<p><p>Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning gymnasieelevers skolk är ett uttryck på brister inom skolans verksamhet. Utifrån syftet har två frågeställningar framkommit: Hur påverkar skolan som institution frekvensen av skolk? Vilket förändringsarbete bör ske inom skolan för att minska frekvensen av skolk? De perspektiv studien utgår ifrån är, kontextuellt samt ungdomskulturellt. Rapporten bygger på fem utförda fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs två och tre på gymnasiet, samt sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolledning, elevhälsa och lärare. Materialet har bearbetats genom noggrann avlyssning av ljudinspelningar, med fokus på att finna likheter och olikheter i det empiriska materialet. Resultatet redovisas genom att väva samman informanters svar med relevanta begrepp och teorier, samt egna reflektioner och diskussioner. Genom en tematiserad meningskoncentrering, formuleras en komprimerad version av vad informanterna uttalat under intervjuerna. Som komplement till detta lyfts specifika uttalanden från våra informanter, genom citat som enligt oss bör belysas extra. Resultatet visar på en tydlig motsättning mellan personal och elever, där åsikter och erfarenheter kring fenomenet skolk skiljer sig åt i stor utsträckning. Materialet som helhet visar att relationen mellan elever och lärare på den aktuella skolan i dagsläget är ansträngd. Det resultat vi anser mest framträdande i vår studie, är faktumet att skolans gällande struktur och sociala miljö har en direkt inverkan på frekvensen av skolk. Det krävs en förändring inom skolan, i form av ett nytänkande, där elevens unika behov och välmående ställs i fokus.</p></p> / <p>The purpose of this study is to examine the extent to which high school students´ truancy is a manifestation of shortcomings in school activities. Based on our aim, we have arrived at two questions: How does the school, being an institution, affect the occurrence of truancy? How can changes in the way of working in schools, reduce the occurrence of truancy? The study is based on contextual, and youth culture perspectives. The report is based on five focus group interviews with students from grade two and three in Swedish upper secondary school, and six individual semi-structured interviews with the school management, student health group and teachers. The material has been processed by carefully listening to audio recordings, focusing on finding similarities and differences in the empirical material. The results have been reported by weaving answers together from the interviews with relevant concepts and theories, as well as with our own reflections and discussions. A condensed version of what the informants have expressed during the interviews is retold in themes. To complement these retells, specific quotations from the informants which are considered especially interesting have been included. The results show a clear contradiction between staff and pupils, where views and experiences surrounding the phenomenon of truancy vary greatly. The material as a whole shows that the relationship between students and teachers at this school, in the current situation, is strained. The results we consider most prominent in our study is the fact that the school's existing structure and social environment has a direct impact on the occurrence of truancy. According to us, the school needs to change; the students´ unique needs and well-being should stand in focus.</p>

Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning gymnasieelevers skolk är ett uttryck på brister inom skolans verksamhet. Utifrån syftet har två frågeställningar framkommit: Hur påverkar skolan som institution frekvensen av skolk? Vilket förändringsarbete bör ske inom skolan för att minska frekvensen av skolk? De perspektiv studien utgår ifrån är, kontextuellt samt ungdomskulturellt. Rapporten bygger på fem utförda fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs två och tre på gymnasiet, samt sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolledning, elevhälsa och lärare. Materialet har bearbetats genom noggrann avlyssning av ljudinspelningar, med fokus på att finna likheter och olikheter i det empiriska materialet. Resultatet redovisas genom att väva samman informanters svar med relevanta begrepp och teorier, samt egna reflektioner och diskussioner. Genom en tematiserad meningskoncentrering, formuleras en komprimerad version av vad informanterna uttalat under intervjuerna. Som komplement till detta lyfts specifika uttalanden från våra informanter, genom citat som enligt oss bör belysas extra. Resultatet visar på en tydlig motsättning mellan personal och elever, där åsikter och erfarenheter kring fenomenet skolk skiljer sig åt i stor utsträckning. Materialet som helhet visar att relationen mellan elever och lärare på den aktuella skolan i dagsläget är ansträngd. Det resultat vi anser mest framträdande i vår studie, är faktumet att skolans gällande struktur och sociala miljö har en direkt inverkan på frekvensen av skolk. Det krävs en förändring inom skolan, i form av ett nytänkande, där elevens unika behov och välmående ställs i fokus. / The purpose of this study is to examine the extent to which high school students´ truancy is a manifestation of shortcomings in school activities. Based on our aim, we have arrived at two questions: How does the school, being an institution, affect the occurrence of truancy? How can changes in the way of working in schools, reduce the occurrence of truancy? The study is based on contextual, and youth culture perspectives. The report is based on five focus group interviews with students from grade two and three in Swedish upper secondary school, and six individual semi-structured interviews with the school management, student health group and teachers. The material has been processed by carefully listening to audio recordings, focusing on finding similarities and differences in the empirical material. The results have been reported by weaving answers together from the interviews with relevant concepts and theories, as well as with our own reflections and discussions. A condensed version of what the informants have expressed during the interviews is retold in themes. To complement these retells, specific quotations from the informants which are considered especially interesting have been included. The results show a clear contradiction between staff and pupils, where views and experiences surrounding the phenomenon of truancy vary greatly. The material as a whole shows that the relationship between students and teachers at this school, in the current situation, is strained. The results we consider most prominent in our study is the fact that the school's existing structure and social environment has a direct impact on the occurrence of truancy. According to us, the school needs to change; the students´ unique needs and well-being should stand in focus.

The aim of this study was to examine how two integrating social enterprises relate to and combines social, ecological and economic sustainability and how they work with sustainable development in the field of social work. The study has been focusing on three questions: What are the values underpinning “Macken” and “Vägen uts” approach to sustainable development? What motivates these companies to work with ecological sustainability in the creation of new jobs? How do these companies combine social, ecological and economic sustainability? To answer our questions we have been interviewing nine employees through semi-structured interviews combined with observations and this study was analysed through a symbolic perspective. The conclusion of this study showed that these companies worked with specific themes to reach social sustainability. Recurring themes in the study was empowerment, recovery and the employee’s own experience of exclusion. To achieve ecological sustainability the companies worked with recycling furniture and fabric as a way of creating new jobs. They also had ecological cafés and ecological cultivations. Furthermore the economical sustainability was displayed throw the reinvestment of the profit to hire more people to the companies.

Svenska vattendrag har sedan länge utnyttjats och exploaterats för mänskliga behov och vattenkraftsförsörjningen utvecklades snabbt under 1900 talet. Med tiden upptäcktes dock de negativa ekologiska konsekvenser som vattenkraften hade för livet i och kring vattendragen. Trots detta anses vattenkraften idag vara en betydelsefull energikälla då den är förnybar och enkelt kan lagras. På grund av nya riktlinjer från Vattendirektivet samt målsättningar inom miljökvalitetsmålen ”Levande sjöar och vattendrag” samt ”Ett rikt växt- och djurliv”, ska svensk vattenkraft förses med nya miljövillkor som bland annat syftar till att förbättra ekologisk status i svenska vattendrag. Undersökningen ämnar jämföra vilka särskilt betydande faktorer (för ett vattendrags ekologiska status och biodiversitet) som används i tillståndsprövningen av små vattenkraftverk i samband med förändrade miljövillkor. Genom att utföra en litteraturstudie i ämnesområdet, undersöka pågående vattenvårdsprojekt, samt jämföra två olika domstolsbeslut gällande förändrade miljövillkor i små vattenkraftverk, har undersökningen kommit fram till att de mest betydande faktorer som används i tillståndsprövningen är konnektivitet och heterogenitet i vattendragets strömbild. / Swedish streams have long been utilized and exploited for human needs and the hydropower supply developed rapidly during the 20th century. Over time, however, the negative ecological consequences that hydropower had for life in and around streams were discovered. Despite this, hydropower is today considered a significant energy source as it is renewable and can be easily stored. Due to new guidelines from the Water Framework Directive and objectives within the Swedish environmental quality objectives "Flourishing Lakes and Streams" and "A Rich Diversity of Plant and Animal Life", Swedish hydropower will be provided with new environmental conditions, which among other things aim to improve ecological status in Swedish streams. The study intends to compare which particularly significant factors (for the ecological status and biodiversity of a watercourse) are used in the permit testing of small hydropower plants in connection with changed environmental conditions. By conducting a literature study in the subject area, examining ongoing water management projects, and comparing two different court decisions regarding changed environmental conditions in small hydropower plants, the study has concluded that the factors used primarily in permit testing are connectivity and heterogeneity in the draft current.