<p>Arbetet handlar om elevers olika sätt att lära. Vårt intresse för ämnet utvecklades och fördjupades under vår tid på lärarutbildningen. Att ta hänsyn till elevers olika sätt att lära i den dagliga pedagogiska verksamheten såg vi som en självklarhet. Vi hade emellertid en anledning att fundera över lärares medvetenhet om individers olika sätt att lära, eftersom vi av egen erfarenhet sett att det inte praktiserades i den utsträckning som vi tidigare tagit för given. Syftet med vår studie var därför att beskriva och få en uppfattning om hur lärare, för elever i de tidigare åldrarna, formulerade sina tankar kring elevers olika sätt att lära. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med 6 pedagoger i grundskolans tidiga skolår på två olika skolor. Genom inspiration av en fenomenografisk ansats, som utgår från människors erfaranden av ett fenomen, bearbetade vi intervjumaterialet för att kunna urskilja likheter och skillnader i lärarnas erfaranden i ämnet. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att arbeta med elevers olika sätt att lära. Lärarna hade varierande arbetssätt. De nämnde multipla intelligenser och lärstilar som kanaler för lärandet. Respondenterna menade att reflektioner och diskussioner har stor betydelse för att göra eleverna medvetna om att det finns olika sätt att lära. Genom detta kan de finna sina egna strategier, vilket kan bidra till ett ökat ansvarstagande för sitt lärande. Reflektioner i exempelvis lärarlaget såg flertalet av respondenterna som mycket givande. Det som är det största problemet är att få tiden att räcka till.</p>

Arbetet handlar om elevers olika sätt att lära. Vårt intresse för ämnet utvecklades och fördjupades under vår tid på lärarutbildningen. Att ta hänsyn till elevers olika sätt att lära i den dagliga pedagogiska verksamheten såg vi som en självklarhet. Vi hade emellertid en anledning att fundera över lärares medvetenhet om individers olika sätt att lära, eftersom vi av egen erfarenhet sett att det inte praktiserades i den utsträckning som vi tidigare tagit för given. Syftet med vår studie var därför att beskriva och få en uppfattning om hur lärare, för elever i de tidigare åldrarna, formulerade sina tankar kring elevers olika sätt att lära. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med 6 pedagoger i grundskolans tidiga skolår på två olika skolor. Genom inspiration av en fenomenografisk ansats, som utgår från människors erfaranden av ett fenomen, bearbetade vi intervjumaterialet för att kunna urskilja likheter och skillnader i lärarnas erfaranden i ämnet. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att arbeta med elevers olika sätt att lära. Lärarna hade varierande arbetssätt. De nämnde multipla intelligenser och lärstilar som kanaler för lärandet. Respondenterna menade att reflektioner och diskussioner har stor betydelse för att göra eleverna medvetna om att det finns olika sätt att lära. Genom detta kan de finna sina egna strategier, vilket kan bidra till ett ökat ansvarstagande för sitt lärande. Reflektioner i exempelvis lärarlaget såg flertalet av respondenterna som mycket givande. Det som är det största problemet är att få tiden att räcka till.

This paper reports from a study looking at teacher’s and student’s apprehensions regarding rubrics. The idea to research this specific subject stems from our interest in this phenomenon due to our education and curiosity about how rubrics are apprehended and not about how they are used or described. To explore this area we have used empirical material compiled through interviews. The analysis is done by creating categories containing various apprehensions expressed in the material through different characterizations of the phenomenon called rubrics. Previous research in this area of teacher and student apprehensions is very scarce therefore the discussion has one part where an attempt to compare the results of this study with precious research and one part discussing the pedagogical implications rubrics might have.

BAKGRUND: I bakgrunden har tidigare undersökningar och litteratur tagits upp som berör vikten av en varierad matematikundervisning i relation till elevers lärande. Utöver tidigare undersökningar görs även kopplingar till vår läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo-94. Undersökningen utgår ifrån det socio-kulturella perspektivet.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta del av verksamma lärares erfarenheter gällande en varierad matematikundervisning. Därigenom hoppas jag också att kunna vidga min egen kompetens inom området.3METOD: Undersökningen har ett kvalitativt förhållningssätt där tillväga-gångssättet är en Self report, det vill säga en intervju som skrivs ner av deltagarna.RESULTAT: Respondenternas svar visade på tydliga skäl till varför det är viktigt att variera undervisningen. I sina redogörelser beskrev även respond-enterna flera olika hjälpmedel och aktiviteter som de använder sig av för att hjälpa eleverna i deras lärande.

Denna studie handlar om svenska lärare som på ett eller annat sätt tagit sig utomlands och som arbetar på svenska skolor utomlands. Valet av ämne utgår ifrån dels ett intresse för ämnet och nyfikenhet till motiven att flytta, dels ett egenintresse för arbete på svenska skolor utomlands där det är intressant att veta hur lärare gick tillväga. För att få svar på dessa forskningsfrågor användes det fenomenografiska perspektivet med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer. Fyra gymnasielärare kom att intervjuas och materialet har sedan transkriberades och analyserats utifrån det fenomenografiska perspektivet. Med utgångspunkt i den resulterande empirin skapades således kategorier utifrån de uppfattade fenomen och motiv som låg bakom flytten från Sverige. Resultatet visade att de främsta motiven till varför lärare befinner sig utomlands är att de antingen är medföljande eller att de söker sig till ett äventyr som sedan också kan ge dem en högre status i karriär. Vad gäller upplevelsen av arbete på den svenska skolan utomlands, upplever de allra flesta lärare att arbetsuppgifterna är mycket mer varierande där de får hoppa in som vikarie gång på gång. Tidigare forskning kring ämnet är mycket begränsad och därför är också diskussionen tämligen begränsad.

Stroke har visat sig öka bland yngre individer. Cirka 1 av 5 som insjuknar är under 65 år vilket i studien beskrivs som unga eller unga vuxna. En del som insjuknar drabbas av kvarvarande symtom som kan innefatta fysiska och/eller kognitiva symtom vilka kan påverka upplevelsen av hälsa, förändra livsvärlden, leda till förlust av sammanhang och skapa lidande. Det framkommer att vården för yngre strokedrabbade inte är anpassad efter den livssituation och de behov som många yngre har. Sjuksköterskan har en viktig roll i detta och ska vårda med livsvärlden som grund. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur vuxna i åldrarna 18-64 år erfar livet efter en stroke. Vald metod var allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar har utgjort resultatet som resulterade i två huvudkategorier; den levda kroppen som förändrad och medvetenhet om livets ändlighet med flera underkategorier. Resultatet visade att de yngres dagliga liv påverkades utav de kvarvarande symtomen som medföljde stroke och begränsade framförallt deltagande i aktiviteter. De yngre upplevde en rädsla för hur framtiden kommer att påverkas, och vikten av stöd efter insjuknande för att dela upplevelser för att hantera den nya situationen. De yngre upplevde en ökad medvetenhet och reflektion kring den egna dödligheten och reflekterade över den tidigare för givet tagna vardagen. Resultatet visade att yngre beskriver ett liv före och ett efter stroke och att identiteten förändras och/eller förloras till följd av sjukdom. Resultatet önskar kunna bidra till att anpassa vården för de yngre utefter deras livssituation och unika behov.

Sammanfattning/AbstractEnglund, Kerstin (2018). Några matematiklärares uppfattningar om förförståelse, förkunskap och inkludering i undervisningen. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVid flera tillfällen har jag mött elever som på olika sätt uttryckt att de inte hänger med eller förstår vad läraren förklarar. Vid lektionsbesök hos kollegor har jag vid några tillfällen observerat att den undervisande läraren ägnat väldigt lite tid eller ingen tid alls för att ta reda på elevernas förförståelse och/eller förkunskap inom det aktuella området. Även vid samtal med undervisande lärare har jag fått uppfattningen att det inte är självklart att ta reda på sina elevers förförståelse och/eller förkunskap. Vid samtal med elever som av olika anledningar har matematiksvårigheter eller matematikängslan har jag fått intrycket av att de känner sig exkluderade från undervisningen eftersom de redan från lektion ett känner sig vilse. Inkluderingen uteblir för några elever eftersom de inte förstår att de redan har förförståelse men att de behöver hjälp att ”ta fram” den. Jag vill med den här studien lyfta fram vikten av att undervisande lärare tar reda på sina elevers förförståelse och/eller förkunskap för att på detta sätt bidra till en inkludering av samtliga elever i undervisningen. Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att ta reda på vikten av elevers förförståelse och/eller förkunskap som en bidragande länk till inkludering. Studiens frågeställningar är:Hur uppfattar de undervisande lärarna begreppen förförståelse och förkunskap?Hur tar de undervisande lärarna reda på elevers förförståelse och förkunskap?Vilka uppfattningar gällande arbetssätt och arbetsmetoder, menar lärarna, bidrar till inkludering?TeoriStudien är inspirerad av sociokulturellt perspektiv. Resultatanalysen är gjord med inspiration av en fenomenografisk ansats.MetodStudien är genomförd med hjälp av icke-deltagande observationer som därefter kompletterades med halvstrukturerade intervjuer. ResultatMin tolkning är att det finns ett behov av att diskutera kring elevers förförståelse och/eller förkunskap. Detta kan vara ett sätt att stötta våra elever, och då framför allt de med matematiksvårigheter och/eller matematikängslan. Detta var inget som direkt framkom utifrån det empiriska materialet. Jag anser trots detta att det kan vara en väg att hjälpa de elever som av olika orsaker har matematiksvårigheter och/eller matematikängslan. Min motivation till detta anser jag stärks av den litteratur som jag har tagit del av inför den här studien. Specialpedagogiska implikationerSom speciallärare i matematikutveckling kan jag vara ett bollplank där undervisande lärare får möjlighet att tillsammans diskutera möjliga vägar för att ta reda på sina elevers förförståelse och/eller förkunskap och hur de sedan utifrån detta kan arbeta vidare för att genom den information de får skapa en inkluderande undervisning. Detta i sin tur leder förhoppningsvis fram till att samtliga elever känner sig inkluderade i klassrummet. Som speciallärare kan jag hjälpa till att analysera elevers fördiagnoser för att sedan tillsammans med undervisande lärare planera hur lektionen/lektionerna kan genomföras på bästa sätt så samtliga elever får en känsla av inkludering.Nyckelorderfara, förförståelse, förkunskap, inkludering, matematikundervisning

This essay is set out to study the interactions between children and dogs in a preschool environment. The purpose of this study is to investigate if the dog has any educational value for the children and if the dog can be of any help to the children to fulfill the Swedish preschool curriculum aims. The method used in this study is grounded theory. Data consist of interviews with preschool teachers whom have experience in working with dogs and children. Data has also been collected through observations between children and dogs in a preschool environment. Diary writing and interviews with persons with longtime experience of working with dogs have also been used. Through this data a grounded theory is finally generated. The grounded theory in this study consist of a core category - “experience”, and is divided into four subcategory’s; “development and learning”, “values”, “Child” and “Dog”. The theory highlights the fact that dogs do have a value for the children in their individual development and progression in values. The children also perceive the dog as a friend to play with, and a place where they can seek and get comfort and safety. The dog on its behalf can be construed as it appreciates the work, being around people and a part of a pack.

Förskollärares syn på utomhusmiljön kan påverkas av flera aspekter. Tidigare forskning inom området samt vårt egna intresse har gett oss motiv till att skapa förståelse för hur förskollärare uppfattar barns lärande i utomhusmiljön.  Syftet med denna studie var  att genom det utvecklingspedagogiska perspektivet undersöka förskollärares syn på utomhusmiljön och dess betydelse för barns lärande. Utifrån vår metod och det teoretiska perspektiv som denna studie baserats på  klassas detta som en kvalitativ studie. I genomförandet av vår studien deltog sex stycken förskollärare från kommunala förskolor i norra Sverige. I vårt resultat framkommer det att förskollärarna anser att utomhusmiljön har betydelse för barns lärande. Förskollärarna anser att deras roll för att främja barns lärande innefattar att inta en aktiv roll som innebär att stötta, vara lyhörd samt medforskande tillsammans med barnen. Diskussionen  lyfter de väsentliga delarna ur resultatet som  innebär att synen på utomhusmiljön kan vara avgörande för hur förskollärare väljer att använda den. Om utomhusmiljön ses som ett komplement till inomhusmiljön kan förutsättningarna för barns lärande vidgas. De slutsatser som har framkommit är att förskolans utomhusmiljö kan vara komplex, eftersom att det är många olika faktorer som förskollärarna bör ta hänsyn till vilket påverkar hur förskollärare ser på lärandet i utomhusmiljön. / <p>2019-12-20</p>

Abstract The purpose of the study is to contribute with knowledge about what happens to childrens experience of mixing and separatingwhen an activity is carried out twice. The method we used in the stady is a qualitative interview method whit semi-stuctured interwiews with cdildren in preschool. Variation theory was used to ananlyze the childrens way to express their experience. The problem that has chosen to highlight and examine is if children are not allowed to share their thoughts and experiences whit others so no new experience is created. The result shows that children express their experience of mixing and separating, more so when get to explore from their own thought and idea in interaction. In the case, there is a deeper exploration of the children, which also lead to greater experience when the activity is carried out a second time. The conclusion of the study is that staff in preschool must dare and give premission to let the children try to explore chemistry. Children do not only explore from the perspective of their owm experience, but must, together with others, create their experiences in a permissive environment based on a child`s perpective. / Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vad som händer med barns erfarande av att blanda och separera när en aktivitet genomförs två gånger. Den metod vi använt i studien är den kvalitativa intervju metoden med en semistrukturerade intervju för barn i förskolan. Variationsteorin användes för att analysera barnens sätt att uttrycka sitt erfarande. Det problem som studien har valt att lyfta fram och undersöka är om barn inte får dela sina tankar och erfarenheter med andra så skapas inget nytt erfarande. Resultatet visar att barn uttrycker sitt erfarande om att blanda och separera, mer när de får utforska från sin egen tanke och idé i samspel med andra. Det sker då ett djupare utforskande hos barnen, som också leder till större erfarande när aktiviteten genomförs en andra gång. Slutsatsen av studien är personal inom förskolan måste våga och ge tillåtelse till att låta barnen få prova att utforska kemi. Barnen utforskar inte bara utifrån sitt eget erfarande utan måste tillsammans med andra skapa sina erfarenheter i en tillåtande miljö med utgångspunkt ur ett barns perspektiv