Abstrakt   Titel: Distriktssköterskors erfarenheter av att möta äldre patienter med depression i kommunal hemsjukvård Kurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterskan, 15 högskolepoäng Sidantal: 46 Författare: Susanne Lindberg Gustafson   Bakgrund: Äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område. Depression hos äldre i hemsjukvården blir ofta oupptäckta och otillräckligt behandlade. Distriktssköterskors arbete är därför viktig för att kunna erbjuda adekvat vård. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att möta äldre patienter med depression inom kommunal hemsjukvård Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Fem distriktssköterskor som arbetande i den kommunala hemsjukvården intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Vid analysen framkom fem kategorier och 10 underkategorier. De fem kategorierna var: Betydelse av stöd, distriktssköterskan fick mycket stöd från kollegor, men det saknades professionell handledning. Arbetstillfredställelse, det var glädjande och underlättande att kunna hjälpa någon till höjd livskvalitet, men att inte alltid räcka till skapade frustration. Kunskaper och erfarenheter, upplevelse av att det kunde vara svårt att tolka symptom på depression. Framgångsfaktorer för en god vårdrelation, bemötande, tid och kontinuitet, på så sätt skapades en förtroendefull relation och upplevelse av trygghet för patienten, Arbetsrutiner, visade att distriktssköterskan tog läkarkontakt vid misstänkt depression och sammankallade till vårdplanering med berörda parter. Slutsats: Distriktssköterskor möter i sitt arbete äldre med depression. Det kräver ett professionellt förhållningssätt med respekt för patientens integritet och autonomi. För att åstadkomma en bra vårdrelation förutsätter det att distriktssköterskor kan möta patienten utan tidsbrist och med kontinuitet. Distriktssköterskor upplevde ett kollegialt stöd från arbetskamrater, men saknade ofta både handledning och professionellt stöd. Det uttrycktes också behov av mer kunskap och utbildning. / Background: The study of older people’s psychological illness is a neglected area. Depression among the elderly within the home care system often remains unobserved and insufficiently treated. The work of the district nurse is therefore important to ensure that adequate nursing can be provided.    Aim: The aim was to describe the experiences which the district nurse gains when meeting older people who suffer from depression within the municipal home care. Method: The study was conducted using a qualitative approach. Five district nurses working within the municipal home care system were interviewed with semi-structured questions based on a set of interview guidelines. A qualitative manifest content analysis was used when analyzing the interviews.   Results: The analysis revealed five categories and 12 subcategories. The five categories were: The Importance of Support, which showed that the district nurses were given much support from colleagues but that there was a lack of professional guidance. Professional Satisfaction, to be able to improve the quality of life of a patient was gratifying and facilitating, however, the inability to provide this created frustration. Knowledge and Experience, indicated experiences of hardships in terms of discovering the symptoms of depression. Success Factors for a Good Care Relationship were the approach, time and continuance, creating a trustful relationship and a safe experience for the patient. Work Practices showed that the district nurse contacted a physician in suspected depression and convened to healthcare planning with the parties concerned. Conclusion: In her work, the district nurse meets older people who suffer from depression which requires a professional approach with respect for the patient’s integrity and autonomy. To enable a good care relationship, it is required that the district nurse can meet with the patient without any time constraints and with continuity. The district nurses feel a collegial support from colleagues but often lacked guidance and professional support. The need for more knowledge and education was also expressed.

No description available.

Bakgrund: Brytpunktssamtal är svåra samtal för alla deltagande. Bemötandet och hur beskedet ges kan bli avgörande för patient och närståendes upplevelse av livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal i kommunal hemsjukvård. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sju intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra teman såsom; sträcker sig över tid och rum, teamet samlat runt patienten, eftersträvar att vara överens, höga krav på sjuksköterskan med 13 underteman. Konklusion: Ökad kunskap kring brytpunktssamtal, dess innehåll samt hur det dokumenteras behövs. Brytpunktssamtalet bör dessutom eventuellt omvärderas från att vara starkt kopplat till läkarnärvaro till att användas i hemsjukvården även när sjuksköterskorna utför liknande samtal själva. Kraven på sjuksköterskan ställer ytterligare anspråk på sjuksköterskeutbildningar att undervisa palliativ vård. Inom hemsjukvården bör arbetsledning erbjuda handledning, stöd och vidareutbildningar inom ämnet. / Background: End-of-life discussion is a difficult conversation for everyone involved. How information is given and patient and relatives are treated can determine their experiences of the end-of-life. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of end-of-life discussions in municipal home care. Method: The data were analyzed using qualitative content analysis technique with inductive approach. Seven interviews with registered nurses were performed. Results: Four themes emerged from the analysis; expanding over time and space, the team surrounding the patient, striving for everyone to get along and high demands on the nurse, with 13 subthemes. Conclusion: Further knowledge about end-of-life discussion, what it withholds and how it is to be documented, is needed. The definition of the concept might need to be reevaluated from being highly associated with doctor presence to also be used in municipal home care when nurses have similar conversations without the doctor. The high expectations and demands on nurses within this context requires for education programs to teach palliative care. The management of the municipal home care should offer guidance, support, and further training to their nurses.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom är en patientgrupp som kan väcka föreställningar hos befolkningen och även hos sjuksköterskor. Den psykiatriska vården har utifrån ett historiskt perspektiv varit kantat av kränkande behandlingsformer som också ses ha bidragit till dagens föreställningar. Patienter med psykisk sjukdom bor i större utsträckning hemma och har behov av kommunal hemsjukvård.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors och distriktssköterskors upplevelser av att bemöta patienter med psykisk sjukdom i kommunal hemsjukvård.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor och två distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Ur den kvalitativa innehållsanalysen uppstod tre kategorier; organisatoriska otydligheter, kunskapens betydelse och professionellt förhållningssätt med olika underkategorier. Det framkom att det fanns föreställningar om patienter med psykisk sjukdom som berodde på en kunskapsbrist. En otydlighet i organisationen fanns som orsakade svårigheter att bemöta patienter med psykisk sjukdom. Ett professionellt förhållningssätt ansågs vara av vikt för att kunna bemöta alla patienter på ett jämlikt sätt.  Slutsats:  Studien visar att sjuksköterskor och distriktssköterskor i kommunal hemsjukvård efterfrågar en utökad kunskap om psykisk sjukdom. Kunskapsbristen beskrevs skapa en upplevelse av otillräcklighet för att bemöta patienter med psykisk sjukdom på ett jämlikt sätt / Background: Patients with a mental illness is a group of patients who can cause prejudice not only in the population but also among professional nurses. They can be perceived as unpredictable, dangerous, and more demanding than other patients. From a historical perspective, psychiatric care has been fraught with abusive forms of treatment that are also seen to have contributed to today's perceptions. Patients with mental illness live to a greater extent at home and therefore has a need for municipal homecare.  Aim: The aim was to shed light on nurses and district nurses experiences of meeting patients with mental illness in municipal home care. Method: The study was conducted with a qualitative design. Semi-structured interviews were conducted with seven nurses and two district nurses in municipal home care. The interviews were analyzed with a based on a qualitative content analysis. Results: Based on the qualitative content analysis, three categories emerged: organizational ambiguities, the importance of knowledge, and the importance of a professional approach with different sub-categories. It turned out that there were ideas about patients with mental illness that were due to a lack of knowledge. There was a lack of clarity in the organization that caused difficulties in dealing with patients with a mental illness. A professional approach appeared to be important to be able to treat all patients in an equal way. Conclusion: The study shows that nurses and district nurses in municipal home care want an increase in knowledge about mental illness. The lack of knowledge was described as creating a feeling of inadequacy when striving to meet patients with mental illness in an equal way

Människor lever längre och det innebär att de allra flesta som dör i Sverige är äldre. Vårdfilosofin palliativ vård definieras som en helhetsvård, där patienten och anhöriga ska göras delaktiga i omvårdnaden. Enligt svensk lag har sjuksköterskan en skyldighet att göra patienten delaktig i sin vård. Vården i livets slutskede blir allt mer avancerad och det är viktigt att patienten görs delaktig, för att främja en god död. Samband i form av delaktighet och en god död har påvisats. Sjuksköterskan kan skapa förutsättningar för patientens delaktighet genom att vara lyhörd och lyssna samt se till att patientens delaktighet finns dokumenterad. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelse och möjlighet att göra den äldre patienten delaktig vid vård i livets slutskede inom kommunens hemsjukvård. En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats genomfördes. Deltagarna var åtta sjuksköterskor med erfarenhet av vård i livets slutskede i kommunens hemsjukvård. Kvalitativa innehållsanalysen gav ett resultat med fyra huvudkategorier: sjuksköterskans roll, teamets betydelse, anhörigas roll samt etiska dilemman. Slutsatsen är att det behövs mer dokumentation om den äldres delaktighet i kommunens hemsjukvård. / People live longer and that means that the vast majority of people who die in Sweden are older. Care philosophy, palliative care is defined as a holistic care, where the patient and relatives must be involved in the care. According to Swedish law, the registered nurse has an obligation to involve the patient in their care. The end of life care is becoming more advanced and it is important that the patient becomes involved in their care, as it can lead to a good death. Relationships in the form of participation and a good death have been demonstrated. The registered nurse can create conditions for the patient's participation by being responsive and listening, and ensuring that the patient's participation is documented. The aim was to describe the registered nurse's experience and opportunity to involved the older patient in care at the end of life within the municipality's home health care. A qualitative study with an inductive approach was conducted. Eight registered nurses with experience in end of life care in municipality's home care. The qualitative content analysis a resulted in four main categories: the registered nurse's role, the importance of the team, the role of relatives and ethical dilemmas. The conclusion is that more documentation is needed about older patient´s participation in municipality's home health care.

Bakgrund: Den svenska hälso- och sjukvården eftersträvar att arbeta personcentrerat. En del i att arbeta personcentrerat är att patienten ska få vara delaktig. Att arbeta med patientdelaktighet i hemsjukvården kan vara utmanande eftersom sjuksköterskan har regler och rutiner att följa. Om inte patientdelaktighet främjas riskerar det att patientens vård inte blir personcentrerad och därmed möter den kommunala hemsjukvården inte lagstadgade krav. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att främja patientdelaktighet för att uppnå en personcentrerad vård inom kommunal hemsjukvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv design valdes för att svara på studiens syfte. Datamaterialet inhämtades genom åtta semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor och tre sjuksköterskor. Datamaterialet analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och åtta underkategorier.  Sjuksköterskorna beskrev hur de arbetar för att bjuda in patienten i mötet, det gjordes genom att skapa och upprätthålla ett förtroende i mötet med patienten, lyssna in patienten, samarbeta med patienten, delge information, ge tid för patienten och att se patientens resurser. Sjuksköterskorna lyfte organisationens betydelse, hur de hade lagar och riktlinjer att följa och hur samverkan skedde både med och utan patienten. Slutsats: Patienten ska få tillåtas vara en aktiv medskapare i sin vård. Det finns en förbättringspotential för hur vården ska arbeta med patientdelaktighet för att möta lagstadgade krav. Det finns en otydlighet om vad patientdelaktighet innebär och sjuksköterskorna behöver vägledning och stöd från organisationen. / Background: The Swedish health service strives to work person-centered. Part of working person-centered is that the patient should participate. Working with patient participation in home care can be challenging because the nurse has rules and guidelines to follow. Unless patient participation is promoted, there is a risk that the patient's care will not become person-centred and thus the municipal home care does not meet legal requirements. Aim: To highlight the nurses experience in promoting patient participation in achieving person-centered care in municipal home care.  Method: A qualitative interview study with inductive design was chosen to answer the purpose of the study. The data was obtained through eight semi-structured interviews from five district nurses and three nurses. The data was analysed inspired by Graneheim and Lundman's qualitative content analysis.   Results: The analysis resulted in two main categories and eight subcategories. The nurses described how they work to invite the patient into the meeting, it was done by creating and maintaining a trust in the meeting with the patient, listening to the patient, collaborating with the patient, sharing information, giving time for the patient and seeing the patient's resources. The nurses emphasized the importance of the organization, how they had laws and guidelines to follow and how collaboration took place both with and without the patient. Conclusion: The patient should be allowed to be an active co-creator in their care. There is potential for improvement in how healthcare should work with patient participation to meet legal requirements. There is a lack of clarity about what patient participation means and nurses need guidance and support from the organisation.

Kommunen är en stor arbetsgivare och verksamheten inom kommunal hemtjänst berördessutom många människor som kommer i kontakt med anställda inom hemtjänsten i rollensom vårdtagare. För att uppfylla organisationens mål om att en god omvårdnad ska bedrivashar forskningen tidigare mest fokuserat på betydelsen av en framgångsrik ledare. På senare tidhar även följarnas betydelse för både organisation och ledarskapet lyfts fram. Teorin om Leader-Member Exchange handlar om relationen mellan ledare och följare och detutbyte som sker där. Ledaren värderar följarens bidrag till utbytet i relationen baserat på sinagenerella föreställningar om följare, även kallat Implicit Followership Theories. Tidigareforskning har visat att om dessa generella föreställningar hos ledaren är av positiv karaktär ökardet ledarens förväntningar på följaren och kan förbättra relationen. Syftet med vårundersökning är att undersöka hur ledare inom kommunal hemtjänst ser på följarskap och omde upplever att följarskapet påverkar deras möjlighet att leda. Semistrukturerade intervjuer och tematisk analys ligger till grund för denna undersökning somutförts i en chefsgrupp inom kommunal hemtjänst. Resultaten beskriver inledningsvisdeltagarnas uppfattning om begreppet följarskap och vilka egenskaper och beteenden som ingåri deras generella uppfattning om följare. Vidare beskriver resultatet av undersökningen hurdeltagarna uppfattar sina faktiska följare och att deras generella förväntningar på följare intehelt stämmer överens med det faktiska följarskapet. Slutligen visar undersökningen tydligt attföljarskapet har påverkan på förutsättningarna för att leda. / The municipality is a large employer and the activities within the municipal home care servicealso affect many people who encounter employees within the home care service in the role ofcare recipient. To fulfill the organization's goal that good nursing should be conducted; researchhas previously mostly focused on the importance of a successful leader. In recent times, theimportance of followers for both organization and leadership has also been highlighted. The theory of Leader-Member Exchange is about the relationship between leader and followerand the exchange that takes place there. The leader values the follower's contribution to theexchange in the relationship based on his general notions of followers, also called ImplicitFollowership Theories. Previous research has shown that if these general perceptions of theleader are of a positive nature, it increases the leader's expectations of the follower and canimprove the relationship. The purpose of our survey is to investigate how leaders in themunicipal home care service view followers and whether they feel that the followers affecttheir ability to lead. Semi-structured interviews and thematic analysis form the basis for this study, which wasconducted in a management group within municipal home care. The results initially describethe participants' perception of the concept of following and what characteristics and behaviorsare included in their general perception of followers. Furthermore, the results of the surveydescribe how the participants perceive their actual followers and that their general expectationsof followers do not fully correspond to the actual followership. Finally, the survey clearlyshows that following has an impact on the conditions for leading.

Bakgrund: Antalet äldre personer med multisjuklighet ökar i samhället och allt fler vårdas i hemmet. Att utifrån detta tillämpa personcentrerad vård skapar nya utmaningar. Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård (SVU) och upprättande av samordnad individuell plan (SIP) innan utskrivning är interventioner som kan främja personcentrerad och integrerad vård i hemmet. Samordning genom SIP sker många gånger mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. Distriktssköterskan utses ofta till fast vårdkontakt för patienten och därmed ansvarig för SIP.  Motiv: Hälsocentral och kommunal hemsjukvård är viktiga samarbetspartner för integrerad vård på primärvårdsnivå och distriktssköterskan är ofta ansvarig för SIP. För att identifiera vad som hindrade och främjade tillämpning av SIP undersöktes distriktssköterskans erfarenheter av det. Resultat av studien kan öka förståelsen av SIP som arbetssätt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med SIP på primärvårdsnivå. Metod: Under år 2021 genomfördes individuella semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor (n=8). Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Utifrån intervjuerna framkom varierande erfarenheter av att arbeta med SIP. Arbetssättet upplevdes främja personcentrerad och patientsäker vård men det framkom även svårigheter att använda det. Erfarenheterna beskrevs som fyra kategorier: förutsättningar för ökad delaktighet, behov av ansvarsförtydligande, säkerhet för alla inblandade, och otillräckligt inarbetat arbetssätt.  Konklusion: Sammanfattningsvis visade studien att SIP kan ha betydelse för tillämpning av patientsäker och personcentrerad vård. SIP kan genom hembesök och digitala möten förbättra patientens delaktighet samt bidra till en sammanhållen, integrerad vård i hemmet. Bättre struktur för att tillämpa arbetssättet efterfrågades, utan att riskera att SIP blir en standardiserad arbetsrutin. / Background: The number of people with multimorbidity is increasing, hence healthcare is often provided at their home. Furthermore, striving to apply person-centred care creates new challenges. Interventions to promote person-centered and integrated care are based on the law for coordination of care at discharge from hospital and demands establishment of a coordinated individual plan (CIP) before discharge. Coordinating care through CIP often occurs between healthcare and social services. The district nurse is often appointed to be the permanent contact concerning care for the patient and thus responsible for CIP.  Motive: Primary care centres and municipal units for home care are important partners in integrated care at primary care level and district nurses are often responsible for CIP. To identify the barriers and facilitators for the using of CIP, we explored the district nurses' experiences about it. The results of the study may contribute to better understanding of CIP as a working method. Aim: The purpose of this study was to highlight the district nurses' experiences of working with the CIP at primary care level. Methods: In 2021, individual semi-structured interviews with district nurses were conducted (n=8). Qualitative content analysis was used to analyse the data. Result: From the interviews, various experiences emerged regarding the experiences of using CIP. Using CIP was experienced as facilitating person-centred care and patient safety, but several obstacle and difficulties to adopt it were identified. The experience resulted in four categories: prerequisites for increased participation, need for accountability, safety for all involved, and insufficiently established working method.  Conclusion: In summary, the study showed that CIP is important for the application of patient-safe and person-centered care. Through home visits and digital meetings, CIP can improve patient participation and contribute to a cohesive, integrated care at home. Better structure for using the CIP as working method was requested, in order to avoid that CIP  becomes only a standardized work routine.