Utifrån en problematik kring språkets inflytande i SO-undervisningen har syftet att under-söka lärares förhållningssätt till begreppet språkutveckling växt fram. För att redogöra för detta syftar också uppsatsen till att söka svar på vilka svårigheter som är förenade med språkutveckling och hur detta bemöts samt hur detta korrelerar med forskning. För att samla in information användes semistrukturerade intervjuer med fyra SO-lärare. Informationen tolkades genom ett fenomenografiskt perspektiv och skapade struktur för efterkommande kapitel. Vårt resultat grundas på den information som erhölls utifrån gjorda intervjuer. De slutsatser som kunde dras var att det fanns en generell vilja efter att arbeta med språkut-veckling men att lärarna saknade verktyg för att göra detta.

Fokus i denna studie är riktat mot flerspråkiga pedagogers uppfattningar om barns utveckling av det svenska språket och sitt modersmål i förskolan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Forskningsfrågorna behandlar flerspråkiga pedagogers arbete med att stödja och vidareutveckla barns utveckling av flerspråkighet i förskolan. Studien, som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, visar att pedagogerna har kompetens i flera språk. Resultatet visar att pedagogerna inte kan använda sin kompetens för att skapa möjligheter för barn att utveckla och använda flera språk i förskolan eftersom pedagogernas kompetens inte matchas med barnens olika modersmål. Resultatet visar också att pedagogerna ändrar och anpassar uppdraget i läroplanen för att kunna bemöta föräldrarnas krav och förväntningar om att det är det svenska språket som bör utvecklas i förskolan. Resultatet visar vidare att pedagogerna pratar om flerspråkighet i positiva termer men att deras beskrivning av sitt eget uppdrag tyder på att det är det svenska språket som är skolspråk och som de anser är viktigt att barn får stöd att utveckla i förskolan, för att klara skolan. Resultatet av undersökningen tyder på att barnen har små eller i princip obefintliga möjligheter att utveckla flerspråkighet i förskolan.Studien bidrar till kunskap om hur pedagoger förhåller sig till, samt arbetar för att utveckla barns flerspråkighet i förskolan. Genom att rikta fokus på flerspråkiga pedagogers förhållningssätt och praktik kan studien bidra med kunskap om flerspråkiga pedagogers kompetens och roll kopplade till läroplanen för förskolan och uppdraget att ge barnen möjlighet att utveckla flerspråkighet i förskolan.

Denna studie undersöker, ur lärarnas synvinkel, de språkliga svårigheter som flerspråkiga elever står inför, särskilt när det gäller kemiska termer och begrepp. Studien bygger på intervjuer med lärare som undervisar elever som har svenska som andraspråk. Intervjuerna belyser svårigheter som flerspråkiga elever möter samt de idéer och planer som lärare följer i lektionsplaneringen för att stödja eleverna och utveckla deras språkliga förmågor i förhållande till ämnet. I korthet fokuserar forskning på den språkliga aspekten i undervisningsprocessen i kemi för flerspråkiga elever, och lärarens roll i att minska språkgapet mellan elevers förmåga och vad man hoppas uppnå. Den här studien kommer att försöka så mycket som möjligt inte fokusera på elevernas språkliga problem, utan snarare på de metoder, planer och strategier som kemilärare använder för att övervinna elevernas språkliga svårigheter. Min studie kan ses som ett första steg mot att hitta en integrerad plan för att hjälpa flerspråkiga elever när de studerar kemi.