Bakgrund: Världen ser allt fler naturkatastrofer i olika former och en allt större mängd människor, som lever i de mest utsatta områdena skadas eller dör. Sjuksköterskan har, i relation till de kritiska situationer som en katastrof innebär, en viktig roll att spela både prehospitalt, som varande bland de första på plats och peri hospitalt med uppföljning av patienternas vård. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturöversikten som görs i denna uppsats är att sammanställa kunskap om sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter drabbade av naturkatastrofer. Metod: En systematisk litteraturöversikt har valts som metod för att ta fram data och analysen av den samlade data har gjorts enligt fem steg presenterade av Whittemore och Knafl. Resultat: Sjuksköterskans roll i katastrofomvårdnad skiljer sig mellan länder utifrån olika lagar och regler. Sjuksköterskan beskrevs i flera studier ha en för de drabbade stöttande roll, innefattande att erbjuda information, vägledning och att utföra omvårdnadshandlingar så som triagering och förstahjälpen. En annan sida av rollen, utifrån det studerade materialet, är att erbjuda psykologiskt stöd till patienter samt koordinera vården och upprätthålla god kommunikation inom vårdteamet. Det framgick i flera studier vi analyserat att många sjuksköterskor kände sig otillräckligt förberedda på katastrofomvårdnad och samtidigt visade flera studier på en tydlig relation mellan katastrofberedskap och sjuksköterskans självförtroende. Slutsats: Vidare forskning inom katastrofberedskap behövs för att utveckla nya utbildningar för sjuksköterskors arbetsplatser, inom grundutbildningen och även på samhällsnivå för invånare, för att öka den generella beredskapen förkatastrofomvårdnad.

No description available.

Bakgrund   Musiken har alltid varit en del av människans historia. Musikens terapeutiska egenskaper har sedan lång tid tillbaka använts i lindrande syfte. Svårt sjuka patienter och patienter som vårdas palliativt lider av symtom som har en negativ inverkan på livskvalitén. Palliativ vård innebär att lindra symtom och öka livskvalité. Lindring av symtom sker ofta med hjälp av farmakologiska preparat. Komplementär behandling kan minska biverkningar och bidra till en mer holistisk och personcentrerad vård.   Syfte Syftet var att identifiera hur sjuksköterskan, i sitt omvårdnadsarbete, kan utnyttja den kunskap som finns kring den inspelade musikens förmåga att lindra lidande.   Metod Metoden i detta arbete var en allmän litteraturöversikt. För att svara på syftet gjordes systematiska sökningar i databaserna PubMed och CINAHL complete utifrån specificerade urvalskriterier. Totalt 16 artiklar analyserades och inkluderades i resultatet.   Resultat I resultatet identifierades flera subteman relaterade till syftet med denna litteraturöversikt. Dessa subteman delades in i två huvudteman; fysiskt lidande och psykiskt lidande. Uppspelning av inspelad musik kan lindra lidande i form av bland annat smärta, ångest, stress, sömnsvårigheter samt förbättra sinnesstämningen.   Slutsats Resultatet visade att uppspelning av inspelad musik kan förbättra livskvalitén hos människor. Då lidande återfinns i hög grad hos svårt sjuka patienter som vårdas palliativt bör resultatet kunna appliceras på denna patientgrupp. Vidare framkom att musik som patienten väljer själv är fördelaktigt för en mer personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskan kan med fördel spela upp inspelad musik som en omvårdnadshandling för att lindra olika former av fysiskt och psykiskt lidande hos svårt sjuka patienter som vårdas palliativt.

Bakgrund: Att vara patient innebär att befinna sig i en utsatt situation. Inom omvårdnad är därför de etiska frågorna av stor betydelse och rätten till värdighet är en grundläggande princip. Sjuksköterskan har en viktig roll för att bevara och främja patientens upplevelse att bli bemött med värdighet. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor tänker kring värdighet inom omvårdnad och hur de arbetar för att bevara patienters värdighet i det dagliga omvårdnadsarbetet. Metodbeskrivning: Kvalitativ studie med individuella intervjuer som analyserats genom innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att bemötande, respekt för autonomi, integritet och delaktighet lyftes fram som grundläggande aspekter inom värdighet. Att utgå från individen, skydda kroppen och främja autonomi, genom att utforska vad patienten själv kan göra och därefter främja självständigheten, beskrevs som betydelsefulla faktorer i omvårdnadsarbetet. Slutsats: Intervjupersonerna var samstämmiga kring vad värdighet innebär och hur det kan främjas. Tidspress och stress lyftes som den främsta orsaken som försvårade deras främjande av patientens värdighet. / Background: Being a patient puts you in an exposed position. Therefore the ethical questions within nursing have a significant role, and the right to dignity is a basic principle. The nurse holds a key role to preserve and promote the patient's experience of being met with dignity.   Purpose: The aim was to explore nurses’ thoughts about dignity within nursing and how they work to preserve the patients’ dignity in the daily routine.  Method: Qualitative study with individual interviews that are analyzed through content analysis.  Result: The result shows that personal treatment, respecting autonomy, integrity, and patient participation were highlighted as key aspects within preserving dignity. To emanate from the individual, protect the body, and promote autonomy by exploring what the patient is capable of doing independently and support this, were described as key aspects in nursing.  Conclusion: All the interviewed subjects were consistent in what dignity means and how it can be preserved. Time pressure and stress were flagged as the main reasons of making the promotion of patient dignity more difficult.

Bakgrund:  Kommunikationen mellan sjuksköterskorna och patienterna spelar en avgörande roll för att patienterna ska kunna förstå samt uppleva delaktighet kring sin vård. Som legitimerad sjuksköterska finns ett ansvar att kommunikation sker på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt gentemot patienterna för bästa möjliga vård. Sjuksköterskornas förmåga att kommunicera vid informationsgivning är en förutsättning för en personcentrerad vård. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskors verbala kommunikation i omvårdnadshandlingar. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Vid analys av data användes en kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet visar två huvudkategorier; främjande kommunikation och icke främjande kommunikation. Under huvudkategorin främjande kommunikation visas underkategorierna individanpassad kommunikation och vikten av en god vårdrelation. Under huvudkategorin icke främjande kommunikation bildades underkategorierna otydlig kommunikation och uppgiftsorienterad kommunikation. Slutsats: Kommunikation är en viktig del i omvårdnadsarbetet och det sker dagligen otaliga möten mellan sjuksköterskor och patienter inom vård- och omsorg. För att patienterna ska uppleva kommunikationen som främjande är det viktigt att sjuksköterskorna arbetar på ett personcentrerat sätt och individanpassar kommunikationen. Med en god kommunikation känner sig patienterna sedda och förstådda.

Introduktion: Trycksår är en vårdskada som orsakar lidande för patienten och är kostsam för både patienten och samhället. Trots tillgång till evidensbaserade riktlinjer för trycksårsprevention uppkommer trycksår i samband med operationer. Det saknas en sammanställning av perioperativa sjuksköterskors kunskap, attityder och hur de utövar trycksårsprevention. Syfte: Syftet var att sammanställa perioperativa sjuksköterskors kunskaper, attityder och omvårdnadshandlingar relaterat till trycksårsprevention. Metod: En litteraturstudie genomfördes med systematisk sökning i databaserna CINAHL och PubMed. Studier publicerade mellan 2010–2020 inkluderades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i litteraturstudien och presenterades som en narrativ sammanställning. Resultat: Resultatet visade att perioperativa sjuksköterskor hade en positiv attityd till trycksårsprevention men det fanns kunskapsluckor inom området, bland annat gällande riskbedömning och förebyggande åtgärder. Mängden utförda adekvata omvårdnadshandlingar varierade. Riskbedömning utfördes inte i stor utsträckning medan dokumentation angående postoperativ hudstatus utfördes ofta. Tidsbrist och problematisk dokumentation upplevdes hindra det preventiva trycksårsarbetet. Konklusion: Perioperativa sjuksköterskor var positivt inställda till trycksårsförebyggande åtgärder, men adekvata omvårdnadshandlingar för att förebygga trycksår utfördes inte i tillräckligt stor utsträckning. Tidsbrist och problematiska dokumentationssystem ansågs utgöra hinder förtrycksårsförebyggande åtgärder. Perioperativa sjuksköterskor kunskap angående trycksårsprevention behöver förbättras. / Introduction: A pressure ulcer is a hospital acquired condition that causes suffering for the patient and are expensive for the patient as well as the community. Despite access to evidence-based pressure ulcer prevention guidelines, pressure ulcers occur during surgery. There is a lack of compilation of perioperative nurses' knowledge, attitudes and how they practice pressure ulcer prevention. Aim: The aim was to compile perioperative nurses' knowledge, attitudes and nursing actions related to pressure ulcer prevention. Method: A literature review was conducted and the databases CINAHL and PubMed were searched for studies. Studies published between 2010–2020 were included. Eight quantitative studies were included in the literature review and narrative synthesis was used to compile the data. Results: The results showed that perioperative nurses had a positive attitude towards pressure ulcer prevention, but there were knowledge gaps in the area, for example regarding risk assessment and preventive measures. The amount of adequate nursing actions performed varied. Risk assessment was not performed to a large extent, while documentation regarding postoperative skin status often was done. Lack of time and problematic documentation were perceived to hinder pressure ulcer prevention. Conclusion: Perioperative nurses were positive about pressure ulcer prevention measures, but adequate nursing actions to prevent pressure ulcers were not performed to a sufficient extent. Lack of time and problematic documentation systems were considered to constitute obstacles to pressure ulcer prevention. Perioperative nurses' knowledge regarding pressure ulcer prevention needs to be improved.