Sömnbesvär förekommer hos 38 procent av Sveriges befolkning mellan 16–84 år och är vanligt både vid psykiska och somatiska sjukdomar. Sömnbesvär behandlas ofta farmakologiskt och under längre tid än vad som rekommenderas, särskilt hos äldre personer. Sömnbesvär kan leda till negativ effekt på både psykisk och fysisk hälsa, samt till försämrad livskvalité. Hemsjukvård är hälso- och sjukvård som ges sammanhängande över tid i patientens bostad och som kommunerna oftast ansvarar för. I hemsjukvården innehar sjuksköterskan den högsta medicinska kompetensen. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med sömnbesvär hos vuxna patienter i kommunens hemsjukvård. Metoden var en intervjustudie med induktiv ansats och intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet delas in i sju kategorier: orsak till sömnbesvär, läkemedel, åtgärder vid sömnbesvär, kommunikation, samverkan, kvalitetssäkring och organisation. Vanliga orsaker till sömnbesvär är relaterade till åldrande, kroniska sjukdomar, palliativt tillstånd, psykisk ohälsa, förändrad dygnsrytm, kognitiv svikt och upplevd sömnbrist. Målsättningen är att patienten inte skall använda sömnläkemedel utan att den bakomliggande orsaken skall behandlas. Sjuksköterskor använder sig av sömnhygieniska principer och i kommunikationen upplevs det viktigt, men svårt, att arbeta med patientens motivation. Sjuksköterskor i hemsjukvården är inte ensamma i arbetet med sömnbesvär utan samverkar med hemtjänstpersonal, anhöriga och andra professioner. Sjuksköterskor efterlyser ett validerat mätinstrument att använda vid sömnbesvär. Det upplevs organisatoriskt svårare att kartlägga sömnbesvär hos vuxna patienter i ordinärt boende eftersom personal inte finns på plats hela tiden. Sjuksköterskor strävar efter att använda omvårdnadsåtgärder i arbetet med sömnbesvär, men detta hindras av begränsade organisatoriska resurser.

Andelen äldre personer i samhället ökar och som distriktssköterska i kommunens hemsjukvård är kunskap om de äldre patienterna och deras psykiska hälsa viktig. Många äldre personer som bor hemma lider av oro och distriktssköterskan möter dessa patienter och ansvarar för omvårdnaden. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors omvårdnadsåtgärder vid oro hos äldre personer i kommunens hemsjukvård. Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts. Åtta distriktssköterskor intervjuades, materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sammanfattas i 16 underkategorier och fem kategorier; identifiera orsak till oro, följsamt vårdande, delaktighet i vårdandet, läkemedelshantering och att arbeta hälsofrämjande. Resultatdiskussionen belyser vikten av att finna orsaken till oro och ett följsamt vårdande. Den äldre personens delaktighet, samarbetet mellan distriktssköterskan, anhöriga och andra professioner samt distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Slutsatsen är att de omvårdnadsåtgärder distriktssköterskorna beskrev i studien används för att minska den äldres oro i kommunens hemsjukvård. Distriktsköterskorna behöver mer kunskap och verktyg för att identifiera vad som orsakar oron, samt ett bättre samarbete med professionerna kring den oroliga äldre personen i kommunens hemsjukvård.

Människor lever längre och det innebär att de allra flesta som dör i Sverige är äldre. Vårdfilosofin palliativ vård definieras som en helhetsvård, där patienten och anhöriga ska göras delaktiga i omvårdnaden. Enligt svensk lag har sjuksköterskan en skyldighet att göra patienten delaktig i sin vård. Vården i livets slutskede blir allt mer avancerad och det är viktigt att patienten görs delaktig, för att främja en god död. Samband i form av delaktighet och en god död har påvisats. Sjuksköterskan kan skapa förutsättningar för patientens delaktighet genom att vara lyhörd och lyssna samt se till att patientens delaktighet finns dokumenterad. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelse och möjlighet att göra den äldre patienten delaktig vid vård i livets slutskede inom kommunens hemsjukvård. En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats genomfördes. Deltagarna var åtta sjuksköterskor med erfarenhet av vård i livets slutskede i kommunens hemsjukvård. Kvalitativa innehållsanalysen gav ett resultat med fyra huvudkategorier: sjuksköterskans roll, teamets betydelse, anhörigas roll samt etiska dilemman. Slutsatsen är att det behövs mer dokumentation om den äldres delaktighet i kommunens hemsjukvård. / People live longer and that means that the vast majority of people who die in Sweden are older. Care philosophy, palliative care is defined as a holistic care, where the patient and relatives must be involved in the care. According to Swedish law, the registered nurse has an obligation to involve the patient in their care. The end of life care is becoming more advanced and it is important that the patient becomes involved in their care, as it can lead to a good death. Relationships in the form of participation and a good death have been demonstrated. The registered nurse can create conditions for the patient's participation by being responsive and listening, and ensuring that the patient's participation is documented. The aim was to describe the registered nurse's experience and opportunity to involved the older patient in care at the end of life within the municipality's home health care. A qualitative study with an inductive approach was conducted. Eight registered nurses with experience in end of life care in municipality's home care. The qualitative content analysis a resulted in four main categories: the registered nurse's role, the importance of the team, the role of relatives and ethical dilemmas. The conclusion is that more documentation is needed about older patient´s participation in municipality's home health care.