I slutet av 1960-talet uppstod den djupekologiska rörelsen där bland annat filosofen Arne Næss genom boken Økologi, samfunn og livsstil: utkast till en økosofi (1973) gav upphov till namnet ekosofi, en ekologisk filosofi som skulle kunna vända den negativa trenden av miljöförstörelse. Ekosofin har senare kommit att benämnas som en livsåskådning vid sidan av andra livsåskådningar så som existentialism och humanism. I det gymnasiegemensamma ämnet religionskunskap ska undervisningen beröra världsreligionerna, etik och icke-religiösa livsåskådningar. Denna uppsats syfte är att med en innehållslig idéanalys analysera hur Næss ekosofi T förhåller sig till Anders Jeffners teorier om livsåskådning samt att diskutera i vilken mån ekosofi T kan användas som en icke-religiös livsåskådning i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning. Det framkommer att Næss genom sina resonemang uppfyller Jeffners terminologi för vad en livsåskådning bör innehålla där en ekologisk och vetenskaplig materiell världsbild utgör grunden för ekosofi T som en icke-religiös livsåskådning. Likväl framkommer det att livsåskådningsbegreppet kan användas som ett analytiskt verktyg i undervisningen för att elever ska ges goda förutsättningar att jämföra och analysera livsåskådningar så som ekosofi T utifrån läroplanens mål och riktlinjer.

Bakgrund: Hjärtinfarkt drabbar årligen 7 miljoner människor världen över och är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige. Sjukvården har ett ansvar i omhändertagandet av en patient som drabbats av en hjärtinfarkt. Dels genom ett lugnt och tryggt omhändertagande men också genom stöd och vägledning. Genom personcentrerad vård lägger sjuksköterskan fokus på patientens delaktighet, övertygelser och värderingar och tar hänsyn till att det finns kulturella, sociala och individuella skillnader. Sjuksköterskan behöver undersöka faktorer som kan påverka patientens förmåga att anpassa sig till sjukdomen för att kunna hjälpa patienten att anpassa sig till sin nya livssituation. Livsåskådningar ligger till grund för hur människor tolkar sin omvärld och ser på livet. Hur en människas syn och tankar om verkligheten och sin omvärld ser ut påverkar individens handlande gentemot sig själv och andra. Syfte: Syftet var att belysa livsåskådningens betydelse för patienters anpassning till livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt gjordes i enlighet med Fribergs metod. Resultatet är baserat på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som beskriver patienters erfarenheter av att drabbas av en hjärtinfarkt och livet som följer efter infarkten. Artiklarna analyserades genom tematisering och kategorisering. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades med tillhörande åtta subkategorier. De tre huvudkategorierna var känsla av kontroll, tankar kring livet och döden och känslor kring en förändrad livssituation. Dessa tre huvudkategorier beskriver patienters erfarenheter av att drabbas av en hjärtinfarkt. Ur resultatet framkom att livsåskådningsmässiga frågor kommer till patienten i samband med en livshotande sjukdom. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Jeffners definition av livsåskådning och vilken funktion livsåskådningen har för hur människan anpassar sig till en förändrad tillvaro utifrån perspektiv och hanterbarhet. Tydligt framkommande delar i resultatet kopplas till och diskuteras mot de tre komponenterna, teorier om människan och världen, centralt värderingssystem och grundhållning i Jeffners definition. / Background: Myocardial infarction affects seven million people annually all over the world and is the single most common cause of death in Sweden. Healthcare professionals have a responsibility to care for a patient who has suffered a heart attack. Partly through calm and safe caring, but also through support and guidance. As well as person-centered care, the nurse focuses on the patient's involvement, beliefs and values and considers that there are cultural, social and individual differences. The nurse needs to investigate factors that can affect the patient's ability to adapt to the disease in order to help the patient adapt to their new life situation. Conception of life form the basis for how people interpret their surroundings and outlook on life. How a person's vision and thoughts about reality and their surroundings look, and affect the patients´ actions towards themselves and others. Aim: The aim was to illustrate the meaning of conception of life for patients´ adapting to life after a myocardial infarction. Method: A literature review was made in accordance with Friberg's method. The result is based on twelve qualitative scientific articles describing patients' experiences of suffering from a myocardial infarction and life following contraction. The articles were analyzed by thematization and categorization. Results: Three main categories were identified with eight associated subcategories. The three main categories were feeling of control, thoughts about life and death and feelings about a changed life situation. These three main categories describe patients' experiences of suffering a myocardial infarction. The results showed that thoughts about conception of life arise with diagnosis of a life-threatening illness. Discussion: The result is discussed on the basis of Jeffners definition of conception of life and it´s function for how a person adapts to a changed existence from perspective and manageability. Clearly emerging parts of the result are linked to and discussed against the three components, theories of human kind and the world, a central values system and a basic attitude towards life in Jeffners definition.

<p>Denna rapport handlar om den kristna gudsbilden. Kristendomen har en monoteistisk gudsbild men sammanfogar den till den treeniga bilden Gud Fader, Jesus Kristus och den helige Anden.</p><p>Rapporten vill visa att nutidens människor brottas med samma problem som urkyrkans medlemmar. Nämligen frågan om att de tre delarna är en sammanhängande bild av en enda helhet, som är Gud.</p><p>Till att börja med innehåller rapporten en genomomgång av urkyrkans, högmedeltidens och reformationens olika problem med gudsbilden. Dagens gudsbild presenteras utifrån biskop Lennart Koskinens personliga vinkel.</p><p>Därefter följer ett kapitel om livsåskådningsundersökningar som har genomförts både i Europa och i Sverige under slutet av 1900-talet. I dessa har jag främst tagit del av det som handlar om nutidsmänniskans gudsbild i ett samhälle som blir allt mera sekulariserat.</p><p>Slutligen har jag genomfört en enkätundersökning bland vuxenstuderande vid Mjölby komvux. Där har jag studerat förståelsen av treenighetsbegreppet, samt försökt utröna om gudsbilden är stadd i förändring mot en gudsbild som mera är en kraft eller en energi och om den är mera opersonligt andlig än tidigare generationers gudsbild.</p><p>I mångt och mycket visar min undersökning på liknande resultat som de stora livsåskådningsundersökningarna från sent 1900-tal. Jag anser dock, att gudsbilden blivit än mer kosmisk och opersonlig under den tid som gått sedan dessa undersökningar gjordes. Detta medför på sikt att Kristusbilden kanske är i avtagande, eftersom dess roll som brobyggare inte behövs utan var och en av oss kan forma sin egen gudsrelation. Är det så eller inte? Ta del av min rapport om gudsbilden och bilda dig en egen uppfattning.</p>

<p>Vi har de senaste 100 åren höjt vår levnadsstandard väldeliga och tillgodosett alla behov som vi i början av seklet kunnat drömma om. Men trots detta är man som medborgare i Sverige, och i resten av västvärlden idag inte riktigt nöjd. Den ”tysta revolutionen” har börjat ta plats i samhället. Denna revolution innebär att det finns en allt större del av befolkningen som vill få andra aspekter av tillvaron, än de materiella, tillfredsställda. Mönstret blir tydligt när man tittar närmare på problemet. För varje generation som går så finns det andra krav på samhället än att kunna skaffa fler saker. Det blir av allt större vikt för varje ny generation att få ut ”mjuka” sidor av tillvaron också, t ex mer ledig tid, bo vackert, ren miljö.</p><p>Syftet med denna uppsats är:</p><ul><li>att använda Ingleharts teori om ”Den tysta revolutionen” och ställa den mot egeninsamlade data som inhämtas bland, slumpmässigt utvalda, individer med post-gymnasial utbildning och utan post-gymnasial utbildning och jämföra resultaten med teorin för att se om den är tillförlitlig även idag, över 20<strong> </strong>år efter att den publicerats.</li><li>att dessutom undersöka om det finns ett samband mellan postmaterialism och tro/icke-tro på en högre makt som kan påverka skeendena på jorden.</li></ul><p> </p>

<p>Med hjälp av den fenomenologiska metoden visade det sig att fenomenet TV innehåller ångest. Programformen såpa serverar sina tittare en existentiell ångest. I sport bjuds tittaren på patologisk ångest. I ljuset av P. Tillichs existentiella ontologi (1977) framkom det att ångest beror på att samhället har fråntagit oss ödet och döden.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Fredriksson".

<p>Denna uppsats handlar om människor som tror på existensen av utomjordiskt liv och påstår att det har skett möten och kontakter mellan människor och livsformer från andra planeter. Mitt syfte har varit att undersöka närmare vad tron på utomjordiskt liv kan innebära och om det finns religiösa inslag i detta och om detta gestaltar sig som en religion eller livsåskådning. Jag har studerat materialet utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv och sökt efter att åskådliggöra om den sortens övertygelse bildar grunden för en livsåskådning eller religion och vad det kan innebära. Vad har dessa människor, vars idéer och tro jag studerat i denna uppsats, för åsikter?</p><p>I min uppsats har jag arbetat utifrån Ulf Sjödins tolkning av Jeffners definition av begreppet livsåskådning och Helmer Ringgrens religionsdefinition. Den frågeställning jag utgått ifrån är om tron på utomjordiska existenser är en livsåskådning eller religion och i sådana fall på vilket sätt och i vilken utsträckning den yttrar sig. Det är vad min uppsats kommer att försöka belysa och besvara utifrån den möjlighet och tid jag haft tillgodo för arbetet.</p>

<p>I det här arbetet har jag genom en enkätundersökning försökt att finna elever som kan säga att de har en egen värdering. Jag ville genom att intervjua dessa elever, se hur de upplever att skolan arbetar med värderingar, och hur de upplever sin situation i skolan. Resultatet visar att det är väldigt få elever som överhuvudtaget kan säga att de har en egen värdering. De som säger sig ha en egen värdering, upplever att det inte är något som man jobbar med i skolan, utan det sker hemma. Jag har också jämfört med tidigare forskning om detta, och sett att resultatet är liknande nu som då, trots nya direktiv i nuvarande läroplan.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997.

<p>Religionsämnets utformning har sedan 1950-60-talet varit en del av en större politisk debatt i Sverige. Dagens kursplan för kursen Religionskunskap A på gymnasiet visar att eleverna både skall studera religioner och (icke-religiösa) livsåskådningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket utrymme livsåskådningar har i några läromedel, samt hur livsåskådningarna beskrivs och vilken typ av kunskap om dessa som förmedlas.</p><p>Min hypotes är att livsåskådningar är underordnade religioner i de läromedel jag granskat. Definitionen av begreppet livsåskådning hämtas från Anders Jeffner. Forskningsläget visar att det bedrivits lite forskning om livsåskådningar i läromedel. Metoden har jag själv skapat med inspiration från Kjell Härenstam. Analysen av kunskapssynen har sin utgångspunkt från Härenstam och är uppdelad i den hermeneutiska och den positivistiska kunskapssynen.</p><p>Resultatet visar att livsåskådningar är underordnade religioner i samtliga läromedel, samt att beskrivningen av livsåskådningar i samtliga läromedel utom <em>Relief </em>bygger på den positivistiska kunskapssynen. ”Helheten” som finns när författarna beskriver kristendomen saknas vid beskrivningen av livsåskådningar, eleverna får i de läromedel jag granskat bara en fragmentarisk bild av livsåskådningarna. Detta trots att samtliga författare gör skillnad på begreppen religion och livsåskådning. Trots att kursplanerna idag inbjuder till en icke-konventionell religionsundervisning, så tar inte läromedel som används i dagens gymnasieskola den möjligheten.</p>

Vi har de senaste 100 åren höjt vår levnadsstandard väldeliga och tillgodosett alla behov som vi i början av seklet kunnat drömma om. Men trots detta är man som medborgare i Sverige, och i resten av västvärlden idag inte riktigt nöjd. Den ”tysta revolutionen” har börjat ta plats i samhället. Denna revolution innebär att det finns en allt större del av befolkningen som vill få andra aspekter av tillvaron, än de materiella, tillfredsställda. Mönstret blir tydligt när man tittar närmare på problemet. För varje generation som går så finns det andra krav på samhället än att kunna skaffa fler saker. Det blir av allt större vikt för varje ny generation att få ut ”mjuka” sidor av tillvaron också, t ex mer ledig tid, bo vackert, ren miljö. Syftet med denna uppsats är: att använda Ingleharts teori om ”Den tysta revolutionen” och ställa den mot egeninsamlade data som inhämtas bland, slumpmässigt utvalda, individer med post-gymnasial utbildning och utan post-gymnasial utbildning och jämföra resultaten med teorin för att se om den är tillförlitlig även idag, över 20 år efter att den publicerats. att dessutom undersöka om det finns ett samband mellan postmaterialism och tro/icke-tro på en högre makt som kan påverka skeendena på jorden.

Med hjälp av den fenomenologiska metoden visade det sig att fenomenet TV innehåller ångest. Programformen såpa serverar sina tittare en existentiell ångest. I sport bjuds tittaren på patologisk ångest. I ljuset av P. Tillichs existentiella ontologi (1977) framkom det att ångest beror på att samhället har fråntagit oss ödet och döden. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Fredriksson".