Studiens syfte är att utifrån två formulerade frågeställningar undersöka hur NO-lärare arbetar språkutvecklande i sin undervisning samt hur de kopplar elevers vardagsspråk till det naturvetenskapliga fackspråket. Språkutvecklande arbetssätt är idag relevant för lärare i samtliga skolämnen och gynnar alla elever. Studiens fokuserar på relationen mellan och vardagsspråk och ämnesspråk samt växling mellan dessa i NO-klassrummet. Insamling av empiri har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med NO-lärare som har arbetat eller är aktiva i arbetssättet. Analys av intervjuerna har gjorts utifrån Cummins modell som har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att språkutvecklande undervisning och dess metoder är ett medel som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Gynnsamma metoder handlar om lärares språkbruk i NO-klassrummet, kontextualisering och visualisering av ämnesbegrepp samt tydlig rörelse från konkret till abstrakt ämnesinnehåll. Vidare pekar resultatet på vikten av att tillåta växling mellan vardagsspråk och ämnesspråk som förutsättning för språk- och kunskapsutveckling i ämnet. Slutsatsen indikerar att språk- och ämnesintegrerad undervisning bidrar till djupare språk- och ämneskunskap.

Utifrån en problematik kring språkets inflytande i SO-undervisningen har syftet att under-söka lärares förhållningssätt till begreppet språkutveckling växt fram. För att redogöra för detta syftar också uppsatsen till att söka svar på vilka svårigheter som är förenade med språkutveckling och hur detta bemöts samt hur detta korrelerar med forskning. För att samla in information användes semistrukturerade intervjuer med fyra SO-lärare. Informationen tolkades genom ett fenomenografiskt perspektiv och skapade struktur för efterkommande kapitel. Vårt resultat grundas på den information som erhölls utifrån gjorda intervjuer. De slutsatser som kunde dras var att det fanns en generell vilja efter att arbeta med språkut-veckling men att lärarna saknade verktyg för att göra detta.

Syftet med den här studien är att undersöka utmaningar och svårigheter som geografilärare upplever, när de undervisar nyanlända elever samt belysa de potentiella konsekvenserna av detta. Dessutom syftar studien att vissa lärarnas språkutvecklande undervisningens roll på att nyanlända uppnå målen. Våra frågeställningar var vilka utmaningar och svårigheter upplever geografilärare när de undervisar nyanlända elever? vilka är konsekvenserna för geografiundervisning i en klass med nyanlända elever? och hur kan språkutvecklande undervisning ur lärarens erfarenheter hjälpa nyanlända elever att nå målen i ämnet geografi?.  I bakgrunden beskrivs de viktiga aspekterna av geografiundervisningen samt kursplansförändringar för att belysa förändringarna i geografiämnet och läroplanens innehåll som kräver en hög språknivå av eleverna idag. Vi förklarar några begrepp som används i vår studie som nyanlända elever, kartläggning, förberedelseklass. Vi förankrar vår studie i Deweys teori om “Learning by doing” och elevernas tidigare erfarenheter. Sociokulturell teori av Lev Vygotskij genom begrepp stöttning, mediering, ZPD och social interaktion utöver det didaktiska perspektivet genom geografiska modeller och didaktiska frågor har varit vägledande också. Vi samlade in studieinformation genom kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer med sex SO- lärare. Resultatet visar att lärarna följer olika strategier för att utforma undervisningen, så att den passar de nyanlända eleverna. Men det finns fortfarande svårigheter och utmaningar som  ibland hindrar deras arbete och får dem att ändra sin planering och undervisning. Detta visar att akut behov av att öka medvetenheten hos dessa lärare och ytterligare kunskap om hur man  handskas med nyanlända elever.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilka svårigheter som är vanligt förekommande för flerspråkiga elever i NO-undervisningen och hur undervisningen kan utformas för att motverka dessa svårigheter. För att ta reda på detta har internationella och svenska studier analyserats för att se vad de gemensamt visar är de största utmaningarna och hur de kan motverkas. Metoden som användes för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar var en systematisk sökning i SwePub, ERIC (Educational Resources Information Center) via EBSCO samt manuella sökningar. På grund av det stora antalet relevanta artiklar och den begränsade tiden, har endast en del av artiklarna valts ut. Svenska studier prioriterades i första hand. Resultatet visar att det finns flera utmaningar i undervisningen. En utmaning är att det i många klassrum finns ett stort antal språk representerade och att det inte är möjligt för lärare att kunna alla dessa språk. Vidare så är både skolspråket och det ämnesspecifika språket i NO-undervisningen en utmaning för flerspråkiga elever. Undervisningen bör utformas så att eleverna erbjuds gott om tillfällen till interaktion där de tillsammans kan skapa en djupare förståelse för ämnesinnehållet. De bör uppmuntras att använda sig av alla sina språkliga resurser för att kunna utnyttja sina erfarenheter och kunskaper. Eleverna bör erbjudas stöd av konkret material, multimodala resurser, rörelse med mera och lärare bör ha höga förväntningar på eleverna och se till deras potential. Slutligen är det viktigt att lärare utformar undervisning som är kognitivt utmanande med en hög nivå av stöd, i stället för att anpassa undervisningen efter elevernas språkliga nivå och förenkla innehållet.

Sammandrag  Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka varför lärare ska arbeta med språkutveckling inom SO-ämnena. Samt på vilket sätt lärare kan arbeta med språkutveckling i klassrummet inom SO-ämnena. Kunskapsöversikten tar upp vikten av att implementera skolspråket och vilken betydelse detta har. Kunskapsöversikten kommer främst att belysa den sociokulturella teorin, vilket påvisar goda förmågor för att effektivt kunna manifestera språkutveckling och språkets betydelse. Med detta arbete vill vi lyfta fram vilka språkutvecklande arbetsmetoder som en lärare kan ta dela av. För att undersöka information kring ämnet har vi använt oss av metoden systematisk litteraturöversikt och sökt i olika databaser för att komma åt forskningsartiklar och rapporter. I resultatet får vi fram genom forskningen, hur viktigt det är att arbeta språkutvecklande inom SO-ämnena som en gemensam nämnare. Det påvisar en positiv effekt på elevers språk- och kunskapsutveckling. Resultatet visade också konkreta förslag på hur läraren kan arbeta i ett språkutvecklande klassrum. Slutligen ger vi förslag på fortsatt forskning.

Läromedel används i dagens matematikundervisning i stor utsträckning. Övergången mellan konkret och abstrakt matematik anses vara viktig för att elever ska uppnå en progression i matematikämnet samtidigt som svårigheter kan uppstå när elever ska växla mellan vardagsspråk och skolspråk. Denna studie har som syfte att bidra med kunskaper om hur matematikläromedel på olika sätt kan skapa förutsättningar i undervisningen i geometri. De förutsättningar vi har valt att fokusera på är konkreta och abstrakta uppgifter samt vardagsspråk och skolspråk. För att besvara syftet används frågeställningarna: ·       I vilken utsträckning förekommer konkreta och abstrakta uppgifter i matematikläromedel? ·       I vilken utsträckning förekommer vardagsspråk och skolspråk i matematikläromedel? ·       Vilka likheter och skillnader finns det mellan matematikläromedel i förhållande till konkreta och abstrakta uppgifter samt vardagsspråk och skolspråk? Studiens teoretiska ramverk utgörs av Heddens (1986) teori gällande övergången mellan konkret och abstrakt matematik samt de centrala begreppen vardagsspråk och skolspråk. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har denna studie sin utgångspunkt i en kvantitativ forskningsstrategi med kvalitativa egenskaper. Vidare analyserades de tre utvalda matematikböckerna med hjälp utav en innehållsanalys där kodningsmanualer och kodningsscheman användes för att underlätta genomförandet av analysen. Tidigare forskning visar att det är vanligt förekommande med läromedel i matematikundervisningen samt att Matte Direkt och Eldorado används i stor utsträckning. Tidigare forskning visar även att övergången mellan konkret och abstrakt matematik är viktigt samt att matematiken innehåller både vardagsspråk och skolspråk. Det anses även vara viktigt att lärare hjälper elever i övergången mellan vardagsspråk och skolspråk. Resultatet från denna studie visar att de analyserade matematikböckerna innehöll mer abstrakta än konkreta uppgifter samt att vardagsspråk och skolspråk förekom i alla matematikböcker men i olika utsträckning. Det fanns även likheter och skillnader mellan de analyserade matematikböckerna gällande förekomsten av konkreta och abstrakta uppgifter samt vardagsspråk och skolspråk. Denna studies resultat både bekräftar och skiljer sig från den tidigare forskning som har presenterats. I förhållande till denna studies resultat, den tidigare forskning som presenterats och vårt teoretiska ramverk går det att konstatera att elever möter både abstrakta och konkreta uppgifter samt vardagsspråk och skolspråk i dagens läromedel, men att förekomsten av dessa kan skilja sig åt mellan läromedel.

I denna studie undersöks hur tvåspråkiga elever använder (beskriver hur de använder) modersmål under kemiundervisning. Syftet med denna studie är att bidra till ökade kunskaper om hur lärare kan stötta elever som ännu inte fullt behärskar undervisningsspråket under kemilektioner. Rapporter visar att elever som inte ännu behärskar undervisningsspråket får sämre betyg i naturvetenskapliga ämnen i skolan än eleverna som har undervisningsspråket som modersmål. Målet med denna studie är ge uppslag för framtida undersökningar inom området. Data inhämtades genom intervjuer med elever från en gymnasieklass i årskurs 1 som läser kemi. Undervisningen ägde rum på svenska men under lektionen fick eleverna som inte har svenska som modersmål möjlighet att använda sitt modersmål som resurs på tre olika sätt: de fick använda digitala verktyg (mobiltelefoner eller bärbara datorer), samtala med sina klasskamrater som delar deras modersmål eller få hjälp av modersmålstalande ämneslärare. Elevintervjuerna visade att eleverna använder sitt modersmål på olika sätt. Ibland hjälpte användningen av modersmålet eleverna att förstå innehållet bättre, men i vissa fall spelade det inte så stor roll.  Slutsatser som kan dras från denna studie är att de nämnda resurserna behöver vara bättre samordnade för att ge bästa resultat och att eleverna då får den hjälp som de behöver. Elevers modersmålskunskaper och tidigare skolgång har stor betydelse för hur de lär sig kemi.

Den här studien granskar och analyserar aktuella läroböcker i historia i årskurs 1-3, Boken om SO och SO-boken. Med studien vill vi bidra med ökad kunskap och jämföra hur historieämnet framställs i aktuella läromedel inriktade till årskurs 1–3 samt hur de lever upp till de kunskapskrav som anges i Lgr 11. Detta görs genom fyra forskningsfrågor: Hur används illustrationer i respektive läromedel; Hur används språket i respektive läromedel; Hur synliggörs innehållsliga samband mellan den skriftliga texten och illustrationerna?; Hur är kursplanen i historia kopplad till respektive läromedel? I bakgrunden presenteras läroböckernas användning och deras roll i den didaktiska undervisningen, hur illustrationer i läromedel används, kursplanen i historieämnet och slutligen beskrivs ämnesspråk och vardagsspråk. I tidigare forskning presenteras läromedel i historia, forskning inom generella läromedel och hur forskningen ser ut inom historiedidaktik och utbildningen i historia. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt socialsemiotik. Metoden som används är en kvalitativ läromedelsanalys där vi tagit fram en analysmodell som inspirerats av Daniel & Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Resultatet visar att de analyserade läromedlen använder illustrationer på liknande sätt men storleken och placeringen på illustrationerna skiljer sig åt. Läromedlen använder sig av samma tempus, genre och berättarperspektiv. När det kommer till vardagsspråk och ämnesspråk förekommer fler förklaringar av svåra ord i SO–boken vilket enligt studiens tidigare forskning är betydelsefullt för att få en bredare medvetenhet. Båda läromedlen har ett visst samband mellan illustrationerna och texten men det kräver att läsaren får tid att studera illustrationerna då det inte alltid är en självklarhet vad de vill förmedla. Sammanfattningsvis är både Boken om SO och SO–boken likvärdiga i hur de väljer att utrycka sig i illustrationer samt text, de kopplas även till samma centrala innehåll och kunskapskrav från läroplanen. Utifrån den kvalitativa analysen har studiens forskningsfrågor besvarats och den visar att det finns små skillnader i de analyserade läroböckerna och att de behöver sättas in i ett socialt sammanhang för att ge eleverna en ökad förståelse av hur illustrationer och texter hänger samman.

Fokus i denna studie är riktat mot flerspråkiga pedagogers uppfattningar om barns utveckling av det svenska språket och sitt modersmål i förskolan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Forskningsfrågorna behandlar flerspråkiga pedagogers arbete med att stödja och vidareutveckla barns utveckling av flerspråkighet i förskolan. Studien, som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, visar att pedagogerna har kompetens i flera språk. Resultatet visar att pedagogerna inte kan använda sin kompetens för att skapa möjligheter för barn att utveckla och använda flera språk i förskolan eftersom pedagogernas kompetens inte matchas med barnens olika modersmål. Resultatet visar också att pedagogerna ändrar och anpassar uppdraget i läroplanen för att kunna bemöta föräldrarnas krav och förväntningar om att det är det svenska språket som bör utvecklas i förskolan. Resultatet visar vidare att pedagogerna pratar om flerspråkighet i positiva termer men att deras beskrivning av sitt eget uppdrag tyder på att det är det svenska språket som är skolspråk och som de anser är viktigt att barn får stöd att utveckla i förskolan, för att klara skolan. Resultatet av undersökningen tyder på att barnen har små eller i princip obefintliga möjligheter att utveckla flerspråkighet i förskolan.Studien bidrar till kunskap om hur pedagoger förhåller sig till, samt arbetar för att utveckla barns flerspråkighet i förskolan. Genom att rikta fokus på flerspråkiga pedagogers förhållningssätt och praktik kan studien bidra med kunskap om flerspråkiga pedagogers kompetens och roll kopplade till läroplanen för förskolan och uppdraget att ge barnen möjlighet att utveckla flerspråkighet i förskolan.

Syftet med den här studien är att belysa och tillföra ämnesdidaktisk kunskap kring språkstödjande undervisning i de naturorienterade ämnena i grundskolans årskurser 4-6. Studien ställer upp tre forskningsfrågor som handlar om hur några lärare beskriver sin undervisning i de naturorienterade ämnena utifrån ett språkligt förhållningssätt, vilka praktiska tillvägagångssätt de väljer att använda samt hur dessa val syftar till att skapa förståelse för ämnesspecifikt innehåll hos eleverna. Studien har således ett perspektiv på undervisning utifrån en lärarhorisont och grundar sig på sex kvalitativa semistrukturerade lärarintervjuer. Insamlat material har analyserats och resulterat i fem teman som strukturerar informanternas utsagor om deras språkinriktade undervisning: mötet med ämnesspråket, svårigheter och signifikant svårare områden, metoder och aktiviteter, synlig kunskapsutveckling samt framgångsfaktorer. Studien visar i likhet med tidigare empirisk forskning kring det naturvetenskapliga språkets särdrag att det skolspråk eleverna möter i NO-undervisningen i årskurs 4-6 har komplexa beståndsdelar. Undervisningen handlar mycket om att stötta eleverna i den språkligt och innehållsligt abstrakta världen genom metoder och aktiviteter som kopplar nytt ämnesstoff till en för eleverna välkänd kontext. När lärarna beskriver didaktiska val handlar det i stor utsträckning om sådana som kontextualiserar ämnesinnehållet, gör eleverna delaktiga i kommunikativa sammanhang samt ställer upp ett stödjande ramverk kring språket. Utifrån studiens resultat och teoretiska bakgrund kan lärarstudenter, lärare, skolledare eller annan personal verksam i svensk skola finna belägg för vikten av att ställa upp kunskapsmål och språkliga mål. Diskussionen i studien leder fram till ett förslag på vidare studier som handlar om de, från tidigare forskning uppställda tre kännetecken för en funktionell språkinriktad undervisning; kontextualisering, interaktion samt språkstöttning, skulle kunna utökas till att även omfatta en aspekt som handlar om vikten av repetition i undervisningen. I den här studien blev denna fjärde aspekt framträdande tillsammans med de tre övriga.