<p>Under hösten 2006 var det tydligt att byggbranschen i Norrland, och i synnerhet Västerbotten, gått in i en högkonjunktur. Även om högkonjunkturen skapar möjligheter att expandera genom nyanställningar ser byggföretagen bristen på arbetskraft som ett hinder för detta. Det faktum att arbetstagare dessutom är mer benägna att byta arbetsgivare under högkonjunkturer innebär att det är av vikt att byggnadsarbetarna trivs med sitt arbete för att företagen ska öka chanserna att hålla kvar sin personal och inte förlora dem till andra arbetsgivare.</p><p>Studiens huvudsyfte har varit att utröna vilka faktorer som enligt byggnadsarbetare är de främsta källorna till arbetstillfredsställelse och utifrån arbetarnas uppfattning om dessa faktorer i sin nuvarande arbetssituation, skapa insikt i områden där byggföretagen kan göra insatser för att öka möjligheterna att hålla kvar sin personal. Då ett flertal olika yrkesområden finns representerade bland byggföretagen har vi även haft som målsättning att utreda om yrkesområdestillhörigheten har betydelse för byggnadsarbetarnas uppfattning om faktorerna. Eftersom det har påvisats att åsikterna om vad som skapar arbetstillfredsställelse kan bero på anställningstid, har vi dessutom velat utreda vilken betydelse antalet anställningsår har för byggnadsarbetarnas värdering av olika faktorer.</p><p>Grunden till studien ligger i teorier och tidigare forskning som framhållit olika faktorer som kan påverka arbetstillfredsställelsen. Hackman och Oldhams teori handlar om den inverkan olika aspekter av ett arbetes karaktär har. Herzberg, Mausner och Snyderman framhåller att olika delar av arbetet, exempelvis lön och befordran, har varierande inverkan på arbetstillfredsställelsen. I vetenskapliga artiklar har vi även funnit belägg för relevanta aspekter såsom feedback samt relationer till arbetskollegor och arbetsledare. Undersökningen har avgränsats till Umeå och har genomförts med en kvantitativ metod. Datainsamlingen har skett genom enkäter till respondenterna.</p><p>Studien visade att det som byggnadsarbetarna ser som mest viktigt för att känna arbetstillfredsställelse är att de har goda relationer till arbetskamraterna, variation i arbetsuppgifterna, frihet och självständighet i arbetet samt en kompetent och rättvis arbetsledare. De olika yrkesgrupperna i studien skilde sig åt endast i ett fåtal avseenden i värderingen av de olika faktorerna. I relation till antalet anställningsår i yrket syntes tendenser till att respons från arbetskamrater har större betydelse för arbetstillfredsställelsen under de första två åren än det har senare under en anställning. Att ha utmanande arbetsuppgifter är viktigare för dem som arbetat i mer än fem år. De områden där det visade sig att byggnadsarbetarna upplever störst brister i sina nuvarande arbetssituationer är de fysiska arbetsförhållandena, feedback från arbetsledaren, arbetsledarens kompetens och rättvishet samt lönen. Dessa resultat åskådliggör vad byggföretagen bör fokusera på för att öka möjligheterna att hålla kvar sin personal.</p>

Under hösten 2006 var det tydligt att byggbranschen i Norrland, och i synnerhet Västerbotten, gått in i en högkonjunktur. Även om högkonjunkturen skapar möjligheter att expandera genom nyanställningar ser byggföretagen bristen på arbetskraft som ett hinder för detta. Det faktum att arbetstagare dessutom är mer benägna att byta arbetsgivare under högkonjunkturer innebär att det är av vikt att byggnadsarbetarna trivs med sitt arbete för att företagen ska öka chanserna att hålla kvar sin personal och inte förlora dem till andra arbetsgivare. Studiens huvudsyfte har varit att utröna vilka faktorer som enligt byggnadsarbetare är de främsta källorna till arbetstillfredsställelse och utifrån arbetarnas uppfattning om dessa faktorer i sin nuvarande arbetssituation, skapa insikt i områden där byggföretagen kan göra insatser för att öka möjligheterna att hålla kvar sin personal. Då ett flertal olika yrkesområden finns representerade bland byggföretagen har vi även haft som målsättning att utreda om yrkesområdestillhörigheten har betydelse för byggnadsarbetarnas uppfattning om faktorerna. Eftersom det har påvisats att åsikterna om vad som skapar arbetstillfredsställelse kan bero på anställningstid, har vi dessutom velat utreda vilken betydelse antalet anställningsår har för byggnadsarbetarnas värdering av olika faktorer. Grunden till studien ligger i teorier och tidigare forskning som framhållit olika faktorer som kan påverka arbetstillfredsställelsen. Hackman och Oldhams teori handlar om den inverkan olika aspekter av ett arbetes karaktär har. Herzberg, Mausner och Snyderman framhåller att olika delar av arbetet, exempelvis lön och befordran, har varierande inverkan på arbetstillfredsställelsen. I vetenskapliga artiklar har vi även funnit belägg för relevanta aspekter såsom feedback samt relationer till arbetskollegor och arbetsledare. Undersökningen har avgränsats till Umeå och har genomförts med en kvantitativ metod. Datainsamlingen har skett genom enkäter till respondenterna. Studien visade att det som byggnadsarbetarna ser som mest viktigt för att känna arbetstillfredsställelse är att de har goda relationer till arbetskamraterna, variation i arbetsuppgifterna, frihet och självständighet i arbetet samt en kompetent och rättvis arbetsledare. De olika yrkesgrupperna i studien skilde sig åt endast i ett fåtal avseenden i värderingen av de olika faktorerna. I relation till antalet anställningsår i yrket syntes tendenser till att respons från arbetskamrater har större betydelse för arbetstillfredsställelsen under de första två åren än det har senare under en anställning. Att ha utmanande arbetsuppgifter är viktigare för dem som arbetat i mer än fem år. De områden där det visade sig att byggnadsarbetarna upplever störst brister i sina nuvarande arbetssituationer är de fysiska arbetsförhållandena, feedback från arbetsledaren, arbetsledarens kompetens och rättvishet samt lönen. Dessa resultat åskådliggör vad byggföretagen bör fokusera på för att öka möjligheterna att hålla kvar sin personal.

Då byggbranschen är en av de högst olycksdrabbade branscherna väcktes intresse i att undersöka bakgrunden till detta. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som får byggnadsarbetare att ta risker, samt att ta reda på om Arbetsmiljöverket och aktörerna inom ett projekt vidtar rätt åtgärder för byggnadsarbetarnas säkerhet. Rapporten omfattar en litteraturstudie samt intervjuer som lägger grunden för reslutat och analys. Framtidens US valdes som grund för empirin då det är ett mycket stort projekt där arbetsmiljön är omfattande och därav intressant att undersöka. Då NCC är huvudaktör på detta projekt och därmed har mest inflytande över arbetsmiljön intervjuades deras anställda. Eftersom byggnadsarbetarnas tidigare erfarenheter var av intresse gavs även en bild av mindre företag vilket gjorde det möjligt att dra jämförelser mellan arbetsmiljöarbetet på små och stora företag.

No description available.

Title  Becoming involved in the planning process - from the construction workers perspective. University/Institution  Halmstad University Keywords Empowerment through participation, construction workers involvement in decision making in the planning process, knowledge management and communication in the planning process, partnering, human resource management Aim The aim of this bachelor thesis is to provide knowledge and examine how construction workers perceive involvement in the planning process of partnering projects, what they can contribute and what they get out of the planning process. Methodology  The study was conducted with a qualitative approach in the form of semi-structured interviews.          The interview studie consist of 10 interviews with construction workers who are specially educated in participating in the planning process at the company ByggDialog AB. Conclusion All respondents are positive to be involved in the planning process. The main advantages they can see is that they are able to influence technical solutions and methods that will be used later on in the production. Therefore it is important to consider when construction workers should be involved in the planning process so that they get the chance to influence in this decisions. When it comes to the decision making the construction workers should be involved in the decisions that are related to their tasks in the production such as technical solutions, choice of methods and materials. Their main duties and working hours should be in the production. Involvement in planning does not automatically mean that the construction workers are involved in the decision making, it is up to them how much they participate. Therefore it is important to give the construction workers space and opportunities to express their opinions. / Uppsatsens titel  Byggnadsarbetarens syn på att bli involverad i projekteringen Högskola/institution Högskolan i Halmstad Nyckelbegrepp  Involvering av byggnadsarbetare i projekteringen, delaktighet i beslut i projekteringen, kunskapsöverföring och kommunikation i projekteringen, partnering, human resource management.  Syfte  Syftet med arbetet är att bidra med kunskap och undersöka hur byggnadsarbetare upplever att bli involverade i projekteringen i partneringprojekt, vad de kan bidra med och vad de får ut av projekteringen.  Metod Studien är genomförd med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjustudierna består av 10 intervjuer med byggnadsarbetare som har en förmansutbildning hos företaget ByggDialog AB.  Slutsats  Alla respondenter är positivt inställda till att bli involverade i projekteringen. De främsta fördelarna de ser med detta är att de är med och påverkar tekniska lösningar och metoder som de senare kommer att använda i produktionen. Därför är det viktigt att avväga när byggnadsarbetarna ska involveras i projekteringen så att de får chans att påverka detta. När det gäller beslutsfattande ska byggnadsarbetarna tas med i de beslut som direk rör deras arbetsuppgifter såsom tekniska lösningar, metodval och material. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter och arbetstid ska vara i produktionen.  Involvering i projekteringen innebär inte automatiskt att byggnadsarbetarna deltar och fattar beslut, det är upp till dem själva hur mycket de deltar. Därför är det viktigt att ge byggnadsarbetarna utrymme och möjligheter att uttrycka sina synpunkter.

Sammanfattning Titel - Drivkrafter för byggnadsarbetare- Med fokus på Maslows behovstrappa Kurs - Examensarbete 15hp Utgivningsår - 2015 Författare - Nino Jelec Handledare - Kristian Widén Nyckelord - Motivation, Produktivitet, Maslows Behovstrappa,byggnadsarbetare Syfte - Syftet med mitt arbete är att undersöka vad sommotiverar byggnadsarbetare och om man kananvända sig av Maslows behovstrappa på enbyggarbetsplats. Metod - Jag har använt mig av en kvantitativ metod i formav enkätundersökningar som jag har delat ut till byggnadsarbetare. Teori - Min teori kommer från Abraham Maslow somsammanställde en behovstrappa för att se vad som motiverade människor. Empiri - Min empiriska data var sammanställd genom attdela ut undersökningsenkäter till byggnadsarbetare i Halmstad. Slutsats - Min undersökning visade att Maslows behovstrappagår att användas fram till steg 3 men att arbetarna sedan inte fann steg 4 som är behovet av uppskattning särskilt viktigt för deras motivation och att de istället ansåg det sista steget i behovstrappan vara av vikt som är behovet av självförverkligande / Abstract Title - Incentives of construction workers – With focus onMaslow’s hierarchy of needs Course - Master’s dissertation 15hp Year of publication - 2015 Author - Nino Jelec Advisor - Kristian Widén Keywords - Motivation, Productivity, Maslow’s hierarchy ofneeds, Construction workers Purpose - The purpose of this work is to investigate whatmotivates construction workers and if Maslow’shierarchy of needs can be of any use at aconstruction site. Methodology - I had a quantitative approach and I have been usinga questionnaire survey on the construction workers. Theory - My theory comes from Abraham Maslows hierarchyof needs. Empirics - My empirical data was collected from questionnairesurveys done on construction workers in a citycalled Halmstad. Conclusions - My investigation shows that Maslows hierarchy ofneeds can be used up to level 3. The constructionworkers in my research didnot find level 4 to be of any big importance but theyfound level 5 to be of importance.

Title: “You don’t do it to be safe, you do it to get it done” – Construction workers’ experiences of safety in the workplace linked to the risk of accidents resulting in injury or death Author: Anna Lundquist Program: Occupational Health Sciences 60 credits. Master thesis in Occupational Health Sciences 15 credits. University of Gävle Background: Construction workers work in high risk environments, where a combination of factors contribute to increase the risk of accidents resulting in injury or death. Between 2009 and 2018, 89 accidents resulting in death happened in the Swedish construction business, but despite this there is a lack of research on the subject. That is why it is important to explore construction workers’ experiences of safety and risks in the workplace. Aim: The aim of this study is to explore construction workers’ experiences of safety and risks linked to accidents resulting in injury or death. Method: Eight construction workers were recruited to the study. Semi-structured interviews were done over telephone with the eight construction workers, after which the interviews were transcribed and analyzed using a qualitative content analysis. Result: The overall theme that was identified from the experiences of the construction workers concerned health factors and risk factors in the workplace. Health factors such as participation, communication and preparation fit within the health factors, while physical and social risk factors, time pressure and vulnerability fit within the risk factors. Conclusion: This study has described construction workers’ experiences of safety and risks in the workplace, but the area is still unexplored. Further research is needed to chart construction workers’ experiences of safety and risks more clearly. In future, interventions can be adapted to decrease construction workers’ risks of accidents resulting in injury and death for both individuals and groups. / Titel: ”Man har inte säkerhet i tankarna när man gör det, utan man gör det för att det ska göras” – Byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet på arbetsplatsen kopplat till risken för olyckor och dödsolyckor. Författare: Anna Lundquist Program: Arbetshälsovetenskap 60 hp. Examensarbete i arbetshälsovetenskap, magisternivå 15 hp. Högskolan i Gävle Bakgrund: Byggnadsarbetare arbetar i riskfyllda miljöer där en kombination av faktorer bidrar till att risken för olyckor och dödsolyckor är högre än i andra branscher. Mellan 2009 och 2018 inträffade 89 olyckor med dödlig utgång inom svensk byggverksamhet, men trots det saknas det forskning om ämnet.  Därför är det viktigt att undersöka vilka upplevelser byggnadsarbetare har av säkerhet och risker på arbetsplatsen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad byggnadsarbetare har för upplevelser av säkerhet på arbetsplatsen kopplat till risken för olyckor och dödsolyckor. Metod: Åtta byggnadsarbetare rekryterades till studien. Semistrukturerade telefonintervjuer gjordes med de åtta byggnadsarbetarna, varpå intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat som kunde identifieras utifrån byggnadsarbetarnas upplevelser berörde friskfaktorer och riskfaktorer i arbetet. Inom detta tema rymdes friskfaktorer som delaktighet, kommunikation och förberedelser, medan det inom riskfaktorerna rymdes fysiska och sociala riskfaktorer, tidspress och utsatthet. Slutsats: Denna uppsats har beskrivit byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet och risker på arbetsplatsen men ämnet är fortfarande outforskat. Fler studier behöver göras för att tydligare kunna kartlägga byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet och risker, vilka i sin tur kan användas till att anpassa interventioner för att minska risken för olyckor och dödsolyckor för byggnadsarbetare på individ- och gruppnivå.

Enligt Arbetsmiljöverket förekommer olyckor bland byggnadsarbetare dubbelt så ofta som hos andra arbetstagare. Under år 2015 hade byggindustrin över tre tusen arbetsolyckor som resulterat i sjukfrånvaro, något som motsvarade elva procent av Sveriges totala anmälda arbetsplatsolyckor med sjukfrånvaro. Med tanke på vad en arbetare inom byggnads- och anläggningsbranschen utsätter sig för i det dagliga arbetet är det uppenbart att fokus måste riktas mot säkerheten. Denna studie har utförts på byggavdelningen för underhållsarbete på BillerudKorsnäs Gävle Bruk, där ett förbättringsbehov i det befintliga arbetsmiljöarbetet i upprättandet av arbetsmiljöplaner har konstaterats. Syfte och mål med studien är att skapa ett förslag till en mall för arbetsmiljöplan som är användarvänlig och inkluderar de 13 arbeten med särskild risk som omnämns i AFS 1999:3. En förhoppning är att mallen kommer att bidra till ett förenklande av befintliga rutiner i arbetsmiljöarbetet för byggnadsarbetare och leda till ökad säkerhet på arbetsplatsen samt färre arbetsolyckor. För att få bättre förståelse för hur byggnadsarbetare på BillerudKorsnäs Gävle Bruk ser på arbetsmiljöarbetet och risker på arbetsplatsen har semi-strukturerade intervjuer genomförts, som tillsammans med statistik över olycksfall och tillbud utgjort studiens resultat. Utöver det har en litteraturgranskning genomförts för att ge en överblick över tidigare studier inom området. Vikten i att genomföra riskbedömningar bekräftades genom intervjuerna och blir tydlig eftersom förutsättningarna i det dagliga arbetet inom byggbranschen varierar i stor utsträckning. Varje arbetssituation och risk är unik, det går därför inte att riskinventera endast de 13 arbeten med särskild risk. Intervjuerna har bekräftat ett behov av en förenkling och förbättring i processen med att upprätta arbetsmiljöplaner. En mall för arbetsmiljöplaner har skapats och ska omfatta hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas såsom generell information om arbetet samt en riskbedömning. / According to the Swedish Work Environment Authority (Arbetsmiljöverket), accidents among construction workers occur twice as often as other workers. In 2015 the construction industry had over three thousand work accidents resulting in sick leave, which corresponded to eleven percent of Swedens total reported work accidents with sick leave. Considering what a worker in the building and construction industry expose themselves to in their daily work, it is obvious that focus must be towards safety. This study has been carried out on the building department for maintenance work at BillerudKorsnäs Gävle Bruk. At the company, there is a need for improving the establishment of safety and health plans within the existing working environment work. The aim and objective of the study is to create a draft template for the safety and health plan that is user friendly and includes the 13 works with special risks according to AFS 1999:3. Hopefully the template will contribute to a simplification of existing procedures in the construction working environment planning, lead to increased safety on site and fewer work accidents. To receive a better understanding of the viewpoint of BillerudKorsnäs Gävle Bruks construction workers regarding working environment and risks on site, semi-structured interviews were conducted and together with statistics on accidents and incidents, served as the studies results. In addition, a literature review has been conducted to provide an overview of previous studies in the field. The importance in carrying out risk assessments has been confirmed through interviews and becomes more evident as the conditions in the daily construction work varies in large proportion. Every work situation and risk is unique, therefore a risk assessment can not only consist of the 13 works with special risks. The interviews have confirmed the need for a simplification and improvement in the process of establishing a safety and health plan. A template for the safety and health plan should include how the work environment shall be conducted such as general information about the work and a risk assessment.

Många människor arbetar en stor del av sitt liv och det är därmed viktigt med en hållbar hälsa för var enskild individ genom alla deras yrkesverksamma år. Studier visar att både fysisk och psykisk hälsa är viktigt i arbetslivet. Byggindustrin är ett utsatt yrkesområde med stora hälsorisker. Det finns idag mycket forskat inom byggindustrin som helhet men inom yrket plattsättning finns det idag nästan ingen forskning. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga muskuloskeletala besvär hos plattsättare och använda modellen för krav, kontroll och stöd i syfte att bedöma om det kan bidra till att förklara någon form av muskuloskeletala besvär. I föreliggande studie har en kvantitativ ansats använts i form av enkät. Undersökningen mätte självskattad allmänt hälsotillstånd, stress, krav, kontroll och stöd tillsammans med subjektiva muskuloskeletala symptom av plattsättare. I studien deltog 13 män med en medelålder på 38 (std=11,6) och fem kvinnor med en medelålder på 31 (std=9,7) som har arbetat som plattsättare 2-26 år. Resultatet indikerar att den övergripande allmänna hälsan, stress, krav och kontroll var god hos plattsättarna. Förekomsten av muskuloskeletala besvär var som högst i nedre delen av ryggen och knä/knäna med en besvärsfrekvens på 72 procent. Muskuloskeletala besvär som en funktion av självskattad krav-kontroll gav ett resultat där de flesta (78 %) hamnade i kategorin "aktiv". Detta begränsade möjligheten till att jämföra självskattade besvär mellan olika kategorier i krav och kontrollmodellen. Slutsatsen är att inom yrket plattsättare finns ett stort problem med muskuloskeletala besvär och vidare forskning är viktigt. / The aim of the present study was to identify musculoskeletal symptoms in pursuit tiler and use the model of demands, control and support in order to assess if it may help to explain the presence of musculoskeletal symptoms. In the present study a quantitative approach was used. The survey measured self-rated general health, stress, demands, control and support together with subjective musculoskeletal symptoms of the tilers. The sample group included 13 men with a mean age of 38 (std= 11,6) and five women with a mean age of 31 (std=9,7) that had worked as a tiler 2-26 years. Result indicates that the overall self-rated level of general health, stress, demand and control was good. The prevalence of musculoskeletal symptoms in the lower back and the knee/knees was high with frequency of 72%. Musculoskeletal symptoms as a function of self-rated control-demand categories yielded the following results. Most of the tiler ended up in the categorie for "activ". This limited the ability to compare the self-reported symptoms between different categories in the demand and control model. It is concluded that the profession tiler have a big problem with musculoskeletal symptoms and further research is important.

Introduktion: Byggsektorn är en utsatt bransch där många arbetsrelaterade olyckor inträffar, inklusive olyckor med dödlig utgång. Fallolyckor är en av de vanligaste förkommande typerna av olyckor, trots säkerhetsåtgärder som fallskyddsutrustning och säkerhetsrutiner. Totalt nio byggnadsarbetare omkom på grund av fallolyckor 2018 och åtta 2019 i Sverige. Arbetsmiljöverket och Sveriges regering har länge arbetat tillsammans för att motverka dödsolyckor genom deras nollvision. Trots att mycket arbete har gjorts för att förebygga fallolyckor finns det mycket kvar att göra inom arbetsmiljöområdet. Arbetet genomförs i samarbete med Cramo AB, specifikt Cramoskolan, och kommer undersöka yrkesarbetares inställning till fallsäkerhet innan respektive efter ett utbildningstillfälle inom fallskydd. Målet är att utvärdera hur utbildningsinsatser påverkar yrkesarbetares medvetenhet om fallsäkerhet utifrån de fem nivåerna: 1) individen, 2) fysisk miljö, 3) systemet, 4) organisationen samt 5) säkerhetsklimat och säkerhetskultur. Metod: I studien användes en kvalitativ forskningsmetod för att besvara syftet och frågeställningarna. Datainsamling utfördes genom intervjuer och en litteraturgenomgång. Studien innefattade tolv intervjuer totalt, där sex personer från olika befattningar inom byggsektorn intervjuades både före och efter ett utbildningstillfälle. Resultat: Resultatet visade att fallskyddsutbildning hade en effektiv påverkan på yrkesarbetares medvetenhet om fallsäkerhet, däremot i varierande grad beroende på vad deras attityd samt bakgrund var sedan tidigare. De nivåer som yrkesarbetarna ansåg viktigast att arbeta vidare med för att öka fallsäkerheten var individen samt säkerhetsklimat och säkerhetskultur. Analys: Synen på fallsäkerhet förändrades mest hos de yrkesarbetare som inte hade några större erfarenheter kring att arbeta med säkerhet sedan tidigare, i kombination med en allmänt bristfällig syn på fallsäkerhet. Synen på fallsäkerhet förändrades minst hos de yrkesarbetare som dagligen arbetar med säkerhetsfrågor och som generellt har ett gott säkerhetstänk sedan tidigare. Diskussion: Studiens ändamål har uppnåtts med hjälp av undersökningens kvalitativa datainsamlingar. Resultatet från den insamlade empirin ansågs trovärdig eftersom informationen gav en relevant beskrivning som besvarade undersökningens samtliga frågeställningar. Några väsentliga brister som framkom var att några av de intervjuade relaterade till säkerhet generellt i stället för att specifikt anknyta till just fallsäkerhet, samt att vissa inte hade haft tillfälle att omsätta kunskaperna de innefattade från fallskyddsutbildningen i praktiken. Nyckelord: Bygg, byggnadsarbetare, fallolycka, fallsäkerhet, olycka, säkerhet, säkerhetsutbildning, utbildning. / Introduction: The construction sector is a vulnerable industry where many work-related accidents occur, including accidents resulting in fatalities. Fall accidents are one of the most common types of accidents, despite safety measures such as fall protection equipment and safety procedures. In Sweden year 2018, a total of nine construction workers lost their lives due to fall accidents and eight in 2019. The Swedish Work Environment Authority and the Swedish government has long been working to combat this with their zero-tolerance policy towards fatal accidents. Despite much work being done to prevent fall accidents, there is still a lot of work that needs to be accomplished in this field. The work is conducted in collaboration with Cramo AB, specifically Cramo School, and will investigate the attitudes of professional workers towards fall safety before and after training in fall protection. The goal is to evaluate how educational interventions affect professional workers' awareness regarding fall safety based on the five levels: 1) the individual, 2) the physical environment, 3) the system, 4) the organization, and 5) the safety climate and culture. Method: The study utilized a qualitative research method to answer the purpose and research questions. Data collection was carried out through interviews and a literature review. The study included a total of twelve interviews, where six individuals from different positions within the construction industry were interviewed both before and after a training session. Results: The results showed that fall protection training had an effective impact on professional workers' awareness regarding fall safety, but to varying degrees depending on their attitudes and previous backgrounds. The levels considered most important to work on to increase fall safety were the individual and the safety climate and culture, according to the professional workers. Analysis: The perception of fall safety had changed the most among professional workers who had no significant experience working with safety before and had a generally poor perception of fall safety. The perception of fall safety had changed the least among professional workers who had already worked with safety issues and generally had a good safety mindset before. Discussion: The study's purpose was achieved through the qualitative data collection of the survey. The result from the collected data was considered credible because the information provided a relevant description that answered all the survey questions. Some relevant shortcomings that emerged were that some of the interviewees associated safety in general instead of specifically relating to fall safety, and that some had not had the opportunity to apply the knowledge they gained from the fall protection training in practice. Keywords: Accident, construction, construction worker, education, fall accident, fall saftey, fall protection education and saftey.