Psykisk ohälsa bland elitidrottare har varit ett stigmatiserat område och forskning kring ämnet växer. Idag finns mycket som tyder på att elitidrottare utövar en livsstil med stora fysiska och psykiska belastningar vilket har visat sig vara mer ohälsosamt än vad den generella uppfattningen tidigare varit. Som elitidrottare förväntas en att leva efter idrottens alla regler för att bli framgångsrik. I den här uppsatsen studeras förekomst av, och skillnader i psykosomatiska besvär mellan tre grupper av gymnasieelever i årskurs tre som har elitidrottsinriktning (Nationellt godkänd idrottsutbildning, NIU), allmän idrottsinriktning (Idrottsprogram, IDR) och elever utan idrottsinriktning. Det undersöks även om det förekommer samband mellan psykosomat­iska besvär och de olika gymnasiala inriktningarna. Studien har genomförts med en kvant­itativ tvärsnittsstudie med enkäter som delades ut till två skolor i en ort i mellersta Sverige. Totalt deltog 116 elever i undersökningen, med elit- och idrotts- samt utan idrottsinriktning. Resultatet visade att det fanns psykosomatiska besvär hos de olika gymnasiala in­riktning­arna, men inga signifikanta skillnader eller samband fastställdes. Ett intressant biresultat som påträffades är ett signifikant samband mellan att vara nervös och irriterad och att vara stress­ad och ha svårt att sova, samt att sambandet stärktes för samtliga elever att ha nämnda besvär. Nyckelord: Folkhälsa, psykisk ohälsa, psykosomatiska besvär, elitidrott, gymnasieelever, gymnasial idrottsinriktning. / Mental illness among elite athletes has been a stigmatized area and the research area is growing. Today, a lot of things points towards that elite athletes are practicing a lifestyle with great physical and mental tension. Having a profession as an elite athlete has proven to be more unhealthy than the general perception was. As an elite athlete you are expected to live for the sport, to follow its rules in order to achieve a successful career. This study investigates the prevalence of, and differences in psychosomatic disorders between three groups of secondary school students in their last year who have elite sport special­ization (Nationally certified physical education), public sports specialization (sports program) and students without sport specialization. It also investigates whether there is an association between psychosomatic disorders and the three various sport specializations. A quantitative cross-sectional study was performed and a questionnaire were distributed to two schools in central Sweden. A total of 116 students in their 3rd and last year of the secondary school with elite- and sport orientation and without sport orientation participated in the survey. The results showed a difference in the prevalence of psychosomatic disorders among the various orientations in secondary school. Eventhough no significant diff­erences or associations between psychosomatic disorders and secondary school orientation was found, a secondary finding was found in the form of significant correlations for the student to be nervous and irritated with being stressed and having trouble falling asleep, and the associations became stronger for students having these problems. Keywords: Public health, mental disorder, psychosomatic disorder, elite sports, secondary school students, secondary school sport specialization.