Syftet med denna studie var att undersöka vad tidigare forskning säger om vad som är betydelsefullt för att stödja och främja elevers lärande i de naturvetenskapliga ämnena genom formativ bedömning. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie utförts där resultat har sammanställts utifrån tidigare forskning. Databaser som har använts under sökprocessen är Avhandlingar.se, NorDiNa, ERIC (Education Resources Information Centre) samt Summon. All litteratur har genomgått peer-review och kvalitetsgranskats. Studiens resultat visar att flera faktorer har betydelse för elevers lärande i naturvetenskap genom formativ bedömning. Studien visar att kvalitativa, relevanta och tydliga lärandemål utgör grunden för formativ bedömning och främjar elevers lärande. Andra faktorer som studien visar är av betydelse är interaktionen och kommunikationen mellan aktörerna i skolan, då dessa synliggör elevers kunskaper och stödjer den feedback som ges till och av elever. Studiens resultat visar vidare att ämneskunskaper i naturvetenskap och lärarens didaktiska kompetens påverkar kvaliteten och effektiviteten för hur formativ bedömning främjar elevers lärande. Lärarens förhållningssätt till ämnet, syn på lärande och principerna för formativ bedömning har betydelse för hur väl eleverna främjas i sitt lärande inom de naturvetenskapliga ämnena. / <p>Naturvetenskap</p>

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vår frågeställning Vad säger forskningen om kvaliteter och brister i hur de laborativa inslagen i fysikundervisning genomförs i de lägre årskurserna, samt vad säger forskningen om huruvida eleverna lär sig fysik i dessa inslag? För att besvara frågeställningen och uppnå litteraturstudiens syfte har vi systematiskt och manuellt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om ämnet naturvetenskap med inriktning på fysik och då framförallt laborativ undervisning i de lägre årskurserna, det vill säga F-3. Resultatet visar att det finns en del brister i undervisningen inom detta ämnesområde såsom elevernas lärande och genomförandet i de laborativa inslagen i undervisningen. Det blir ett problem för lärare att tolka styrdokumenten såsom det kanske är tänkt men även att begrepp inom ämnet är viktiga att ha i åtanke och att använda dessa på rätt sätt i elevernas undervisning för optimalt lärande. En aspekt är lärarnas självförtroende och kunskapsinsikt. Detta är relevant att veta då det är lärarna som ska kunna undervisa eleverna inom fysikämnet, som är kopplat till vår frågeställning. Vi har valt att ha lite bredare perspektiv för att sen kunna smalna av det i examensarbete 2 eftersom vi vill ha en grund att stå på inför detta. Vårt förslag på vidare forskning blir att studera de lägre årskurserna och då specifikt inom naturvetenskap och fysik och hur lärarna arbetar med detta laborativt.