Detta är en kvalitativ observationsstudie vars syfte har varit att bidra med kunskap om hur lärare från förskoleklass till och med årskurs 6 arbetar med språket i undervisningen i de samhällsvetenskapliga ämnena (SO).  Studien utgår från antagandet att språkinriktad undervisning gynnar alla elever. Forskningsfrågorna som ställdes handlade om att få syn på vilka språkliga aktiviteter som pågick under en So-lektion, hur lärare synliggjorde och bearbetade ämnesbegreppen i SO, vilken möjlighet elever gavs att vara språkligt aktiva och stöttningsgraden i undervisningen. För att behandla studiens syfte och forskningsfrågor användes en kvalitativ forskningsmetod som bestod av strukturerade och ostrukturerade observationer, där tio lärare i årskurs F-3 och 4–6 observerades. Den insamlade datan har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och det specialpedagogiska relationella perspektivet. Analysen genererade i tre teman med utgångspunkt från SIOP-modellen (Sheltered Instruktion Observation Protocol) och handlade i stora drag om vilka språkliga aktiviteter som förekom i So-undervisningen, hur ämnesbegrepp behandlades och vilken typ av stöttning som förekom.  Studiens resultat visar på att det förekom en mängd olika språkliga aktiviteter i undervisningen men att kvaliteten på de språkliga aktiviteterna i undervisningen varierade. Dialogisk undervisning var vanligt förekommande liksom exempel på kamratlärande eller samarbetslärande. Studien synliggör dialogens betydelse i språkinriktad undervisning, lärarens roll i genomförandet av språkliga aktiviteter och olika typer av stöttning i undervisningen.  Studiens resultat skulle kunna tyda på att språkinriktad undervisning skapar bättre förutsättningar för lärande och utveckling i So-undervisningen.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka avtryck ett kompetensutvecklingsprojekt i svenska som andraspråk sätter hos de deltagande lärarna och deras undervisningspraktik. Kompetensutvecklingen genomfördes på en skola där majoriteten av eleverna är flerspråkiga och måluppfyllelsen är låg. I studien följs tre lärare under projektets gång, dvs. över två terminer. Undersökningen har drag av ett aktionsforskningsprojekt, då jag har varit både lärarnas handledare under kompetensutvecklingen samt genomfört undersökningen. I handledningen har en modell för undervisning av flerspråkiga barn, Sheltered Instruction Observation Protocol eller förkortat SIOP– modellen använts. Denna modell har utarbetats i USA av forskare och undervisande lärare, och den har använts framgångsrikt både i USA och i Europa för att få flerspråkiga elever att nå högre måluppfyllelse. För att uppnå syftet har en kvalitativ undersökning med etnografiskt inspirerade forskningsmetoder använts, där både intervjuer, observation av undervisning och loggbok använts som metoder för insamling av empiriskt material.Analysen av materialet antyder att två av lärarna förändrar sina resonemang och sin undervisningspraktik, medan den tredje läraren inte verkar förändras nämnvärt. Kompetensutvecklingen sätter spår i undervisningen hos de lärare som redan är förändringsbenägna men inte hos de andra. Lärarna påverkas i hög utsträckning av det rådande klimatet på skolan och i arbetslaget. Resultaten i undersökningen är framförallt intressanta i diskussionen av kommande kompetensutvecklingssatsningars innehåll och uppläggning.