I detta examensarbete undersöker jag hur det går att arbeta tematiskt i samhällskunskap i gymnasieskolan, vilken lärarroll som förknippas med tematiskt arbete och vilken kunskapssyn som präglar arbetssättet. För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på intervjuer med pedagoger vid skolor som arbetar tematiskt. I teoridelen redogör jag för bakgrunden till det tematiska arbetssättet och hur det kan användas i skolan. Vidare redogör jag för olika kunskapssyner och den förändrade lärarrollen vid ett tematiskt arbetssätt. Slutligen sammanfattar jag innehållet i våra styrdokument och redogör för den tidigare forskningen. I min slutsats konstaterar jag att det går att utforma det tematiska arbetet på olika sätt men att gemensamt för de olika arbetssätten är att de är av ämnesövergripande karaktär. Jag konstaterar att det råder enighet om att lärarrollen blir mer handledande och att arbetet grundas på en konstruktivistisk kunskapssyn. / In this dissertation I have performed an explorative study on thematic didactics within civics.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra vad förskollärare har för uppfattningar kring tematiskt arbete i förskolan med utgångspunkter i barns inflytande och syn på lärande. Det har genomförts tio kvalitativa samtalsintervjuer, fem med förskollärare på traditionella förskolor och fem med förskollärare på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Data från dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Resultaten visar att samtliga förskollärare har en positiv inställning gentemot det tematiska arbetssättet och anser det vara en väsentlig del i att främja barns lärande. Samtliga pedagoger anser att det tematiska arbetet ska utgå från barnens intressen samt att barnen bör ha stort inflytande över och under ett pågående tema. Då resultatet endast påvisar ett fåtal skillnader mellan förskollärarna på Reggio Emilia-förskolorna samt förskollärarna på de traditionella förskolorna dras slutsatsen att kvaliteten på förskolans verksamhet inte avgörs huruvida man har en specifik pedagogisk inriktning eller ej utan hur välfungerande verksamheten är i sig.

<p>Tematiskt arbete är en ämnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn på densamma. Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever från årskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi själva genomförde under en treveckorsperiod. Där gavs tillfälle att på nära håll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser. Denna studie visar att både pedagoger och elever är positivt inställda till tematiskt arbete som undervisningsmetod. Pedagogerna är dock överens om att det är ett tidskrävande arbete som kräver mycket planering, men fördelarna överväger nackdelarna. Detsamma har konstaterats genom det egna arbetet.</p>

Tematiskt arbete är en ämnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn på densamma. Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever från årskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi själva genomförde under en treveckorsperiod. Där gavs tillfälle att på nära håll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser. Denna studie visar att både pedagoger och elever är positivt inställda till tematiskt arbete som undervisningsmetod. Pedagogerna är dock överens om att det är ett tidskrävande arbete som kräver mycket planering, men fördelarna överväger nackdelarna. Detsamma har konstaterats genom det egna arbetet.

Som historielärare finns olika nyckelbegrepp som är centrala för ämnet historia. Tre av dessa kommer studeras i denna uppsats där syftet är att studera historiemedvetande samt de genetiska och genealogiska perspektiven i relation till lärares verklighet och de båda läroplanerna Lpf94 och Gy11. Dessa tre begrepp är därmed uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Kvalitativa intervjuer har utförts för att söka svar på uppsatsens frågeställningar och då texter och intervjusvaren varit i behov av tolkning har den hermeneutiska metoden använts. Studien visar att begreppet historiemedvetande är mångtydigt och svårdefinierat, både för lärare, teoretiker och forskare. En annan slutsats som kunde dras av studien visar att historieundervisningen är präglad av den kronologiska traditionen, vilket även kan benämnas som det genetiska perspektivet. Vad gäller styrdokumenten är begreppet historiemedvetande svårdefinierat även där och den nuvarande Gy11 är mer inriktat på kronologi än den tidigare.

Studien grundar sig i skönlitteraturens betydelse för undervisningen, där skönlitteraturen kan ha olika betydelser för den undervisande läraren och deras arbete med elevers läsförståelse. I den här studien har syftet varit att ta reda på hur verksamma lärare i årskurs F-3 arbetar med skönlitteratur i sin undervisning för att öka elevers läsförståelse. Det både utifrån ett tematiskt arbetssätt och inom svenskämnet, eftersom skönlitteraturen som används i undervisningen främst förekommer vid högläsning och elevers tysta läsning.     Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och den insamlade empirin består av sex intervjuer där den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att skönlitteratur används vid högläsning, tystläsning och som ett komplement vid olika tematiska arbeten. Högläsning används både i syfte att bearbeta innehållet i texten och som ett inslag när det finns tid över. Den skönlitterära texten som bearbetas ger eleverna möjlighet att utveckla sin läsförståelse genom att sammanfatta, återberätta, svara på frågor och rita bilder till texten. Det finns olika syften för den tysta läsningen, den kan till exempel förekomma som ett komplement till undervisning eller i syfte att öka elevers läshastighet. Skönlitteraturen som eleverna läser vid tystläsning är oftast elevens eget val av bok, utifrån intresse och förmåga. I ett tematiskt arbetssätt används skönlitteraturen till att öka elevers förståelse inom temat. Av resultatet framgår det även att arbetet med elevers läsförståelse till största del utgörs av nivåanpassad läsläxan med tillhörande arbetsbok, samtidigt som läsläxan även kan bestå av en skönlitterär bok. Studiens slutsats visar att elever som får möta, bearbeta och koppla samman skönlitterära texter med sina egna erfarenheter har möjlighet till att utveckla en förståelse för olika ämnen och dess innehållet.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har också studerat om det finns några samband mellan lärares uppfattningar om matematik och deras användning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare som i olika utsträckning arbetar tematiskt. Lärarna arbetar i årskurs fyra och fem. Resultatet i vår undersökning visar att lärarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gå till spelar roll för i vilken utsträckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning.

Syftet med mitt arbete är att presentera ett tematiskt arbete där skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet är även att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika föreställningsvärldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket på Judith A. Langers lästeori men även andra forskares syn på skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande är också något som diskuteras men är inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete. Resultatet av mitt arbete är att elever gynnas av att ha skönlitteratur i undervisningen samt att valda metoder gynnar elevernas förmåga att röra sig mellan olika föreställningsvärldar.

Denna uppsats behandlar arbetet med tema. Betecknande för temaarbete är bland annat dess obundenhet från traditionella läromedel. Inom det tematiska arbetet finns en röd tråd, och elevernas förkunskaper tas tillvara. Det som har studerats är hur lärarna arbetar med tema och hur de tar tillvara på elevernas erfarenheter och förkunskaper samt vilket inflytande eleverna har enligt lärarna och eleverna själva. Detta har studerats i två olika klasser med hjälp av observationer och intervjuer med lärare och elever. Teorier som stärker vårt empiriska material är litteratur som är kopplat till tematiskt arbete och elevinflytande. Uppsatsen bygger till stor del på en observation med den ena klassen där de hade en temautflykt. Vi har därför inte studerat tema generellt utan istället fördjupat oss i två olika teman, ”Fåglar” och ”Sverige/Norden”. I arbetet har tema ”Fåglar” en mer framträdande roll än ”Sverige/Norden”. Vi har också genomgående diskuterat val av tema, den tematiska arbetsprocessen och elevinflytande i detta. Det som bland annat kommit fram ur forskningen är att eleverna har ett begränsat inflytande och att temavalet styrs av lärarna, som i sin tur enligt dem styrs av läroplanen.

<p>Tematiskt arbete är ett allt mer populärt arbetssätt i dagen skolor. Det är en friare undervisningsmetod som kräver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock få svårt att uppnå målen i läroplanerna då de kan ha svårigheter att planera och strukturera arbetet i skolan på egen hand och därmed inte klarar av det friare arbetssättet. Syftet med studien var att utifrån några pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstå det tematiska arbetet i grundskolans tidigare år samt undersöka hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades åtta pedagoger i grundskolans tidigare år utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att tematiskt arbete kan vara ämnesintegrerat eller ämnesbundet. Kunskap kan med fördel förmedlas i ett sammanhang för att lärandet ska upplevas som meningsfullt och lustfyllt för alla elever. Vidare visar det att det finns många anpassningar som pedagoger kan göra för att elever i behov av särskilt stöd ska kunna delta. Två betydelsefulla anpassningar ligger i miljön och i gruppindelningen. Viktiga slutsatser i studien är att alla elever klarar av det tematiska arbetet om det finns en tydlig struktur samt att arbetsmetoden motiverar och inspirerar dem att vilja lära sig och inhämta ny kunskap.Tematiskt arbete är ett allt mer populärt arbetssätt i dagen skolor. Det är en friare undervisningsmetod som kräver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock få svårt att uppnå målen i läroplanerna då de kan ha svårigheter att planera och strukturera arbetet i skolan på egen hand och därmed inte klarar av det friare arbetssättet. Syftet med studien var att utifrån några pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstå det tematiska arbetet i grundskolans tidigare år samt undersöka hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades åtta pedagoger i grundskolans tidigare år utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att tematiskt arbete kan vara ämnesintegrerat eller ämnesbundet. Kunskap kan med fördel förmedlas i ett sammanhang för att lärandet ska upplevas som meningsfullt och lustfyllt för alla elever. Vidare visar det att det finns många anpassningar som pedagoger kan göra för att elever i behov av särskilt stöd ska kunna delta. Två betydelsefulla anpassningar ligger i miljön och i gruppindelningen. Viktiga slutsatser i studien är att alla elever klarar av det tematiska arbetet om det finns en tydlig struktur samt att arbetsmetoden motiverar och inspirerar dem att vilja lära sig och inhämta ny kunskap.</p>