<p>Syftet med mitt arbete var att undersöka sexåringars miljömedvetenhet, samt hur de har tillförskaffat sig denna kunskap. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med samtliga 13 elever i en förskoleklass. Genom att diskutera kring 7 saker glasburk, läskedrycksburk, löv, papptallrik, plastmugg, tidning och äppelskrutt som vi lade ut i skogen under en månad fick jag kunskap om vad barnen trodde skulle ske med sakerna under tiden i skogen, var barnen skulle ha slängt sakerna samt hur de hade erhållit denna kunskap.</p><p>Barnen trodde att det var vädret som påverkade processen med sakerna i skogen. De utgår från vad de har sett och sätter in det i ett sammanhang. Det har lärt mig att utgå från barnens vardag när det gäller naturvetenskapliga fenomen.</p><p>När det gäller återvinning var kunskapen större om glasåtervinning än om plaståtervinning hos sexåringarna. Kunskapen om kompostering var obefintlig. Genom detta arbete tror jag att kompostering kan vara ett bra sätt att väcka miljöintresse hos barn.</p><p>Jag fann att mamman var en viktig kunskapsförmedlare inom detta område. 10 av 13 barn svarade att någon anhörig hade lärt dem det som de svarade i denna studie. Av dessa 10 barn nämnde 8 mamma eller mamma och pappa som anhörig. Två av barnen svarade att de hade erhållit kunskapen genom TV. Ingen av barnen nämnde förskolan eller förskoleklassen som kunskapsförmedlare.</p> / <p>The purpose of my study was to examine the environmental awareness of six-year-olds and how they have acquired this knowledge. I have carried out qualitative interviews with all the thirteen pupils in one pre-school class.</p><p>By discussing seven things, a glass jar, a soda can, a leaf, a paper plate, a plastic mug, a newspaper, and an apple core, which we put away in the forest for a month, I gained the knowledge of what the children thought would happen to the seven different things and where they had acquired their knowledge.</p><p>The children thought it was the weather that affected the process of the seven things. Their assumptions were based on what they see and put into a context. I have learnt to start from children’s everyday life when explaining scientific phenomena, to children.</p><p>When it comes to recycling, the fact was that the knowledge of recycling glass was more widely spread than the knowledge of recycling plastics among the six-year-olds. The knowledge of composting was nonexistent. As a result of this study, I think that composting might be a good idea in order to raise an environmental interest among children.</p><p>I found that mothers were important contributors to knowledge in this field. When questioned who had taught them what they knew in this field, ten of thirteen children answered that a close relative had taught them what they knew, i.e. what they had answered in the study. Eight out of these ten pupils mentioned their mothers or their mothers and fathers as this/these close relative/s. Two of the children said that they had acquired this knowledge through TV. None of the children mentioned day care centre, nursery school or pre-school class as contributors to any environmental awareness.</p>

Syftet med mitt arbete var att undersöka sexåringars miljömedvetenhet, samt hur de har tillförskaffat sig denna kunskap. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med samtliga 13 elever i en förskoleklass. Genom att diskutera kring 7 saker glasburk, läskedrycksburk, löv, papptallrik, plastmugg, tidning och äppelskrutt som vi lade ut i skogen under en månad fick jag kunskap om vad barnen trodde skulle ske med sakerna under tiden i skogen, var barnen skulle ha slängt sakerna samt hur de hade erhållit denna kunskap. Barnen trodde att det var vädret som påverkade processen med sakerna i skogen. De utgår från vad de har sett och sätter in det i ett sammanhang. Det har lärt mig att utgå från barnens vardag när det gäller naturvetenskapliga fenomen. När det gäller återvinning var kunskapen större om glasåtervinning än om plaståtervinning hos sexåringarna. Kunskapen om kompostering var obefintlig. Genom detta arbete tror jag att kompostering kan vara ett bra sätt att väcka miljöintresse hos barn. Jag fann att mamman var en viktig kunskapsförmedlare inom detta område. 10 av 13 barn svarade att någon anhörig hade lärt dem det som de svarade i denna studie. Av dessa 10 barn nämnde 8 mamma eller mamma och pappa som anhörig. Två av barnen svarade att de hade erhållit kunskapen genom TV. Ingen av barnen nämnde förskolan eller förskoleklassen som kunskapsförmedlare. / The purpose of my study was to examine the environmental awareness of six-year-olds and how they have acquired this knowledge. I have carried out qualitative interviews with all the thirteen pupils in one pre-school class. By discussing seven things, a glass jar, a soda can, a leaf, a paper plate, a plastic mug, a newspaper, and an apple core, which we put away in the forest for a month, I gained the knowledge of what the children thought would happen to the seven different things and where they had acquired their knowledge. The children thought it was the weather that affected the process of the seven things. Their assumptions were based on what they see and put into a context. I have learnt to start from children’s everyday life when explaining scientific phenomena, to children. When it comes to recycling, the fact was that the knowledge of recycling glass was more widely spread than the knowledge of recycling plastics among the six-year-olds. The knowledge of composting was nonexistent. As a result of this study, I think that composting might be a good idea in order to raise an environmental interest among children. I found that mothers were important contributors to knowledge in this field. When questioned who had taught them what they knew in this field, ten of thirteen children answered that a close relative had taught them what they knew, i.e. what they had answered in the study. Eight out of these ten pupils mentioned their mothers or their mothers and fathers as this/these close relative/s. Two of the children said that they had acquired this knowledge through TV. None of the children mentioned day care centre, nursery school or pre-school class as contributors to any environmental awareness.

The purpose with this essay is to find out how aware students are about the environment, andif they believe that their actions can influence the environment. I have used both earlierresearch and questionnaire surveys in order to fulfill the purpose. In earlier research, I haveused research based on materials that are scientific. According to the researchers it isimportant that the children and young people become involved and dedicated to theenvironment and its surrounding world. It is important to listen to the children's thoughts andvisions as they are aware about what happens, but do not reflect on the worst, but hope that itbecomes an improvement in the future. The questionnaire survey that was implementedcovered 72 students divided in four classes, two from grade 5 and two from grade 6. Thesurvey contained 11 open questions while eight partially was open with subsequent questions.The result shows that the students from the classes think that the environment is important andthey do what they can in order to get a good environment. There were students from allclasses that did not care at all about the environment and after a summarizing assessment ofthe result shows that most students today are worried and believe that the future can becomeworse. The result also shows that the students want more people to begin to think more aboutthe environment and the choices we do in order to make the environment better. / Syftet med detta arbete är att ta reda på hur medvetna elever är om miljön, samt om de trorderas handlingar kan påverka miljön. Jag har använt mig av både tidigare forskning ochenkätundersökningar för att uppfylla mitt syfte. I tidigare forskning har jag använt mig avforskningsbaserat material. Enligt forskarna är det viktigt att barn och ungdomar blir delaktigaoch engagerade om miljön och sin omvärld. Det är viktigt att lyssna till barnens tankar ochvisioner då de är medvetna om vad som händer men tänker inte på det värsta men hoppas attdet blir en förbättring i framtiden. Enkätundersökningen som genomfördes omfattade 72elever uppdelade på fyra klasser, två från årskurs 5 och två från årskurs 6. Enkäten bestod av11 öppna frågor medan åtta delvis var öppna med påföljande frågor. Resultatet visar atteleverna från klasserna tycker att miljön är viktig och att de gör vad de kan för att få en bramiljö. Det fanns elever från klasserna som inte alls brydde sig om miljön och efter ensammanfattande bedömning av resultatet visar det att de flesta elever idag är oroliga och troratt framtiden kommer bli sämre. Resultatet visar även att eleverna vill att fler människor skabörja tänka mer på miljön och på de val som görs för att miljön ska bli bättre.