M.Cur. (Professional Nursing) / The shortage of professional nurses necessitates the optimal utilisation of the professional nurses and auxiliary staff available to unit managers in academic nursing units. The optimal utilisation of human resources, funds, stock and methods constitutes effective management. The unit manager is responsible for the achievement of objectives means of effective management enabling the optimal utilisation and productive functioning of her staff in the provision of quality nursing. Retaining auxiliary staff is often as difficult as retraining nurses and they will not be attracted to hospital work if there is no clear occupational structure. This study questions the expectations (knowledge and insight) of uni t managers as well as ward clerks regarding the duties and responsibilities of the ward clerk in an academic hospital nursing unit in Johannesburg. The value of a structured educational programme for ward clerks in order to improve their capabilities profile (knowledge and insight) was also examined. The objectives with this study were: to determine the expectations (insight and knowledge) of unit managers as well as ward clerks regarding the duties and responsibilities of the ward clerk (in an academic hospital nursing unit): to design, implement and evaluate an educational programme for ward clerks: and to determine the effect of that programme on the capabilities profile (knowledge and insight) of the ward clerk.

Hand hygiene is generally considered to be the most important measure that can be applied to prevent the spread of healthcare-associated infection (HAI). Continuous emphasis on this intervention has lead to the widespread opinion that HAI rates can be greatly reduced by increased hand hygiene compliance alone. However, this assumes that the effectiveness of hand hygiene is not constrained by other factors and that improved compliance in excess of a given level, in itself, will result in a commensurate reduction in the incidence of HAI. However, several researchers have found the law of diminishing returns to apply to hand hygiene, with the greatest benefits occurring in the first 20% or so of compliance, and others have demonstrated that poor cohorting of nursing staff profoundly influences the effectiveness of hand hygiene measures. Collectively, these findings raise intriguing questions about the extent to which increasing compliance alone can further reduce rates of HAI. In order to investigate these issues further, we constructed a deterministic Ross-Macdonald model and applied it to a hypothetical general medical ward. In this model the transmission of staphylococcal infection was assumed to occur after contact with the transiently colonized hands of HCWs, who, in turn, acquire contamination only by touching colonized patients. The aim of the study was to evaluate the impact of imperfect hand cleansing on the transmission of staphylococcal infection and to identify, whether there is a limit, above which further hand hygiene compliance is unlikely to be of benefit. The model demonstrated that if transmission is solely via the hands of HCWs, it should, under most circumstances, be possible to prevent outbreaks of staphylococcal infection from occurring at a hand cleansing frequencies <50%, even with imperfect hand hygiene. The analysis also indicated that the relationship between hand cleansing efficacy and frequency is not linear - as efficacy decreases, so the hand cleansing frequency required to ensure R0<1 increases disproportionately. Although our study confirmed hand hygiene to be an effective control measure, it demonstrated that the law of diminishing returns applies, with the greatest benefit derived from the first 20% or so of compliance. Indeed, our analysis suggests that there is little benefit to be accrued from very high levels of hand cleansing and that in most situations compliance >40% should be enough to prevent outbreaks of staphylococcal infection occurring, if transmission is solely via the hands of HCWs. Furthermore we identified a non-linear relationship between hand cleansing efficacy and frequency, suggesting that it is important to maximise the efficacy of the hand cleansing process.

Bakgrund: Att vara patient innebär att befinna sig i en utsatt situation. Inom omvårdnad är därför de etiska frågorna av stor betydelse och rätten till värdighet är en grundläggande princip. Sjuksköterskan har en viktig roll för att bevara och främja patientens upplevelse att bli bemött med värdighet. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor tänker kring värdighet inom omvårdnad och hur de arbetar för att bevara patienters värdighet i det dagliga omvårdnadsarbetet. Metodbeskrivning: Kvalitativ studie med individuella intervjuer som analyserats genom innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att bemötande, respekt för autonomi, integritet och delaktighet lyftes fram som grundläggande aspekter inom värdighet. Att utgå från individen, skydda kroppen och främja autonomi, genom att utforska vad patienten själv kan göra och därefter främja självständigheten, beskrevs som betydelsefulla faktorer i omvårdnadsarbetet. Slutsats: Intervjupersonerna var samstämmiga kring vad värdighet innebär och hur det kan främjas. Tidspress och stress lyftes som den främsta orsaken som försvårade deras främjande av patientens värdighet. / Background: Being a patient puts you in an exposed position. Therefore the ethical questions within nursing have a significant role, and the right to dignity is a basic principle. The nurse holds a key role to preserve and promote the patient's experience of being met with dignity.   Purpose: The aim was to explore nurses’ thoughts about dignity within nursing and how they work to preserve the patients’ dignity in the daily routine.  Method: Qualitative study with individual interviews that are analyzed through content analysis.  Result: The result shows that personal treatment, respecting autonomy, integrity, and patient participation were highlighted as key aspects within preserving dignity. To emanate from the individual, protect the body, and promote autonomy by exploring what the patient is capable of doing independently and support this, were described as key aspects in nursing.  Conclusion: All the interviewed subjects were consistent in what dignity means and how it can be preserved. Time pressure and stress were flagged as the main reasons of making the promotion of patient dignity more difficult.

Bakgrund: Palliativ vård vilar på de fyra hörnstenarna symtomlindring, närståendestöd, teamarbete och kommunikation samt relation. Enligt Socialstyrelsen ska allmän palliativ vård kunna ges av personal med grundläggande kompetens. Undersökningar har visat att i Sverige är palliativ vård som ges på sjukhus inte lika bra som kommunal- och specialiserad palliativ vård.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i palliativt slutskede på vårdavdelningar, i sjukhusmiljö. Metod: Litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna är hämtade från PubMed och Cinahl. Analysen genomfördes med inspiration Fribergs femstegsmodel.  Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier samt 10 underkategorier. Förutsättningar saknades för god palliativ vård. Att uppleva emotionella toppar och dalar. Stöd och professionalitet var viktigt.  Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att det finns bristande förutsättningar. Palliativt erfarna sjuksköterskor och sjuksköterskor har liknande upplevelser. Det behövs mer forskning om sjuksköterskors upplevelser samt effektiviteten de palliativa utbildningarna har. / Background:  Palliative care relies on the four cornerstones, symptom relief, family support, teamwork and communication as well as relationships. According to Socialstyrelsen general palliative care should be provided by healthcare workers with basic palliative care knowledge. In Sweden palliative care in hospitals is of inferior quality compared to municipal and special palliative care thus, health care workers on regular wards experience moral distress and lack of competence. Aim: Was to describe nurses’ experiences of caring for patients in the final stages of palliative care, in wards, in hospital environments. Methods: Literature review based on ten qualitative articles. The articles were sourced from PubMed and Cinahl. The analysis was conducted with inspiration from Friberg’s five-step model. Results: The results are reported in three categories and ten subcategories. The results indicate a lack of fundamental prerequisites for good palliative care. To experience emotional highs and lows. Support and professionality were important.   Conclusion: The results highlight the lack of conditions which enables good palliative care. This view is shared by nurses with and without palliative competence. Further research is needed concerning nurses' experiences and the effectiveness of palliative care education.

Bakgrund: Att ha ett trycksår innebär att huden och underliggande vävnad drabbas av en lokal skada, orsakad av syrebrist. Riskfaktorer för att drabbas av trycksår är bland annat nedsatt allmäntillstånd och begränsad rörlighet. Smärtan som ett trycksår medför kan upplevas på olika sätt, allt från att det tar över hela livet till att patienter döljer den. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsförebyggande arbete, vid arbete på vårdavdelningar. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie, baserat på tolv vetenskapliga artiklar, som analyserats enligt en analysmetod. Resultat: Analysen presenteras i två teman: “Vikten av kunskap” och “Vikten av omgivande resurser”, som resulterade i totalt fem sub-teman: “Behov av utbildning för ökad förståelse”, “Tidigare erfarenheter av att behandla trycksår”, “Patienters roll”, “Vårdpersonalens betydelse” samt “Organisationens förutsättningar”. Slutsatser: Förebyggande av trycksår kräver en viss kunskap och kompetens hos sjuksköterskor för att effektivisera detta arbete. Sjuksköterskor beskrev även vikten av teamarbete och planering, vilket försvåras av tids- och personalbrist. Sjuksköterskor upplever en maktlöshet kring det trycksårsförebyggande arbetet, då de saknar vissa förutsättningar för att kunna optimera vården. Samtidigt kan det trycksårsförebyggande arbetet minska kostnaderna för sjukvården.

Thesis (MPhil)--Stellenbosch University, 2011. / ENGLISH ABSTRACT: Background: The theoretical / cognitive component of ethics and professionalism teaching to undergraduate medical students at Stellenbosch University (SU) is well developed, but a concern exists about the need for teaching and assessment of clinical ethics and professionalism on ward rounds. Some teaching does take place during clinical rotations in the form of role modelling as part of the hidden curriculum. Opportunities should be created for explicit teaching of ethics and professionalism beyond the hidden curriculum. Assessment of the cognitive component of ethical and professionalism occurs, but assessment of clinical ethics and professionalism during clinical rotations remains a challenge. Methods: This was a non-experimental study and included three subgroups of undergraduate medical students in their clinical years as well as a random sample of educators involved in clinical training. Questionnaires were distributed to the students and educators. This was followed by focus group interviews among the students. Results: A majority of the students (88%) had indicated that they had experienced ethical and professional dilemmas while working in the wards or during ward rounds. The main dilemmas revolved around inadequate consent processes, lack of confidentiality and privacy, disrespect for patients, poor communication and students being expected to perform tasks they were not trained for. An average of 64% of students indicated that ethical and professional issues were not discussed during the clinical rotations in hospitals. Seventy-eight percent of students indicated that they did not feel free to discuss their own feelings or beliefs on ward rounds. All of the educators felt that there was a need for increased teaching and assessment of the medical students during their clinical rotations. Conclusions: Deliberate opportunities need to be created for teaching ethics and professionalism on clinical ward rounds. This could be a shared responsibility between the clinical departments with continuous input throughout the clinical years of study. Strong institutional support and commitment are necessary to make the teaching sustainable and successful. Structured opportunities need to be developed where students can discuss ethical and professional issues in a safe environment. Further research is needed for the development of an appropriate curriculum and assessment tools. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Geen opsomming

Bakgrund: Palliativ vård utförs i hela världen och det är viktigt att utveckla och följa upp den typen av vård. Palliativ vård utgår från fyra hörnstenar och skall involvera mer än det fysiska i omvårdnaden. Det är viktigt att också lägga märke och ta hand om det psykiska, sociala och andliga. Ett stort mörkertal och brister har identifierats inom den palliativa vården som måste förbättras.  Motiv: 2018 vårdades ca 19% av palliativa patienter i sitt eget hem. Många patienter som är hemma i livets slutskede skickas mellan sjukhus och hemmet för att tillslut dö på sjukhuset trots att deras vilja kanske var att dö hemma. Därför är det viktigt att se hur nöjd distriktssköterskan eller sjuksköterskan på vårdavdelningar samt i hemsjukvården är med sitt arbete och vad som kan förbättras.  Syfte: var att kartlägga och jämföra hur nöjda distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvård samt på vårdavdelning är angående sin insats i palliativ vård.  Metod: En kvantitativ jämförelsestudie med stratifierat urval. En enkätundersökning skickades ut till åtta vårdavdelningar och till femton kommuners hemsjukvård. Deltagarna var distriktssköterskor och sjuksköterskor i norra Sverige, totalt deltog 83. Insamlad data analyserades i Jamovi och presenteras med Chi square test samt Fischer’s exact test.  Resultat: En signifikant skillnad där distriktssköterskor alternativt sjuksköterskor i hemsjukvården är mer nöjd med symtomlindring vad gäller oro/ångest (p=0.038) samt smärta (p=0.021) upptäcktes. Vid jämförelse mellan hemsjukvård och vårdavdelning kring hur nöjd distriktssköterskan eller sjuksköterskan är med sin egna insats framkom en signifikant skillnad där de på vårdavdelningen var mindre nöjd.  Konklusion: En påvisad skillnad kan ses mellan distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvården eller på vårdavdelning vad gäller symtomlindring, vidareutbildning samt läkarkontakt. Fler studier behöver utföras för att få ett mer rättvist resultat.