No description available.

Bakgrund Att barn lär sig i samspel med andra barn är något som ett flertal teoretiker påtalat i sina studier i flera år. Det sociala samspelet tillför mycket i barns utveckling, de tränar sig på att samarbeta samt att lära sig förstå andras behov och önskemål. I en samling lär sig barnen enligt Rubenstein Reich (1996) även att träna den språkliga medvetenheten, vilket de kan göra genom sånger och lekar. Vårt urval av relevant litteratur med fokus mot förskolans samling som fenomen, har varit ett underlag och viktig ram i vår undersökning. Detta har gett oss en djupare förståelse för vårt empiriska material när vi bearbetat vår analys och resultat. Syfte Syftet med vår undersökning är att vi vill studera pedagogers uppfattning av samlingen som ett pedagogiskt verktyg. Metod Vårt empiriska material består av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare på tre olika verksamheter i en mellanstor kommun i Västra Götaland. Resultat Vi har utifrån våra semistrukturerade intervjuer kategoriserat fyra kategorier. Dessa kom att bli miljö och organisation, pedagogens uppfattningar av samlingen som begrepp, samling som lärsituation och barnens involvering i planering och genomförande av samlingen. Det framgår i studien att de intervjuade pedagogerna var överens om att samlingen har förändrats över tid. Från att ha varit en så kallad "traditionell" planerad samling, till att de nu "fångar lärandet i stunden". Genom vår analys och sammanfattning kunde vi urskilja ett mönster där det framgick att ett flertal pedagoger hade en uppfattning av att de var styrda av bland annat läroplanen, men att de ändå kände en frihet till att planera sina samlingar som de önskade. En annan uppfattning som framkom från några av pedagogerna var att samlingarna på förskolan sågs som en förberedande inskolning till skolverksamheten.

Studiens övergripande syfte är att jämföra och analysera elevers uppfattningar av två arbetsätt i matematikundervisningen. Arbetsätten är: enskilt räknande i lärobok och problemlösning i grupp. Detta undersöks med hjälp av intervjuer av tio elever i skolår 5. Elevernas uppfattningar av arbetsätten analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med forskning om elevers uppfattningar av matematik. I resultatet framgå att många av eleverna har en uppfattning om matematik som räkning, göra många tal och att det är viktigt att det blir rätt, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Det framgår även av analysen att elverna uppfattar en skillnad i interaktionen med andra i de två arbetsätten, där räkning i läroboken blir väldigt ensamt medan i problemlösning i grupp finns möjlighet till samtal och utbyte av tankar. En majoritet av eleverna i denna studie skulle välja att arbeta i problemlösning i grupp om det fick välja arbetsätt men en majoritet av eleverna uppfattar att de lär sig mest i det enskilda räknandet i läroboken.

Abstract My purpose of this essay was to discover three- and four-year-olds comprehension of their internal body and then compare the result between their ages. I have used the same methods in both essays, semi-qualitative interviews. It is structured interviews with space for following questions. My formulations of the questions were: Do the children have a comprehension of their internal structure of the body? Do the children have a comprehension of organs and organ systems? Is there any difference between the ages? Their comprehensions I have categorized in four categories and I have seen age related differences in their comprehensions. The biggest differences have been the verbal ability and the abstract thinking. The four-year-olds have shown for great comprehension of their internal structure while the three-year-olds have had a large comprehension of blood the two-year-olds had a comprehension of the brain. / Sammanfattning Mitt syfte med arbetet var att ta reda på vad tre- och fyra-åringar har för uppfattning om kroppens inre och sedan jämföra resultatetmed tre- och fyra-åringar och även ett tidigare resultat jag fått på tvååringar. Sju fyraåringar och tio treåringar har blivit jämförda med sju tvååringars resultat. Jag har använt samma metoder i de båda arbeten alltså semi-kvalitativa intervjuer. Det är strukturerade intervjuer med utrymme för följdfrågor och utsvävningar. Mina frågeställningar i den här rapporten är: Har barnen någon uppfattning om kroppens inre. Har barnen någon uppfattning om organ och organsystem? Finns det några skillnader åldersmässigt? Deras uppfattningar har jag kategoriserat i fyra kategorier och jag har kunnat se åldersrelaterade skillnader i deras uppfattningar. Det som skiljt mest har varit den språkliga förmågan och det abstrakta tänkandet. Fyraåringarna har kunnat visa på uppfattningar om de flesta organen medan treåringarna visat stor uppfattning på blod och tvååringarna hade störst uppfattning om hjärnan.

No description available.

Hälsa och ohälsa är angelägenheter för både den enskilda människan och hela samhället. Hälsopedagogiska programmet är en treårig utbildning vid Högskolan i Gävle, studenterna som tar examen därifrån kan kalla sig hälsovetare. Syftet med studien är att undersöka uppfattningar av hälsosamhet bland hälsopedagogstuderande. Studiens ansats är fenomenografiskt inspirerad. Hur formas dessa hälsopedagoger in i yrkesrollen att göra människor mer hälsosamma? Vad anser dessa studenter vara hälsosamt? Fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts med studenter som går termin fyra och fem på hälsopedagogiska programmet vid Högskolan i Gävle. Uppfattningarna som framgick av intervjuerna var bland annat hälsosamhet är en fråga om helhet, hälsosamhet är balans, hälsosamhet är att lyssna till kroppens signaler och hälsosamhet är ett positivt sinnestillstånd som kan användas som resurs för att uppnå det man vill i livet.

Bakgrund: De få undersökningar som finns om barns syn på döden handlar i hög grad om sorg och sorgearbete och inte om döden som fenomen. Fokus för vår studie är hur barn uppfattar fenomenet döden. Det är ett ämne som vi upplever hamnar i skymundan i skolan på grund av att det ofta sammankopplas med sorgliga och hemska händelser i livet. Syfte: Vårt syfte är att ta reda på hur barn i förskoleklass respektive barn i årskurs två uppfattar fenomenet döden, för att på detta vis se om det förekommer någon skillnad i svaren beroende på ålder. Vi undersöker om pojkar och flickors svar skiljer sig åt, samt se hur media påverkar barnens svar. Utöver dessa kommer vi även sammanfatta de övriga påverkansfaktorer som vi kan se.  Metod: Studien bygger på intervjuer med barn i grundskolan på två olika skolor där åldern varierar mellan 6-8 år. Vi använder ålder, genus, media och berör även övriga faktorer som vi stött på under arbetes gång för att ta reda på barns uppfattningar om fenomenet döden. Vår undersökning hämtar inspiration från fenomenografin och de teoretiska utgångspunkterna är det sociokulturella perspektivet och konstruktivism.  Resultat: Resultatet visar att barnens tankar angående döden varierar beroende på ålder och att både media och genus är faktorer som påverkar barnens åsikter om fenomenet. Ytterligare  en påverkansfaktor som utmärkte sig i studien var barnens föräldrar. Flera av barnen uttryckte en ovilja att prata med sina föräldrar och menade att de föredrog att prata med en vän istället för en vuxen.

Syftet med denna fallstudie är att öka kunskapen om hur individer inom banken uppfattar internrevisionen. Undersökningen av dessa uppfattningar avser även skapa förståelse för organisatoriska förhållanden som påverkar individers uppfattningar om internrevision, detta genom att ta stöd av ett processorienterat förhållningssätt. Med denna förståelse som grund ämnar studien ge konkreta rekommendationer till internrevisorerna om hur de bör arbeta för att förbättra bankens internrevision. Den teoretiska referensramen belyser tidigare studier om internrevision, där olika förhållningssätt kan påverka individers uppfattningar om internrevision. Ramen består bland annat av ett hårt förhållningssätt i form av internrevisionsområdets lagar och regler, som ämnar belysa bankers komplexa situation. Centrala förhållanden anses vara att internrevisionen på banken ska utformas utifrån de lagar som måste efterlevas men även det enskilda företagets förutsättningar. Ytterligare förhållanden är oberoendeställningen och den kompetens som internrevisorerna besitter. Ramen sammanlänkas av ett mjukt, processorienterat synsätt i syfte att minska missuppfattningar om internrevision. Detta genom att förena en de lagar och regler som finns med det mjukare förhållningssättet som understryker internrevisionen som en del i verksamhetsutvecklingen. Uppfattningar om internrevision är starkt sammankopplade med den kontext de uppstår i, varför denna kvalitativa fallstudie genomförs med ett tolkande synsätt. Studien består av semistrukturerade intervjuer där författarna erhållit djupgående information kring internrevisorers, kontorschefers och medarbetares uppfattningar om bankens internrevision. Denna studie har identifierat skillnader i uppfattningar om internrevision mellan de undersökta kontoren och i vissa fall mellan kontoren och revisorerna. Studien kommer till slutsatsen att missuppfattningar till stor del skulle kunna förebyggas genom att de som arbetar på kontoren förstår och anammar revisionens syfte, det vill säga att hjälpa kontoren att utveckla sin verksamhet. Viktiga komponenter för att skapa denna förståelse är enligt denna undersökning, revisorernas tidigare erfarenhet, och delaktighet i verksamheten utöver revisionstillfället.

No description available.

Träning är ett fenomen som växt explosionsartat de senaste åren. Fler personer än någonsin är medlemmar på ett gym och antalet gym blir fler och fler. Antalet motionstävlingar ökar, deltagarna är rekordmånga och tävlingar och lopp blir snabbt fulltecknade. Tränar man idag bara för att må bra, eller finns det även andra drivkrafter? Studien är en kvalitativ studie där intervjuer med åtta stycken respondenter har genomförts. Urvalet bestod av fem kvinnor och tre män i olika åldrar. Urvalet skedde på ett gym på universitetsområdet. Intervjuerna transkriberades och kodades därefter. Syftet med studien är att, bland de som tränar, undersöka uppfattningar och upplevelser av träningstrenden som ett socialt fenomen. Frågeställningarna i studien är: vilka upplevelser finns av träningstrenden? Påverkas självuppfattningen av huruvida man tränar eller inte, och i så fall hur? Vilka uppfattningar finns om de som tränar respektive inte tränar? Delar vi med oss av vår träning med andra, och i så fall hur? Den huvudsakliga teoretiska referensram som använts är symbolisk interaktionism. Begrepp som används i studien är spegeljaget, referensgrupper, roller, samhällets identitetsvärden, normer, intrycksstyrning och främre regioner. Vår studie har bekräftat att träning i allra högsta grad är ett socialt fenomen. Träning handlar om så mycket mer än att bara träna sin kropp för att bli fysiskt starkare då huruvida vi tränar eller inte påverkar hur vi uppfattas av både oss själva och andra. Träningstrenden kan upplevas som stressande och kravfylld. Man jämför sig och sin träning med andra vilket kan vara antingen pressande eller sporrande. Respondenternas självuppfattning påverkades negativt om de inte tränade och positivt om de tränade. När de inte tränar fast de känner att de borde kan det leda till en inre konflikt. Respondenterna tillskrev de som inte tränade övervägande passiva egenskaper och de som tränade övervägande aktiva egenskaper. Att träna för mycket uppfattades istället som obalanserat. Att dela sin träning på sociala medier kan resultera i att man antingen får bekräftelse eller uppfattas som självgod.