Religionsämnets utformning har sedan 1950-60-talet varit en del av en större politisk debatt i Sverige. Dagens kursplan för kursen Religionskunskap A på gymnasiet visar att eleverna både skall studera religioner och (icke-religiösa) livsåskådningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket utrymme livsåskådningar har i några läromedel, samt hur livsåskådningarna beskrivs och vilken typ av kunskap om dessa som förmedlas. Min hypotes är att livsåskådningar är underordnade religioner i de läromedel jag granskat. Definitionen av begreppet livsåskådning hämtas från Anders Jeffner. Forskningsläget visar att det bedrivits lite forskning om livsåskådningar i läromedel. Metoden har jag själv skapat med inspiration från Kjell Härenstam. Analysen av kunskapssynen har sin utgångspunkt från Härenstam och är uppdelad i den hermeneutiska och den positivistiska kunskapssynen. Resultatet visar att livsåskådningar är underordnade religioner i samtliga läromedel, samt att beskrivningen av livsåskådningar i samtliga läromedel utom Relief bygger på den positivistiska kunskapssynen. ”Helheten” som finns när författarna beskriver kristendomen saknas vid beskrivningen av livsåskådningar, eleverna får i de läromedel jag granskat bara en fragmentarisk bild av livsåskådningarna. Detta trots att samtliga författare gör skillnad på begreppen religion och livsåskådning. Trots att kursplanerna idag inbjuder till en icke-konventionell religionsundervisning, så tar inte läromedel som används i dagens gymnasieskola den möjligheten.

Denna rapport handlar om den kristna gudsbilden. Kristendomen har en monoteistisk gudsbild men sammanfogar den till den treeniga bilden Gud Fader, Jesus Kristus och den helige Anden. Rapporten vill visa att nutidens människor brottas med samma problem som urkyrkans medlemmar. Nämligen frågan om att de tre delarna är en sammanhängande bild av en enda helhet, som är Gud. Till att börja med innehåller rapporten en genomomgång av urkyrkans, högmedeltidens och reformationens olika problem med gudsbilden. Dagens gudsbild presenteras utifrån biskop Lennart Koskinens personliga vinkel. Därefter följer ett kapitel om livsåskådningsundersökningar som har genomförts både i Europa och i Sverige under slutet av 1900-talet. I dessa har jag främst tagit del av det som handlar om nutidsmänniskans gudsbild i ett samhälle som blir allt mera sekulariserat. Slutligen har jag genomfört en enkätundersökning bland vuxenstuderande vid Mjölby komvux. Där har jag studerat förståelsen av treenighetsbegreppet, samt försökt utröna om gudsbilden är stadd i förändring mot en gudsbild som mera är en kraft eller en energi och om den är mera opersonligt andlig än tidigare generationers gudsbild. I mångt och mycket visar min undersökning på liknande resultat som de stora livsåskådningsundersökningarna från sent 1900-tal. Jag anser dock, att gudsbilden blivit än mer kosmisk och opersonlig under den tid som gått sedan dessa undersökningar gjordes. Detta medför på sikt att Kristusbilden kanske är i avtagande, eftersom dess roll som brobyggare inte behövs utan var och en av oss kan forma sin egen gudsrelation. Är det så eller inte? Ta del av min rapport om gudsbilden och bilda dig en egen uppfattning.

Denna uppsats handlar om människor som tror på existensen av utomjordiskt liv och påstår att det har skett möten och kontakter mellan människor och livsformer från andra planeter. Mitt syfte har varit att undersöka närmare vad tron på utomjordiskt liv kan innebära och om det finns religiösa inslag i detta och om detta gestaltar sig som en religion eller livsåskådning. Jag har studerat materialet utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv och sökt efter att åskådliggöra om den sortens övertygelse bildar grunden för en livsåskådning eller religion och vad det kan innebära. Vad har dessa människor, vars idéer och tro jag studerat i denna uppsats, för åsikter? I min uppsats har jag arbetat utifrån Ulf Sjödins tolkning av Jeffners definition av begreppet livsåskådning och Helmer Ringgrens religionsdefinition. Den frågeställning jag utgått ifrån är om tron på utomjordiska existenser är en livsåskådning eller religion och i sådana fall på vilket sätt och i vilken utsträckning den yttrar sig. Det är vad min uppsats kommer att försöka belysa och besvara utifrån den möjlighet och tid jag haft tillgodo för arbetet.

I det här arbetet har jag genom en enkätundersökning försökt att finna elever som kan säga att de har en egen värdering. Jag ville genom att intervjua dessa elever, se hur de upplever att skolan arbetar med värderingar, och hur de upplever sin situation i skolan. Resultatet visar att det är väldigt få elever som överhuvudtaget kan säga att de har en egen värdering. De som säger sig ha en egen värdering, upplever att det inte är något som man jobbar med i skolan, utan det sker hemma. Jag har också jämfört med tidigare forskning om detta, och sett att resultatet är liknande nu som då, trots nya direktiv i nuvarande läroplan. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner är att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andraspråk). Studien är kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt är att beskriva och analysera både process och innehåll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel. Projektet fokuserar i första hand på kulturmöten, livsåskådning och livsfrågeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrån de medverkande lärarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt. Det är deltagarnas, lärarnas, livserfarenhet från hans/ hennes klassrum och möte med invandrarelever som står primärt i fokus. Det är också utifrån detta perspektiv som relevant tidigare forskning och litteratur belyses i detta arbete. Uppsatsens ansats och metod bygger på deltagarbaserad forskning/ aktionsforskning, forskningscirkeln och en livsberättelsemetod. I resultatet redovisas de innehållsliga resultaten likaväl som forskningscirkelns deltagares, både jag som forskare/ projektledare och lärarnas, engagemang och betydelse i forskningsprocessen. Slutligen följs arbetet upp av en diskussion och analys i ett diskussionskapitel. Här diskuteras också hur arbetet kan fortsätta.

In the school subject religious education in Sweden, there is a term which easily becomes overlooked, the concept »view of life« (in Swedish: livsåskådning). The concept includes both religious and non-religious world views and is a wider term than religion. Swedish scholars have different approaches to what a view of life can be, which have resulted in a range of interpretations and an uncertainty regarding how teachers should approach the concept in their teaching. In this student thesis I attempt to structure a teaching model, which takes its starting point out of Anders Jeffner’s theories and understanding of the essence of the concept and implement his definition in a teaching situation. The teaching model connects both to the students’ own personal standpoints as well as to more established and collective views of life. This teaching model is being tested and observed as a case study in upper secondary school in order to gather research material and discuss how the students face and understand content and function related to the concept. Furthermore I intend to discuss if Jeffner’s definition is a functioning way to adress views of life in religious education. The result of this thesis is that the students notice a wide range of perspectives of what a view of life can consist of in terms of suppositions and values, as well as its functional effects on an individual and a collective level. However, there is a challenge in translating theoretical concepts and adapting content to a student level.

Syftet med studien var att undersöka hur präster och diakoner genom sin yrkesutövning upplever att döende och sörjande människors reflekterar och känner kring döden. För att svara an på syftet användes en kvalitativ metod i form av en tematisk analys. Datainsamlingen gjordes genom sju intervjuer, där en semistrukturerad intervjuguide användes. Kriterierna för deltagarna var att ha en yrkesroll som präst eller diakon och att ha erfarenhet med döende och/eller sörjande människor. Den tematiska analysen genererade sju teman för att besvara de två frågeställningarna. Temat Livsåskådning och dödsprocessen beskriver hur reflektion kring livet och mötet med döden naturligt uppstår för de flesta människor, men ger sig till uttryck på olika sätt.   Känsloregistret hos döende ger en bild av hur olika situationer och livssituationer betingar olika känslor, men även här finns det sammanfallande känslouttryck. Dödsacceptans beskriver i vilken grad respondenterna upplever att de döende kommer till en acceptans eller ej.  Betydelsen av relationer framhäver hur essentiellt det är att ha byggt goda relationer i livet, och visar hur detta påverkar dödsprocessen. Den sista fasen in i döden beskriver hur människor växlar mellan liv och död i det sista skedet. Rädsla för att prata om döden handlar om hur många människor undviker att prata om och förhålla sig till döden och döende. Sörjandes sorgeprocess beskriver reflektioner, reaktioner och känslor som respondenterna ser och upplever hos sörjande människor. Resultatet visar att reflektioner och känslor hos döende människor i hög grad är situationsbetingade. Dock finns det ett tydligt sammanhang mellan hur man levt livet och hur man möter döden. När det gäller sörjandes sorgeprocess är tomhetskänslor centralt, men även en upplevd närvaro av den döde. / The purpose of the study was to explore how the clergy, represented by priests and deacons, experience the reflections and emotions of dying and grieving people. A qualitative method was then applied in the form of a thematic analysis. The data collection was conducted through seven interviews, using a semi structured interview guide. The criteria for the participants were being in a work role as a priest or a deacon and having experience with dying and/or grieving people. The thematic analysis generated seven themes as a response to the two research questions. The theme Outlook on life and the death process describes how reflecting on life and death naturally occurs within most dying people, but that it is being expressed in different ways. The range of emotions gives an impression of how different life situations presupposes different emotions, but that it is also possible to see emotional patterns. Death acceptance describes to what extent the respondents perceive that dying people come to an acceptance of their own death. The significance of relationships highlights the importance of building relationships through life and indicates how this affects the death process. The last phase into death describes how people move back and forth between life and death in the final phase. Fear of talking about death concerns the fear many people have of talking about and relating to death and dying people. The grieving process describes the reflections, reactions and emotions that the respondents see and experience in grieving people. The results show that the reflections and emotions of dying people significantly depends on their situation. However, there is a clear connection between how people lived their lives and their death process. For grieving people, a feeling of emptiness is prevalent, and a perceived presence of the dead.

Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag. Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande: Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik. I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ”Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ”Livets mening”, ”Sökande efter en livskompass”, ”Livsåskådningar utan Gud” och ”Religioner och livsåskådningar”. Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn. Det kan bli svårt för elever att skilja på att ateismen inte är likställt med marxismen. Det är i princip bara i böckerna från 60- och 70-talen som det görs en åtskillnad mellan olika former av ateism. Den starka kopplingen till marxismen gör även att begreppet ateism ofta beskrivs ur ett historiskt perspektiv. De senare böckerna beskriver hur det ser ut för den enskilda människan vad det gäller troende och ateism. Man uttrycker här ateismen som ett aktuellt och meningsfullt valalternativ. Efter 1970-talets böcker blir det mindre viktigt att precisera olika former av ateism samt att ateismen får mindre utrymme, det skulle man kunna tolka som att ateismen blir mindre intressant som livsåskådning att lära ut. Genom min undersökning tycker jag att det växer fram en bild av att ateismen får ett allt mindre utrymme i läromedlen för gymnasieskolan. Detta tycks ske i två steg. I ett första steg kan man se att i böckerna efter 1970-talet faller preciseringarna av olika former av ateism bort. I ett andra steg faller den historiska beskrivningen av ateism bort i böckerna från 1990-talet fram till idag.

The thesis contributes to the research field of education, or more specific to the field of religious education. The aim of the thesis is to interpret how young adults of today describe and understand their lives, with a specific focus on existential themes, and furthermore, to develop useful concepts that can help us understand individual meaning-making in a social and cultural context. The meaning-making of young people and how they explore and develop their understanding is, in the thesis, seen both as an individual process and at the same time something socially shared. The theoretical understanding of the social context takes its point of departure in Berger and Luckmann’s theory about the social construction of reality. The methodological approach is empirical and the study is based on 21 deep-interviews with men and women between 19-29 years old. Their statements are analyzed using a hermeneutic - interpretive method. The thesis gives a picture of the young adults’ understanding of death and the meaning of life. But the study also addresses vital existential themes for the young adults around the questions: who am I, what do I want to choose and where am I heading. Still another important theme is insecurity. One important contribution of the thesis is the development of new concepts that describe the young adults’ understanding of their lives, in terms of personal and shared configurations. In the material I have seen three different kinds of shared configurations and I speak of those in terms of: life-views, taken for granted perspectives and institutions. The dynamics that the personal configurations give examples of can be understood both in light of the shared configurations but also in light of the personal agency that the young adults show signs of.

The purpose of this study is to examine how television series can function as a resource for existential reflection in peoples’ lives and thus, be a tool in the creation of a personal view on life. Furthermore, the study aims to investigate how television series can answer existential matters such as life, death, conflicts and finding peace.   The study was based on a survey which was answered by 82 informants and contained 42 questions in which 38 out of these concerned television series explicitly. 25 questions were closed multiple choice questions and 13 were open ended qualitative questions in which the informants were given the opportunity to give examples of different television series and reflect on these. Furthermore, the analysis was based on the reception theory which states that we as viewers are not apathetic to what we see, but reflect on it, both consciously and subconsciously. The results were analyzed from a theoretical framework which categorized the answers into seven different ways a viewer can relate to television series. The dimensions were the following: the contemplative dimension, the problem-solving dimension, the utopian dimension, the senso-motoric dimension, the ethical dimension, the philosophical-existential dimension and the self-reflexive dimension.   The results show that television series do function as a resource for existential reflection in the informants’ lives and can also be a resource for the construction of the informants’ personal view on life. Additionally, the results show that television series, although not always as explicitly, illustrate and provide answers for existential matters.