Rasten är en stor del av elevernas skoldag. Den påverkar elevernas trivsel och därmed även i förlängningen deras måluppfyllelse. Elever som har svårt med raster tenderar att få svårt även på lektionerna. Eftersom det är pedagogerna i skolan som sätter ramarna för elevernas raster är jag intresserad av att undersöka vilka tankar lärare på mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sätt på vilket man tänker om rasten påverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten.   Mina frågeställningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens måluppfyllelse? låg till grund för frågor som jag ställde till trettioen lärare på mellanstadiet i en enkät och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhälsoteam. Då jag är intresserad av lärarnas och elevhälsoteamets tankar valde jag att använda mig av öppna frågor som sedan behandlades kvalitativt.   Resultatet visar att det finns en stor variation i lärarnas tankar om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten. Två tredjedelar av lärarna i undersökningen ser inte rasten som en del av den pedagogiska verksamheten. För dem är rasten främst en paus där vuxna på skolgården är rastvakter med vaktfunktioner utan pedagogiska uppgifter. En tredjedel av de tillfrågade lärarna ser däremot rasten som en del i den pedagogiska verksamheten och sina uppgifter på rasten som att finnas till hands för eleverna och stötta dem vid behov, samt att se till att alla elever har det bra. Alla lärare anser att det är viktigt att eleverna har rast men endast ett fåtal är medvetna om sambandet mellan elevernas sociala och kognitiva utveckling samt betydelsen av närvarande vuxna som stöd för detsamma. Tjugosju respondenter av trettioen ansåg att rasten har betydelse för elevernas måluppfyllelse. Endast hälften av respondenterna tillskrev den sociala aspekten av rasten vikt för elevens måluppfyllelse.  Elevhälsateamet är överens om att rasten fyller en funktion för elevens måluppfyllelse och alla ser både rastens funktion som en paus från skolarbetet och de sociala aspekterna av rasten. Resultatet ger vid handen att rasten är ett angeläget pedagogiskt utvecklingsområde i arbetet för att förhindra att elever blir elever i behov av särskilt stöd. Rektor och elevhälsa har viktiga roller i skolans förebyggande arbete för en ökad trivsel och ökad måluppfyllelse för alla elever.

Hjärttransplantationer har utförts i Sverige sedan 1984 och genom utveckling har överlevnadschanserna ökat. Den främsta anledningen till en hjärttransplantation är svår hjärtsvikt. Processen från att vara i behov av ett nytt hjärta till att komma tillbaka till livet kan vara lång för patienterna. Sjuksköterskan har en ledande roll att förmedla stöd och information under hela vårdtiden. Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. Metoden som valdes till studien är en litteraturöversikt med nio kvalitativa artiklar. Resultatet delades in två huvudkategorier, känslomässiga förändringar och att återgå till vardagen. Nio underkategorier framkom från huvudkategorierna, rädslor och osäkerhet efter en hjärttransplantation, tankar om donatorn, identitet, tankar om framtiden, vikten av stöd, upplevelsen av medicinering och efterkontroller, förväntningar från omgivningen, strategier mot återhämtning samt arbete och ekonomiska aspekter. Resultatet visar att patienter upplever rädslor och oro för komplikationer som kan orsaka ett lidande. Patienter är i behov av information och ökat stöd genom hela vårdprocessen, samt att anhöriga inkluderas mer. Återhämtningen kan hämmas av för höga förväntningar och krav som kan bidra till stress för patienten. Sjuksköterskans ansvar är att informationen som tilldelas patienten är förståelig. Genom att hjälpa patienten att skapa balans mellan vila och aktivitet kan patientens stress reduceras. När sjuksköterskan arbetar personcentrerat kan hen se hela människan bakom sjukdomen och ge det stöd som patienten är i behov av.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers känslor kring matematik. En jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka elevers känslor och tankar kring ämnet matematik och göra en jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6 och se om det finns några skillnader. Vi kommer också att undersöka om det finns något samband med hur skolan arbetar och hur eleverna känner sig. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om matematiksvårigheter samt den specialpedagogiska rollen. Genom intervjuer av tolv elever, sex som går i skolår 3 och sex som går i skolår sex, vill vi få en bild av hur eleverna tänker och känner kring ämnet matematik och vad det är som påverkar deras sätt att se på ämnet. Sammanfattningsvis visar det sig att de elever som befinner sig i matematiksvårigheter dels är medvetna om sin situation, dels har negativa känslor och tankar kring ämnet. De elever som inte är i matematiksvårigheter är på det klara med att de har lätt för ämnet och deras känslor och tankar kring matematik är i huvudsak positiva. Det visade sig också att de positiva känslorna för matematik avtar vid en jämförelse mellan elever i skolår tre och skolår sex. Vi konstaterade att de flesta elever skulle vilja arbeta mer praktiskt med matematik , med ett grupporienterat och laborativt arbetssätt. Vi fann också att elever i matematiksvårigheter i allmänhet är nöjda med det specialpedagogiska stöd de får, men att de inte tycker att det är tillräckligt. / Ström, Anders and Svensson, Gustav (2007). Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6. The purpose of this essay is to study students feelings and thoughts about the subject mathematics and to do a comparison between students in school year 3 and 6 and to see if there are any differences. We will also investigate wheter there is any connections according how the school teach and how the students feel. The study presents a summary of previous research on difficulties in mathematics and the part the special needs educational teacher takes. By interviewing twelve students, six of them in school year 3 and six of them in school year six, we are trying to describe how the students are thinking and feeling about the subject mathematics and describe what it is that affects their way of looking at the subject. To sum up, it appears that students who are having difficulties with mathematics both are aware of their situation and also have negative feelings and thoughts about the subject. The students who are not having difficulties with mathematics understands that they find the subject easy to learn and their feelings and thoughts about mathematics are mainly positive. It also turned out that the positive feelings about mathematics decreases when we compared students in school year 3 and school year 6. We established that most students would like to train mathematics more practical, with a group oriented and experimental work procedure. We also established that students who are having difficulties with mathematics generally are satisfied with the support they are given by the special needs educational teachers, but that they do not feel that it is sufficient.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad lärare och elever anser om betyg i årskurs sex. För att uppnå detta valde vi att genomföra två undersökningar. En kvalitativ intervjuundersökning med lärare och en kvantitativ enkätundersökning med elever. Intervjun innehöll frågor som behandlade betyg och bedömning. Sex lärare deltog i undersökningen. Enkäten innehöll sju frågor varav en var öppen. Dessa skulle eleverna ta ställning till. Vi fick in sammanlagt 80 ifyllda enkäter. Resultatet av undersökningen visade att lärare och elever ser positiva och negativa effekter av betyg. Bland annat anser majoriteten av eleverna att de kommer anstränga sig mer i skolan då de får betyg, samtidigt anser de flesta eleverna att de kommer uppleva stress av att få betyg. De anser även att studieresultatet är viktigt för dem. Lärarna i vår undersökning är oense om när betyg ska börja ges i skolan. Däremot är de överens om att betyg kan sporra en elev att prestera bättre, men även att betyg kan vara en stämpling som kan inverka negativt på eleven.

Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för tankar dagens lärare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lärarna utför. Med detta som utgångspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkäter, för att kunna söka svar på våra frågeställningar. Vi intervjuade 3 lärare, som arbetar som matematiklärare i årskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lägger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lärarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara på en enkät, där frågor om elevernas tankar kring bedömning i matematik ställdes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgången hjälpte oss sedan att tolka vårt resultat. Resultatet av lärarintervjuerna, visade att lärarnas tankar om bedömningar är varierade, och att bedömningsarbetet både är summativt och formativt. I elevenkäterna framgick det att eleverna har blandade tankar om bedömning i matematik, men att de flesta upplever bedömningen som något positivt. Utifrån det resultat vi fick fram, drar vi slutsatsen att elevernas delaktighet i bedömningsprocessen genom individuell kommunikation med läraren samt via Unikum, är viktiga för vem eleverna anser att bedömningen är till för. Det framgår också att lärarnas upplägg av undervisning och bedömning påverkar elevernas tankar om vad, när, hur, och varför bedömning sker i matematik.

<p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to find out how pupils give expression of a water cycle model and if the model causes any misunderstanding. Two problems constitute the starting point for this investigation. The first question is: how do the pupils explain the water cycle with the help of the jar model (can of glass). The other question is: can the children see any similarities between the can of glass and our earth. Qualitative semi structured interviews with seven pupils in the ages of 8-9 have been used to show the pupils’ own thoughts and how they express them. As an application a model of a can of glass was used during the interviews. The result of the investigation shows that every pupil could explain the water cycle in some way, most of the pupils rather minutely and in great detail. This even shows that most of the pupils could see similarities between the model and our earth but that the model displays some misunderstandings. The conclusion of this investigation is that the model is a good instrument for the learning processes, but it is important to be sensitive and listen to the pupils’ thoughts in order to be aware of possible misunderstandings.</p><p>Keywords: Children’s thinking, learning theories, concrete models, water cycle</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar en modell av vattnets kretslopp och om den ger upphov till eventuella missförstånd. Undersökningen har utgått från två frågeställningar. Den första handlar om hur elever förklarar vattnets kretslopp med hjälp av en glasburksmodell. Den andra undersöker om de kan se någon likhet mellan glasburken och vår egen jord. För att synliggöra elevernas egna tankar och formuleringar användes en kvalitativ semistrukturerad intervju med sju elever i åldrarna 8 – 9 år. Glasburksmodellen användes som hjälpmedel under intervjun. Resultatet av undersökningen visar att alla barnen kunde förklara vattnets kretslopp på något sätt, de flesta barn mer noggrant och utförligt med hjälp av modellen. Det visade sig också att de flesta elever kunde se likheter mellan modellen och vår egen jord. Modellen gav emellertid också upphov till några få missförstånd. Slutsatsen av detta arbete är att den konkreta modellen är ett bra verktyg för lärandeprocessen, men att det är viktigt att vara lyhörd för elevernas tankar så att eventuella missförstånd uppmärksammas.</p><p>Nyckelord: Elevers tankar, inlärningsteorier, konkreta modeller, vattnets kretslopp</p>

Studien syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar gällande kultur – och traditionsskapande. Forskningsfrågor lyder: Hur tycker pedagogerna att de arbetar med traditioner på förskolan? Hur uppfattar pedagogerna att kultur- och traditionsarbetet på förskolan bidrar till barnen i deras barngrupp? I studien har en kvalitativ forskningsansats använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Det har medverkat sex pedagoger på tre olika förskolor. Bearbetning av det insamlade materialet analyserades med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Detta perspektiv berör det som handlar om att den kultur barnen lever i påverkar sedan hur barnen leker och hur de lär. Analysen kommer att presenteras med hjälp av tre olika begrepp, nämligen: Bevara och överföra, skapa nytt och bidra. Resultatet visade på att kulturbundna traditionella firanden inte kan ses ur ett enhetligt synsätt. Slutsatsen som dras utifrån resultat och diskussion är att arbetet med traditioner på förskolan är komplext och kräver tid och kunskap för att kunna bidra till den komplexitet som den mångkulturella förskolan utgör.

Bakgrund: Sjuksköterskors roll är att främja patienternas hälsa och välbefinnande fram till döden. Det är viktigt att visa förståelse för patientens livsvärld och även ta hänsyn till de existentiella, spirituella och kulturella behoven. Palliativ vård har som mål att lindra lidande, där innefattas de existentiella, spirituella och psykologiska delarna hos patienten. Människor har olika attityder inför döden, i samband med livets slutskede uppstår ofta tankar kring meningen med livet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ta del av det existentiella hos patienter i livets slutskede. Metod: Metoden är en allmän litteraturöversikt baserat på 11 artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet redovisas i 3 kategorier; att möta patienter i livets slutskede, det kan vara utmanande för sjuksköterskan och professionsrelataterade möjligheter. Sjuksköterskor känner sig priviligerade att få ta del av patientens tankar. Det kan upplevas utmanande att tillgodose de existentiella och spirituella behoven. Sjuksköterskor upplever stöd från kollegor som viktigt. Konklusion: Det ingår i den palliativa omvårdnaden att tillgodose de spirituella och existentiella behoven och inte enbart lindra det fysiska lidandet. För detta krävs att sjuksköterskan har ett öppet förhållningssätt och en nyfikenhet inför att förstå patientens livsvärld.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka pedagogers tankar gällande matematik i andraskolämnen. Frågor vi ställt är om pedagogerna synliggör matematiken i andra skolämnen förbåde sig själva och eleverna och om de matematikansvariga lärarna är mer drivande i att hamatematik i andra skolämnen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som var riktatöppna. De åtta pedagogerna vi intervjuat jobbar alla med årskurserna 1-6 och arbetar på treolika skolor.Resultaten i vår undersökning visar att pedagogerna integrerar matematik med andraskolämnen, men att de önskar att de haft tid till att göra det mera. Genom samtal är det allrabäst och enklast att integrera säger de vidare. Det viktigaste är att matematiken integreras påett naturligt sätt så att det inte blir krystat. Pedagogerna synliggör även matematiken föreleverna, men inte så ofta som de skulle vilja. Däremot är nästan alla pedagoger överens då detror och hoppas att de matematikansvariga är bättre på att medvetandegöra sig själva då detgäller matematik i andra skolämnen och även på att synliggöra den för eleverna. Eleverna ärtroligen inte medvetna om att matematik finns i det mesta vi gör enligt pedagogerna.Det som pedagogerna anser är negativt med att integrera matematik med andra skolämnen äratt tiden inte räcker till då det tar mer tid att planera ett ämnesövergripande arbete än vanligundervisning. De menar att allt handlar om prioriteringar. Vidare är de rädda för att det kanbli ”tjatigt” om man uppmärksammar matematiken för ofta samt att om eleven har en negativinställning till matematik så kan det smitta av sig på det andra ämnet.Pedagogerna tycker det är allra svårast att integrera matematik med svenska och engelska,men hade många förslag då det gällde att integrera matematiken med de andra skolämnena. Påfrågan om framtiden vill de flesta pedagoger bli bättre på att synliggöra matematiken i andraskolämnen och på att arbeta mer integrerat. Andra anser att de redan nu är duktiga på attintegrera och synliggöra matematiken i andra skolämnen. / Uppsatsnivå: C

BakgrundI bakgrunden redovisar vi för den tidigare forskning som har gjorts inom vårt valda ämne. Vi fördjupar oss även i förskolans historia för att få en överblick över hur utveckling fram till införandet av förskoleklassen har sett ut. Vi förklarar närmare vad intentionen med för-skoleklassen är och fördjupar oss i leken som redskap för lärandet. Vi tar även upp över-gången mellan förskolan och förskoleklassen för att få en inblick i hur övergången ser ut och vad det kan få för betydelse för vårt resultat. Vi redovisar även för vilka styrdokument som styr förskoleklassen.SyfteSyftet med vår studie är att få reda på förskolebarns förväntningar på förskoleklassen.MetodVi har utgått från en kvalitativ metod med intervju som redskap. Våra frågor var förutbe-stämda men de gav respondenterna utrymme att utveckla sitt resonemang och för oss att ställa följdfrågor. Vi har genomfört våra intervjuer på två förskolor och totalt har vi intervju-at tio barn och fördelningen mellan könen var jämnt fördelad.ResultatDen större gruppen av barnen såg fram emot att börja i förskoleklassen. Barnen har tankar om förskoleklassen trots att de ännu inte börjat med en aktiv övergång mellan förskolan och förskoleklassen. Barnen förväntar sig att de ska få läsa, skriva, göra läxor och arbeta med matematik i förskoleklassen. Det barnen vill lära sig i förskoleklassen är att läsa, skriva och göra läxor.