Background: Several studies show that sedentary is harmful to humans. Despite this, the degree of sedentary increases and 75% of the total time of sedentary is at the workplace. A common way to reduce sedentary is to introduce sit-stand workstations. Studies show that this gives good effects during working hours but few have studied what those providing for effects after working hours. Objective: Study office workers to see if there is a difference in the frequency and duration of physical activity and estimation of physical problems after a working day if they were sedentary or varied its working position by using a sit-stand workstation. Method: 20 office workers measured the frequency and duration of physical activity and estimated physical problems through a diary and a questionnaire after work. Results: No significant differences were detected. Conclusions: It is not possible to draw any general conclusions from this study as the sample is small and measurement methods are only subjective. More studies are needed where you look at what happens after working hours in the future to ensure the pros and cons of sit-stand worskstations. / Bakgrund: De senaste åren har det kommit ett flertal studier som visar att stillasittande är skadligt för människan. Trots detta ökar graden av stillasittande och 75 % av den totala tiden av stillasittande sker på arbetsplatsen där kontorsarbetare är de som rapporterar högst andel stillasittande. Mot bakgrund av detta är därför arbetsplatsen ett bra forum att arbeta med hälsofrämjande insatser för att minska tiden av stillasittande. Ett vanligt sätt för att minska stillasittandet är att införa höj- och sänkbara skrivbord. Flertal studier visar att detta ger goda effekter under arbetstid. Ett område som dock är mindre forskat på är vad möjligheten att kunna variera sin arbetsposition med ett höj- och sänkbart bord har för effekter för individen efter arbetstid. Syfte: Att studera kontorsanställda för att se om det föreligger en skillnad i frekvens och duration av fysisk aktivitet samt skattning av fysiska besvär efter en arbetsdag. Detta beroende på om de varierat sin arbetsposition regelbundet genom användning av ett höj-och sänkbart skrivbord jämfört med om de intagit en sittande arbetsposition. Metod: Kvasiexperimentell studie med inompersonsdesign. 20 kontorsanställda fick mäta frekvens och duration av fysisk aktivitet samt skatta fysisk besvärsförekomst via dagbok och enkätformulär efter arbetsdagen. Resultat: Resultatet visar att det inte förelåg några signifikanta skillnader mellan om försökspersonen suttit eller varierat arbetsposition. De tendenser som kunnat påvisas är små men tyder på en något minskad frekvens och ökad duration av fysisk aktivitet efter att ha varierat arbetsposition. Skattning av fysisk besvärsförekomst var oförändrad. Slutsatser: Det går inte att dra några generella slutsatser av denna studie då urvalet är litet och mätmetoderna endast subjektiva. Fler studier behövs där man tittar på vad som händer efter arbetstid för att i framtiden kunna säkerställa för- och nackdelar med höj- och sänkbara skrivbord.