggested in order to examine the prevalence. Aim: In order to identify health- respective risk factors and prevalence among pianists in Greece, Netherlands and Sweden, the aim with this master thesis was to design a questionnaire in English. Method: To make it possible to include all relevant areas in the questionnaire the authors made interviews with experts in the field. The interviews were analysed with content analysis. The questions in the questionnaire were based on data from literature studies and from the interviews. Also by retrieving valid and reliable well known questionnaires, new questions where developed by the authors themselves. Eventually the questionnaire was validated in a pilotstudy. Result: The result from the content analysis corresponded with previous studies regarding most of the problem areas. Three areas Prevention, Labour market - Economy and No pain No gain were in some aspect corresponding with the literature. Two areas were completely new Master – Apprentice and Organisation. Five areas where previously identified Practice routine, Psycho social, Body awareness, Diagnosis and Heredity – Body constitution – Sex differences. Other questions made by the authors where not commented in the pilot test. Conclusion: A questionnaire for identification of health and risk factors in PRMDs and for determination of prevalence in professional pianists with a deeper multidimensional perspective was designed. Further development is needed and the health and risk factors should be more extensively examined. / QC 20101020