• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Sjuksköterskans upplevelse av ett personcentrerat förhållningssätt i akutsjukvårdsmiljöer : En allmän litteraturstudie / The nurse’s experience of a person-centred approach in emergency medical environments : A general literature review

Andersson, Johanna, Hidenbäck, Gitte January 2023 (has links)
Bakgrund: Ett personcentrerat förhållningssätt innebär en holistisk syn på patienten där det etableras ett partnerskap mellan patient och sjuksköterska. Ett personcentrerat förhållningssätt upplevs svårt att implementera i det dagliga arbetet inom vården. Akutsjukvårdsmiljöer präglas av att medicinska åtgärder i första hand måste prioriteras och det finns kort om tid i kritiska situationer. Det kan uppstå en konflikt mellan personcentrerad vård och de medicinska insatserna. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av ett personcentrerat förhållningssätt i akutsjukvårdsmiljöer. Metod: En allmän litteraturstudie där tio artiklar granskades och bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskan upplever att det finns hinder och främjande faktorer för ett personcentrerat förhållningssätt inom akutsjukvårdsmiljöer. Hindrande faktorer är relaterade till: tidsbrist och hög arbetsbelastning, brist på organisatoriskt stöd, begränsade rutiner, sjuksköterskans brist på intresse och emotionell stress. Främjande faktorer är relaterade till: patientrelation, kommunikation, kunskap och kompetens, samverkan i team, organisationens stöd och arbetsglädje. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att ett personcentrerat förhållningssätt inom akutsjukvårdsmiljöer skulle kunna förbättra vårdkvalitén och öka arbetsglädjen. / Background: A person-centred approach means a holistic view of the patient where a partnership is established between the patient and the nurse. Personcentred care is perceived as difficult to implement in the daily work in health care. Emergency care environments are characterized by the fact that medical interventions must be prioritized in the first place and there is little time available in critical situations. A conflict between person-centred care and medical interventions might occur. Aim: The aim was to illustrate the nurse’s experience of a person-centred approach in emergency care environments. Method: A general literature study in which ten articles were reviewed and processed using content analysis. Results: The nurse experienced barriers and promoting factors a person-centred approach in emergency care environments Hindering factors are related to lack of time and high workload, lack of organizational support, limiting routines, the nurse’s lack of interest and emotional stress. Promoting factors are related to patient relationship, communication, knowledge and competence, collaboration in teams, organizational support and job satisfaction. Conclusion: The nurses experience that a person-centred approach in emergency care environments could improve the quality of care and increase job satisfaction.
2

Sjuksköterskans erfarenheter av att främja patientdelaktighet för en personcentrerad vård inom kommunal hemsjukvård : En kvalitativ intervjustudie / The nurse's experience in promoting patient participation in person-centred care in municipal home care : A qualitative interview study

Manfred, Emelie, Timmerman, Angelica January 2021 (has links)
Bakgrund: Den svenska hälso- och sjukvården eftersträvar att arbeta personcentrerat. En del i att arbeta personcentrerat är att patienten ska få vara delaktig. Att arbeta med patientdelaktighet i hemsjukvården kan vara utmanande eftersom sjuksköterskan har regler och rutiner att följa. Om inte patientdelaktighet främjas riskerar det att patientens vård inte blir personcentrerad och därmed möter den kommunala hemsjukvården inte lagstadgade krav. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att främja patientdelaktighet för att uppnå en personcentrerad vård inom kommunal hemsjukvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv design valdes för att svara på studiens syfte. Datamaterialet inhämtades genom åtta semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor och tre sjuksköterskor. Datamaterialet analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och åtta underkategorier.  Sjuksköterskorna beskrev hur de arbetar för att bjuda in patienten i mötet, det gjordes genom att skapa och upprätthålla ett förtroende i mötet med patienten, lyssna in patienten, samarbeta med patienten, delge information, ge tid för patienten och att se patientens resurser. Sjuksköterskorna lyfte organisationens betydelse, hur de hade lagar och riktlinjer att följa och hur samverkan skedde både med och utan patienten. Slutsats: Patienten ska få tillåtas vara en aktiv medskapare i sin vård. Det finns en förbättringspotential för hur vården ska arbeta med patientdelaktighet för att möta lagstadgade krav. Det finns en otydlighet om vad patientdelaktighet innebär och sjuksköterskorna behöver vägledning och stöd från organisationen. / Background: The Swedish health service strives to work person-centered. Part of working person-centered is that the patient should participate. Working with patient participation in home care can be challenging because the nurse has rules and guidelines to follow. Unless patient participation is promoted, there is a risk that the patient's care will not become person-centred and thus the municipal home care does not meet legal requirements. Aim: To highlight the nurses experience in promoting patient participation in achieving person-centered care in municipal home care.  Method: A qualitative interview study with inductive design was chosen to answer the purpose of the study. The data was obtained through eight semi-structured interviews from five district nurses and three nurses. The data was analysed inspired by Graneheim and Lundman's qualitative content analysis.   Results: The analysis resulted in two main categories and eight subcategories. The nurses described how they work to invite the patient into the meeting, it was done by creating and maintaining a trust in the meeting with the patient, listening to the patient, collaborating with the patient, sharing information, giving time for the patient and seeing the patient's resources. The nurses emphasized the importance of the organization, how they had laws and guidelines to follow and how collaboration took place both with and without the patient. Conclusion: The patient should be allowed to be an active co-creator in their care. There is potential for improvement in how healthcare should work with patient participation to meet legal requirements. There is a lack of clarity about what patient participation means and nurses need guidance and support from the organisation.

Page generated in 0.1604 seconds