Rekommendationerna för träning under graviditet förespråkar 30 minuter per dag. Elitaktiva kvinnor kan fortsätta sin träning under graviditeten med modifiering av sina träningsrutiner. Syftet mynnades ut i frågeställningarna hur träningsdosen förändras under och efter graviditet och hur snart efter graviditet återupptas träning, samt om det fanns ett samband mellan träningsdos och barnets födelsevikt därtill förekomst av graviditetsrelaterade besvär. Metoden som valdes var en enkätundersökning och enkäterna delades ut vid ett tillfälle till de 100 bäst rankade elitaktiva kvinnor inom en uthållighetsidrott. Resultatet visade att svarsfrekvensen blev 95 %, efter externt bortfall på grund av ej graviditet så analyserades 34 enkäter. Träningsdosen av låg, medel och hög intensiv träning var i snitt nästan 7,5 timme i början på graviditeten och sjönk till i snitt 1,5 timme i slutet. Träning bedrevs till och med vecka 37 prepartum och återupptogs vecka 2 postpartum. Inget samband sågs mellan träningsdosen och barnets födelsevikt. Majoriteten av de elitaktiva hade varken smärta eller urininkontinens pre- eller postpartum. Slutsatsen av studien visar att gravida elitaktiva kvinnor kan hålla en hög träningsdos högt över de generella riktlinjer.

Bakgrund: Ätstörning är ett tillstånd som kännetecknas av problem med ätande, aptit och vikt. Ätstörningen kan föra med sig vissa psykiatriska tillstånd och de vanligaste är ångest, depression och personlighetsstörningar. I samband med graviditet sker förändringar som kvinnor måste anpassa sig till, bland annat viktuppgång. För kvinnor som har en pågående ätstörning eller dem med tidigare ätstörning kan anpassningsprocessen bli svårare och ätstörda beteenden från tidigare år kan komma tillbaka. Forskning visar att en del kvinnor med ätstörningar upprätthåller kompensatoriska beteenden i form av intensiv träning, restriktivt matintag, bruk av laxantia samt självframkallade kräkningar för att förhindra viktuppgång under graviditeten. Mörkertalet är stort när det gäller ätstörningar och det ses en tydlig tendens i undvikande av professionell hjälp.   Syfte: Att belysa ätstörningarnas påverkan på fostret och spädbarnet samt kvinnans fysiska och psykiska hälsa under och efter graviditet.   Metod: En litteraturöversikt där sökning av artiklar genomförts i databaserna CINAHL Complete, MEDLINE, PsycINFO och PubMed. Sjutton artiklar, publicerade 2007–2017, utgör studiens resultatdel varav fem artiklar av kvalitativ design och tolv av kvantitativ design.   Resultat: Ätstörning i samband med graviditet påverkar barnet genom ökad risk för låg födelsevikt, låg Apgar-poäng och spädbarnsdöd. En ätstörning påverkar kvinnan såväl fysiskt som psykiskt både innan och under en graviditet samt postpartum. Ätstörning har visat på fertilitetsproblem och upprepade missfall hos kvinnan. Under graviditet har kvinnor med ätstörning större risk för antepartumblödning och anemi samt komplikationer i samband med förlossning så som större behov av igångsättning och kejsarsnitt än vad kvinnor utan ätstörning har. Kvinnor med ätstörningar upplever i större omfattning känslor av självkritik och otillräcklighet som förälder då fokus ligger på den egna kroppen och inte på barnet. Ångest- och depressionssyndrom har visat sig vara vanligt förekommande under och efter graviditeten hos kvinnor med ätstörningar.   Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att kvinnans ätstörning under en graviditet kan ha negativ påverkan på fostret och spädbarnet samt risk för ogynnsamma utfall vad gäller kvinnans fysiska och psykiska hälsa. / Background: Eating disorders are a condition characterized of problems by eating, a change in appetite and weight problems. Eating disorders can cause certain psychiatric conditions and the most common are anxiety, depression and personality disorders. During pregnancy, changes that women must adapt to includes increase in body weight. For women who have an ongoing eating disorder or those with a history of eating disorder, the adaptation process may be more difficult, and disrupting behaviours from previous years may come back. Research shows that some women with eating disorders maintain their compensatory behaviours in the form of intense training, food restriction, use of laxatives and self-induced vomiting to prevent increase of body weight during pregnancy. Estimated number of unknown cases of eating disorders are high, and there is a clear tendency to avoid seeking professional help.   Aim: The aim of this study was to highlight the effects of eating disorders on the fetus and the infant as well as the physical and mental health of women during and after pregnancy.   Methods: A literature review in which searches were conducted in the databases CINAHL Complete, MEDLINE, PsycINFO and PubMed. Seventeen scientific papers, published in 2007-2017, represent the result compilation, of which five articles have a qualitative approach and twelve have a quantitative approach.   Results: Eating disorders during pregnancy affects the child through increased risk of low birth weight, low Apgar scores and infant mortality. An eating disorder affects the woman both physically and mentally, before and during pregnancy and postpartum. Eating disorders have been shown to cause fertility problems and repeated miscarriages. During pregnancy, women with eating disorders have a greater risk of antepartum bleeding, anemia and complications such as greater need of initiation of childbirth and caesarean section than women without eating disorders. These women experience feelings of self-criticism and insufficiency as a parent since focus is on their own body and not on the child. Anxiety and depression syndromes are associated with women with eating disorders during pregnancy.   Conclusion: This literature review shows that women with eating disorders during pregnancy have a negative impact on the fetus and the infant, as well as a higher risk of unfavourable outcomes in the physical and mental health of the woman.