Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori. Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring. Eleverna i årskurs ett på Fordonstekniska programmet är också generellt sett positivt inställda till muslimer, medan eleverna i årskurs tre är mer negativt inställda till muslimer. Somliga elever i båda Fordonstekniska klasserna, i likhet med Naturvetenskapsklasserna, är negativt inställda till specifikt moskébygge, slöja samt muslimsk invandring. De flesta elever i dessa fyra klasser som har muslimska vänner visar på en positiv attityd gentemot muslimer.

Syftet med detta examensarbete är att genom textanalys se hur olika läroböcker skriver om de politiska grupperna inom islam efter den 11 september 2001. Det var nämligen då som tre kapade flygplan kraschade in i World Trade Center och Pentagon i USA. I undersökningen granskades fem läroböcker, två utgivna på 1990-talet (1991 och 1999) och tre på 2000-talet (2001, 2006 och 2007). Mina frågeställningar är: Vilken bild ger dessa böcker av de politiska grupperna inom islam och vilka skillnader finns mellan dem? Min sista fråga att undersöka är om dessa eventuella skillnader kan sammanhänga med 11 september, 2001? Uppsatsens resultat visar en tydlig linje i dessa böcker. I den äldsta boken fokuserades mycket på islams utbredning. Senare pekas olika muslimska organisationer ut (boken från 2001). Slutligen försöker man ge en mer neutral och mindre laddad bild av religionen (de senaste böckerna). Boken från 2001, tar endast upp de islamistiska grupperna, samt att al-Qaida är skyldiga till attacken 2001. Boken utgavs alltså samma år, och Bin Ladin förnekade inblandning ända till 2004, tre år efter att boken publicerades. I de två senaste böckerna är det en neutral bild som finns i samband med de politiska grupperna. Det är sparsamt med namn, detaljer och ordet "fundamentalism" nämns inte alls.

Syftet med denna uppsats var att först redogöra för västvärldens allmänna syn på muslimer och islam och därefter kontrastera den bilden med hur muslimer själva väljer att bli porträtterade i den kanadensiska komediserien Little Mosque on the Prairie. Om Little Mosque on the Prairie är mer än bara en komediserie, hur verkar den då för att beskriva det muslimska samfundet och islam? Vilka generaliseringar och fördomar är den tänkt att bekämpa? Med den hermeneutiska metoden som forskningsverktyg tolkade jag de åtta avsnitten i seriens första säsong och kunde därmed identifiera sex olika teman som serieskaparna arbetar med för att nyansera omvärldens bild av muslimer och islam. Slutsatsen blir att Little Mosque on the Prairie framställer islam och dess utövare som en fredlig religion, en mångfacetterad religion, en tolerant religion, en religion i ständig förändring, en alldaglig religion samt en annorlunda religion.

The purpose of this paper is to examine the Muslims integration in Sweden and the growth of Islamophobia in the Swedish society. To accomplish the understanding of the concept Islamophobia this essay examine different concepts that have associations to the Islamophobia concept. The purpose of this paper is to observe how the concepts are affecting the Muslim integration, along with what integration inconvenience they meet. The paper also examines how Muslims integrate in the Swedish society according to Islamic teaching and culture. What problems and possibilities do Muslims meet in Sweden and how are the difficulties taken care of? According to the research, Muslims have different difficulties in the integration process in Sweden. The essay gives us an understanding of these struggles Muslims deal with. And it also gives us an understanding of persons who agree with the Islamophobia conclusion and how it is affecting the Muslim people. / Möte med islamofobi och dess påverkan på muslimers integration undersöks i denna studie. Enligt denna uppsats skiljer det sig bland muslimer hur de väljer att integreras i det svenska samhället, detta beror främst på mångfalden muslimer i Sverige idag. Integrationssvårigheter muslimer kan stöta på i Sverige kan i vissa fall bero på islamofobin. Begreppet islamofobi kan enligt tidigare studier relateras till kulturrasism, xenofobi, antisemitism och orientalism. Dessa begrepp anses även av forskare ha många anknytningar till islamofobi och kallas därför för islamofobins släktbegrepp. Bland muslimer i Sverige dyker det upp både möjligheter och svårigheter i samband med integrationen. De möjligheter muslimer har idag är att det finns utrymme för muslimer att utöva sin religion i det svenska samhället. Dessutom finns det olika aktiva muslimska organisationer runt om i landet. Andra möjligheter i det svenska samhället för muslimer är att positiva utbyten och framgångar har gjorts i mötet med islam och muslimer. Integrationssvårigheterna för muslimer i Sverige kan bestå av att högtider samt böner inte alltid kan utföras enligt islams lära. Den muslimska bönen som görs på offentlig plats kan upplevas som främmande och stötande av människor i samhället. Muslimer kan inte alltid undgå islamofobi och främlingsfientlighet i samband med sin integration i det svenska samhället. Alla människor är förstås inte fientliga mot islam och muslimer i det svenska samhället. Tidigare forskningar talar om öppna och stängda uppfattningar om islam och muslimer, vilket innebär att man antingen är öppen för islam eller är mer sluten i sina uppfattningar. Till slutna uppfattningar om islam räknas ofta stereotypa uppfattningar om religionen och muslimer. Självklart kan man även samtidigt inneha båda stängda och öppna uppfattningar om islam. Stängda uppfattningar av islam och i det svenska samhället kan även bero på,  vilket är min teori i denna uppsats, att människor innehar för lite kunskaper om muslimer och Islam.

Arbetets syfte var att lyfta fram islamofobiska tendenser i massmedia och läroböcker och att genom intervjuer med elever och lärare se om och hur dessa tendenser kommer till uttryck. Undersökningarna avsåg att i tur och ordning belysa tre av de bidragande faktorerna till elevers syn på islam: massmediebilden, lärarnas undervisning och läroböckernas information. Flera metoder utformades då de olika delarna krävde detta. Intervjuer genomfördes med lärare och elever på en F-9 skola i Mellansverige med cirka 500 elever. De läroböcker som granskades är de som används på denna skola. Vidare undersöktes massmedias bild av islam under fem veckors bevakning. Koncentrationen låg framförallt på dags- och kvällstidningar, men även tv och radio bevakades i viss mån. Under undersökningsveckorna hittades trettionio bidrag i tidningarna som berör islam. Av dessa handlade de flesta om krig eller terror, vilket även märktes i elevernas kommentarer i intervjuerna. Det var ingen markant dominans av bidrag med den här karaktären. Dock hade dessa artiklar de mest framträdande platserna i kvällspressen och de var även formatmässigt störst. Övriga artiklar berörde till stor del Ramadan och nyutkommen litteratur. Att elever i allra högsta grad påverkas av den bild som massmedia förmedlar var ett annat resultat av undersökningen. Detta märktes då det första eller det andra som eleverna tänkte på när de hörde ordet islam eller muslim ofta var relaterat till krig eller terror. Vidare framkom även att eleverna diskuterar med sina föräldrar om sådant de sett på TV eller läst i tidningar som berör nyhetsrapporteringen. Islamofobi är inte något vanligt förekommande bland dessa elever. Vissa islamofobiska tendenser kunde dock skönjas i vissa av elevernas uttalanden. Klasslärarna arbetar med religion främst när man jobbar med andra länder. De använder sig alltså av ett holistiskt tänkande. En av dessa har inte tagit upp islam i klassen vilket den andra gjort. SO-lärarna inleder alltid med att låta eleverna göra var sitt arbete om kristendomen. Efter detta får eleverna fritt välja religion att skriva om. Flera av de elever vi intervjuat har arbetat med islam. Av de sex läroböcker som analyserats har några innehållit inslag som kan bidra till islamofobi genom sin framställning av islam.

January 7, 2015, the satirical magazine Charlie Hebdo, which among other things has published satirical images of the Prophet Muhammad, became a victim of a terror attack where 12 people lost their lives. This horrible act was performed to avenge Islam and the Prophet Muhammad, something that aroused reactions all over the world. In the media a debate began whether to re-publish the drawings that might have caused the attack or not. Despite the fact that freedom of expression has an important role in the society there were different opinions on the matter.   The aim of this study is to identify how the swedish newspapers Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter and the turkish newspapers Today’s Zaman and Hürryiet Daily News framed the circumstances around the terror attack against Charlie Hebdo. By applying a framing analysis on 40 columns with various authors, 20 from each country, we could discern five dominant frames within the texts: Je suis Charlie, why publish/not publish caricatures, motives behind the attack, impacts of the attack and solutions. Our theoretical basis of the study include the concepts of freedom of expression, cultural differences and framing. The results showed similarities as well as differences between the turkish and the swedish journalists ways of framing the circumstances around the attack. In each frame we have identified what the authors consider to be the main issue, the underlying cause and suggestions on how to solve the problem. Here we saw patterns between the different frames, where many of the subjects were demonstrated in several frames.

Med denna intervjustudie vill jag lyfta upp hur rasistiska och islamofobiska diskurser kring våld ochförtyck i hederns namn är påtagliga narrativ som Sverige upprätthåller. Ett sådant debattklimat somutgår ifrån ett rasistiskt skillnadstänkande om vissa grupper, rangordnar och bedömer dem oliktetniskt svenska majoritetsbefolkningen. Rasim och islamofobi är ett växande problem som tydligtpåverkar våldsutsatta personers förutsättningar och möjligheter i samhället. Denna uppsats baseras på ett empirisk material som består av sju informanter som arbetar med hedersfrågan. Studien granskardet rasistiska och islamofobiska debattklimatet och dess aktörskap och konsekvenser för våldsutsattapersoner. Slutligen undersöker uppsatsen hur man kan göra för att kunna driva ett arbete fritt frånrasism och islamofobiska tankebanor/bedömningar. Resultatet visar att våld och förtryck i hedernsnamn är starkt förknippat med MENA-regionen och islam samt att offentliga och privata aktörer ärdrivande i diskurserna. Strukturella och psykiska konsekvenser visade sig vara vanliga konsekvenserav våldsutsattheten, rasism och islamofobi för våldsutsatta rasifierade personer. Gällande hur man påbästa sätt kan minimera rasistiska och islamofobiska tankebanor/bedömningar i arbetet mot våld ochförtyck fann jag att det intersektionella perspektivet vara avgörande.

Det följande arbetet är en kunskapsöversikt som ämnats åt att utforska vad forskning säger om hur man kan hantera och motverka islamofobi i skolsituationer. Frågan som utforskas är didaktiskt relevant och utformad på följande sätt: ”Hur kan man som lärare, enligt forskning, motverka islamofobi i skolsituationer?” Innan forskningen kring det didaktiska utforskas ges en kort inblick i hur islamofobi utvecklats i västvärlden under 2000-talet. Västvärlden i det här arbetet är definierat som länder som historiskt har haft liknande värderingar och lagstiftning som Sverige. Det är viktigt att veta relevant historia kring den nuvarande vågen av islamofobi och xenofobi och att man som lärare har en viss koll på hur det har utvecklats, för att öka kunnigheten i ämnet. Metodmässigt har arbetet gjorts genom att söka igenom olika databaser för att hitta artiklar, och sexton särkilda verk har valts ut. Översikten visar att islamofobi har förvärrats och blivit mer förekommande samt att diskriminering mot muslimer blivit mer vanligt. Forskningen visar även att islamofobi genomsyrar hela befolkningen, och att ungdomar och barn också har islamofobiska eller främlingsfientliga tendenser. I översikten visar jag hur forskning ger förslag på olika sätt att motarbeta islam i skolsituationer. Forskning visar på att det bästa sättet att motverka islamofobi i skolsituationer är samarbete, öppenhet och att man som lärare är väl förberedd, förstående och kunnig om islam. Forskning visar även att det är bra att ge muslimer plattformar att dela med sig av sina egna erfarenheter och att det är bra att elever får ta del av dessa erfarenhet på direkt manér. Det utforskas även snabbt hur användandet av studiebesök kan vara fruktbart för elevernas syn på islam och muslimer. Denna översiktens egentliga intention är att ge lärare förslag och idéer på hur potentiella problematiska situationer kring islamofobi kan hanteras och motverkas.

This bachelor thesis in human rights aims to critically study the human rights of the muslim minority in Sweden and the possible limitations of the swedish minority politics. With the Sweden Democrats’s (SD) bigger influence in swedish politics today, an increased xenophobia is a fact, which leads to a risk of a society where islamophobic ideas can grow. Through a case study, muslims’ requirements that their basic human rights are guaranteed, will be discussed, to examine limitations in the swedish multicultural society. With the perspecitve of Iris MarionYoung’s “five faces of oppression”, muslims’ situation will be analyzed, through a variety of material. Universal rights, group rights, integration politics and freedom of religion are parts of the analysis. International critique concerning Sweden’s lack of equality statistics and Sweden’s responsability to guarantee minority groups their rights will also be discussed. A need to strengthen the human rights for muslims in general is emphazised in the conclusion, with suggestions for further research.

The purpose with this paper is to study anti-muslim content within Swedish parliament proposals between the years 2019 and 2022. The constitutional comittee response is highlighted so it could be compared to EU:s attempts to create a unified European identity. The questions for this paper are: what ideological content is uttered in anti-muslim Swedish parliament proposals during 2019 and 2022, what ideological content is shown in parliament debate and the following parliament decisions in relation to anti-muslim proposals and how does the Swedish parliament debate relate to both binding and nonbinding international guidelines and documents? Document- and content analysis has been used for this paper. The chosen theory for this paper is the multilateral model for understanding islamophobia as well as the conclusions made by Olivier Roy. The conclusions for this paper are that Swedish parliament proposals are in accordance with what is warned by international documents where islamophobias presence is increased in Sweden. The constitutional committe is seen as in accordance with international documents for the promotion of a united European identity and European values.