In this essay I have chosen to study the definition of new age in five different textbooks from the curriculum that was published in 2011. The textbooks that I have chosen for the analysis was Religion och sånt (2013), Religion och sammanhang (2013), Under samma himmel (2013), En människa, tusen världar (2015) and Söka svar (2013). The method I used to get an answer to my study was a qualitative content analyse and I analysed the result with help from David Thurfjell and his book Det gudlösa folket (2015) but Olav Hammer and På spaning efter helheten (2004) was also a big part of the result. The result showed that new age is forgotten when it comes to teaching in upper secondary school. Even if new age is well presented if you compare with Hammers definition the result shows that it is not really taken seriously. New age is often placed in the end of the books and the chapter that it contains doesn’t only focus on new age but also cults and other forms of alternative religion which can be a difficulty because students might be confused and think that these things are the same. In one of the books new age is not even mentioned. This shows that new age is not prioritised in the education of religion. Thurfjell presents secularization in a form that religion is not growing smaller in the society but rather changing form. People today are not looking for a religion as the traditional Christianity or Islam but for a more private religion where they can decide the contents themselves. This is something new age can provide. The author also claims that new age or spirituality is a big part of our ordinary day. We can see it in the newspaper, in the movies on television and in the advertising from big companies like IKEA. Then maybe it would be to prefer that the curriculum expand its contents and not only focuses on the big religions but also on the living religion, like new age. In that case the students can get the possibility to expand their vision when it comes to the definition of what religion really is.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att granska Tove Janssons bilderböcker Hur gick det sen? Boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My (1952), Vem ska trösta knyttet?(1960) och Den farliga resan (1977) utifrån ett livsåskådningsperspektiv. Jag vill med detta påvisa att böckerna har flera bottnar och att man kan se och läsa dem som annat än bara bilderböcker för barn. Jag anser också att alla de tre böckerna är sammanlänkande tematiskt,som variationer på samma tema – livsvandringen, själens inre resa. Men böckerna kan också sammanlänkas tematiskt och metodiskt beträffande skräcktema, frihetslängtan, eller, som i mitt fall, ur ett livsåskådningsperspektiv. Jag hävdar också att man i bilderböckerna kan utläsa en utveckling från det trygga familjelivet som utspelar sig i Hur gick det sen? till individualitet i den sista boken Den farliga resan. Jag vill understryka att jag i min uppsats avhållit mig från att dra allt för många paralleller till Tove Janssons liv. Min analys utgår i första hand från text och bild och jag gör därmed inte anspråk på att vara biografisk.</p>

Syftet med uppsatsen är att granska Tove Janssons bilderböcker Hur gick det sen? Boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My (1952), Vem ska trösta knyttet?(1960) och Den farliga resan (1977) utifrån ett livsåskådningsperspektiv. Jag vill med detta påvisa att böckerna har flera bottnar och att man kan se och läsa dem som annat än bara bilderböcker för barn. Jag anser också att alla de tre böckerna är sammanlänkande tematiskt,som variationer på samma tema – livsvandringen, själens inre resa. Men böckerna kan också sammanlänkas tematiskt och metodiskt beträffande skräcktema, frihetslängtan, eller, som i mitt fall, ur ett livsåskådningsperspektiv. Jag hävdar också att man i bilderböckerna kan utläsa en utveckling från det trygga familjelivet som utspelar sig i Hur gick det sen? till individualitet i den sista boken Den farliga resan. Jag vill understryka att jag i min uppsats avhållit mig från att dra allt för många paralleller till Tove Janssons liv. Min analys utgår i första hand från text och bild och jag gör därmed inte anspråk på att vara biografisk.

Genom en litteraturstudie syftar den här uppsatsen till att ta reda på vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebär i dagens mångkulturella klassrum. Några möjliga svar har hittats men flera nya frågeställningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mångkulturellt klassrum innebär. Därefter väljs några metoder ut på grundval av de resultat som framkommer i undersökningen. Religionsdidaktik är konsten att lära ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfärerna är åtskilda och det är därför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nära sin religion. Olika ståndpunkter för hur icke-konfessionalitet ska tolkas utifrån vår kristna bakgrund ställs mot varandra. Att elever kan ha olika kulturell och religiös bakgrundpresenteras som positivt och en möjlighet till ökad inlärning. I uppsatsen presenteras hur deliberativa samtal och interaktion kring världsbilder kan vara religionsdidaktiska metoder för att tillgodogöra såväl konfessionella som sekulära elevers behov. Genom att kombinera dessa metoder uppfylls de religionsdidaktiska modellerna förmedlings-, progressions- och hermeneutikdidaktik, vilket möjliggör en god inlärning för eleverna. Som del i de presenterade metoderna måste läraren vinnlägga sig om att lära känna eleverna och föra en diskussion med dem om tidigare erfarenheter och vari deras intressen och nyfikenhet ligger. Därefter måste läraren ta till vara på upplysningarna för att genom sina religionsdidaktiska val få till stånd en icke-konfessionell undervisning i det mångkulturella klassrummet.

Livskunskap som ämne kan vara en mötesplats där tid för diskussion och reflektion över viktiga livsfrågor finns. Syftet med den här studien är att undersöka vilka centrala livsfrågor som kan ligga till grund för samtal och reflektion i skolan inom ämnet Livskunskap. Genom enkäter undersökte vi vilka livsfrågor som är viktiga för elever och genom intervjuer vilka livsfrågor som skolpersonal anser/tror vara viktiga för elever. Resultatet av intervjuerna visade att skolpersonal anser att relationer, sex och samlevnad och elevernas personliga framtid är av störst intresse för dem. Enkäterna visade att följande teman rangordnades högst av flest elever: världens framtid, krig, trygghet, ensamhet/övergivenhet, sex och samlevnad, framtid, liv/död, miljö/natur, mänskliga rättigheter samt alla likas värde. Undersökningen visar att det finns intressanta likheter och skillnader i elevers syn på viktiga livsfrågor kontra skolpersonals syn på vad som är viktigt för elever.

In this study emphasis was on pupils’ expectations regarding beliefs and conceptions of life among teachers within the school subject of religion. Additionally this study also concentrated on the consequences of teachers’ beliefs on their legitimacy and teaching. The study’s method was qualitative including semi-structured interviews in two separate schools. These interviews consisted of six pupils in the third grade of upper secondary education. The pupils were all aged 18 and selected mainly through a convenience sample. In this study the applied theory derived from four theoretical concepts legitimacy, discourse, stigma and secularization. These theoretical concepts were linked to create a theoretical model. This model was applied in analyzing the material from the interviews. The results showed that the majority of the pupils had expectations on teachers in the subject religion, regarding their beliefs. This meant that if a teacher had a religious belief this was regarded as a deviation from the norms that surrounded the pupils. Pupils were of the opinion that the teacher should keep his beliefs private in his class. The majority of pupils expected the teacher in the subject religion to be objective and neutral. If the teacher should fail to comply with the pupils’ expectations, it would have a negative effect concerning his legitimacy.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika perspektiv det finns på New age och Mindfulness. De flesta kvinnliga informanter som jag intervjuat påtalar att New age och Mindfulness är något som är naturligt och fritt. Människan är i centrum och den personliga hälsan har ett stort fokus. De manliga informanterna förklarar istället att New age är något som har med energier och trolldom att göra.    Litteraturen ger en väldigt bred bild av vad New age är, som också framkommer i Analysen finns det inget direkt svar på denna fråga. Hammer förklarar bland annat att New age handlar om olika metoder och tekniker, tron på kosmos, övernaturliga krafter, meditation och så vidare. Alla människor har en speciell plats på jorden och det är viktigt att vi tar hand om jorden på bästa sätt.    Löwendahl påtalar i sin studie att många människor vill ha en tro som är kombinerad med frihet. New age handlar om bland annat om andlig utveckling och personlig utveckling och passar därför många eftersom att en hel del människor är sökare. De söker efter något att förändra eller utveckla.Litteraturen förklarar Mindfulness som ett nytt sätt att vakna upp till vardagen. Det handlar om att ta hand om kropp och själ genom olika slags övningar. Det finns en hel del meditationsövningar som kan bidra till att människan blir mer mindful.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att avgöra hur väl Humanisternas och Svenska kyrkansbild av ett gott liv överensstämmer med varandra. Ett gott liv definieras här som ett liv som ärbra, rimligt och meningsfullt för människan. Detta är ämnat att problematisera den påståddadikotomin mellan religiösa och sekulära livsåskådningar. Tidigare forskning beskriver hurteistiska och naturalistiska livsåskådningars värderingar ofta skiljer sig åt. Både teister ochnaturalister möter utmaningar i relation till meningsskapande och makt. Uppsatsen har utgåttfrån Humanisternas och Svenska kyrkans respektive hemsidor. Sekundärmaterialet består utavverk från Christer Sturmark och Antje Jackelén. Materialet har analyserats utifrån ett antal analysfrågor. Dessa utgår från begreppenlivsåskådning och människosyn som presenteras under teoriavsnittet. Begreppen har använtsför att få fram respektive grupps bild av ett gott liv. Efter att materialet har analyserats har enjämförelse gjorts mellan gruppernas olika uppfattningar. Resultaten visar att det finns bådelikheter och skillnader mellan grupperna. De största likheterna går att finna i derasuppfattningar om människans rättigheter och hennes förnuft. Jämför vi resultaten med dentidigare forskningen kan vi se att både meningsskapande och makt är aktuella teman.Meningsskapande blir en utmaning för både teister och naturalister. Det finns också någotproblematiskt i människans makt och individualitet. Det ser vi hos både Humanisterna ochSvenska kyrkan. Uppsatsens resultat väcker frågor om hur vi ska finna en balans mellanindividers intressen och världens bästa. Dessa kan bli intressanta i framtida undersökningar.