Denna studie undersöker, ur lärarnas synvinkel, de språkliga svårigheter som flerspråkiga elever står inför, särskilt när det gäller kemiska termer och begrepp. Studien bygger på intervjuer med lärare som undervisar elever som har svenska som andraspråk. Intervjuerna belyser svårigheter som flerspråkiga elever möter samt de idéer och planer som lärare följer i lektionsplaneringen för att stödja eleverna och utveckla deras språkliga förmågor i förhållande till ämnet. I korthet fokuserar forskning på den språkliga aspekten i undervisningsprocessen i kemi för flerspråkiga elever, och lärarens roll i att minska språkgapet mellan elevers förmåga och vad man hoppas uppnå. Den här studien kommer att försöka så mycket som möjligt inte fokusera på elevernas språkliga problem, utan snarare på de metoder, planer och strategier som kemilärare använder för att övervinna elevernas språkliga svårigheter. Min studie kan ses som ett första steg mot att hitta en integrerad plan för att hjälpa flerspråkiga elever när de studerar kemi.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur lärare kan arbeta språkutvecklande, och stötta elevers ämnesspråk i de samhällsorienterade ämnena. Avsikten med arbetet är att besvara huvudfrågan: Hur kan elevers ämnesspråk i de samhällsorienterade ämnena stöttas? För att svara på huvudfrågan har vi använt oss av tre underfrågor, dessa tre underfrågor fungerar även som ett genomgående tema i vårt arbete: Vilken roll har transaktioner i språkutveckling? Hur kan genrepedagogik stötta ämnesspråken? Vilka språkutvecklande möjligheter har ämnesövergripande undervisning? Bakgrunden till kunskapsöversikten är att elever ofta upplever en språkchock under mellanstadiet då språket i skolan avancerar och ställer höga krav på eleverna. Därför undersöks vilka språkutvecklande möjligheter som transaktioner, genrepedagogik och ämnesövergripande undervisning kan bidra med. Vi har genom olika databaser funnit vetenskapliga källor i form av doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar samt refereegranskade artiklar och bokkapitel. Resultatet av vår insamlade fakta belyser vikten av att alla lärare oavsett ämne behöver inta ett språkutvecklande perspektiv. Språk och kunskap går hand i hand, vilket innebär att undervisningen inte isolerat bör fokusera på antingen ämnesspråk eller ämnesinnehåll. Dessa aspekter bör i stället överlappa varandra i undervisningen och tillsammans utveckla elevernas ämneslitteracitet. Vidare visar kunskapsöversikten att det inte finns en generell undervisningsstrategi som garanterar en språkutvecklande undervisning. I stället behöver lärare arbeta med flera ingångar, dels i ämnesundervisningen, dels i den ämnesövergripande undervisningen, för att variera den språkutvecklande undervisningen och nå alla elever.

Forskning visar på en koppling mellan språk och matematik. Syftet med detta arbete ärdärför att undersöka vilka möjligheter lärare skapar för elevers begreppsutveckling genomkommunikation i matematikklassrummet i årskurserna F-3. Analysen är gjord utifrånhermeneutiken med en sociokulturell utgångspunkt. Undersökningen för denna studiegenomfördes med hjälp av kvalitativa öppna observationer i fyra olika klassrum. Dettaarbete är huvudsakligen en kvalitativ studie, men med inslag av kvantitativa metoder för attkunna analysera, jämföra samt tolka vårt datamaterial som ligger till grund för resultatet.Vårt resultat visade på att kommunikationsmönstret i de olika klassrummen varierade menatt de observerade lärarna mestadels använde sig av stängda frågor. Talutrymmet under deobserverade lektionerna dominerades av läraren i antal meningar med nästan dubbelt såmånga som eleverna. Utifrån vårt resultat kunde vi även se att antalet matematiskt språk someleverna använde påverkades av både elevernas ålder samt antalet matematiskt språk somläraren använde. Slutsatsens som vi kan dra utifrån arbetets resultat visar på att: - Lärarnas talutrymme var det som dominerade i klassrummet - Den dominerande kommunikationen skedde mellan lärare och elev - Lärarna använde mestadels stängda frågor i sin undervisning - Desto mer matematiskt språk som lärarna använde, desto mer använde eleverna detockså, vilket gällde både antalsmässigt och procentuellt - Det som lärarna bidrog med var att utmana elevernas tänkande, resonemang ochdelaktighet i undervisningen

Syfte med denna fallstudie är att undersöka kemiundervisning på en svensk grundskola ur ett flerspråkigt perspektiv. Undersökningen har genomförts på skolor där majoriteten har svenska som andraspråk, det vill säga eleverna eller en av deras föräldrar har ett annat nationellt språk än svenska som sitt starkaste språk. På dessa skolor har datainsamling genomförts med hjälp två provfrågor från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) till elever och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Resultatet av provfrågorna visar att eleverna lyckades bättre med en fråga som hade visuellt stöd än en fråga på som krävde större läsförståelse. Resultatet av intervjuerna visar på svårigheter hos eleverna i lärandet av kemi. Anledningen är att läroböckerna består av många svåra begrepp och har ett språk som ligger långtifrån flerspråkiga elevers vardagliga språk, vilket gör att eleverna har svårighet med läsförståelse. Lärarna strävar efter att använda en lämplig metod som utgår från flerspråkiga elevers vardagsspråk och förkunskaper för att kommunicera kemiämnet. Flerspråkiga elever har mindre ordförråd i svenska, vilket gör det svårt att förstå innehållet i de naturvetenskapliga ämnena i jämförelse med eleverna som har svenska som förstaspråk. Det betyder att flerspråkiga elever behöver mer tid att parallellt utveckla sitt talspråk och skolspråk. Sammanfattningsvis kan sägas att skolspråket är ett problem för elevernas lärande i ämnet och att lärarna bör fokusera på både ämnesspråket och vardagsspråket i sin undervisning.

This study was based on our common interest in teachers’ use of language in algebra teaching. The purpose of the study is to investigate the teachers’ use of concepts in algebra teaching and to gain in-depth knowledge of how the teachers use formal mathematical language and informal everyday language. To produce results for the study, five teachers were studied in two separate math lessons, which was followed up with an interview to answer the following research questions: (1) How do the teachers use formal and informal concepts in the teaching of algebra? (2) What impact do the teachers think their language use has on the student's learning and own language use? (3) What conscious language choices do teachers make to support students' conceptual learning and to connect informal and formal language use?  The first research question, which was answered with the help of the study's observations and interviews, showed that the participating teachers use both informal and formal concepts in algebra teaching, in a varied and coexisting way. Both the language of mathematics and everyday language were considered necessary to combine in order to make mathematics teaching understandable for the students.  The second and third research questions, which were answered using the study's interviews, showed that most of the participating teachers believed that their language use has a high impact on students. One participating teacher mentioned that many students speak as the teacher does and therefore, the teacher's language becomes crucial for the student's language development. To support the students, most of the participating teachers used to confirm and repeat the informal concept that emerged and linked to the formal concept. / Denna studie grundades i vårt gemensamma intresse för lärares språkbruk i algebraundervisningen. Studiens syfte är att undersöka lärares användning av begrepp i algebraundervisningen för att få fördjupad kunskap om hur lärare använder det formella matematikspråket respektive det informella vardagsspråket. För att framställa resultat till studiens syfte studerades fem lärare vilka observerades vid två separata lektionstillfällen, som följdes upp med en intervju för att besvara följande forskningsfrågor: (1) Hur använder lärare formella respektive informella begrepp i undervisningen om algebra? (2) Vilken påverkan anser lärare att deras språkbruk har på elevers inlärning och eget språkanvändande? (3) Vilka medvetna språkval gör lärare för att stötta elevers begreppsinlärning och för att koppla samman informellt och formellt språkbruk?  Första forskningsfrågan, som besvarades med hjälp av studiens observationer samt intervjuer, visade att de deltagande lärarna använder både informella och formella begrepp i algebraundervisningen, på ett varierande och samexisterande sätt. Både matematikspråket och vardagsspråket ansågs nödvändiga att kombinera för att göra matematikundervisningen begriplig för eleverna.  Den andra och tredje forskningsfrågan, som besvarades med hjälp av studiens intervjuer, visade att majoriteten av de deltagande lärarna ansåg att deras språkbruk har stor påverkan på eleverna. En av de deltagande lärarna nämnde att många elever pratar som lärare gör och därför blir lärares språk avgörande för elevers språkutveckling. För att stötta elever bekräftade och upprepade majoriteten av de deltagande lärarna de informella begrepp som uppkom och kopplade till de formella begreppen.

Vid ett laborativt arbete i undervisningen får eleverna möjlighet att samtala med varandra och dela med sig av tidigare erfarenheter, vilket har en positiv effekt på elevernas lärande. Att skriva i undervisningen har också visat sig ha en stor effekt på elevernas lärande, då de får utveckla och strukturera om sina tankar. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elevernas kunskap inom kemisk bindning utvecklas, samt hur elevernas språk utvecklas vid kursmoment med laborativt inslag och laborationsrapportskrivning. För att undersöka detta har kommunikationen hos fyra elever, som gick första året på gymnasiet och läste kemi, spelats in och sedan transkriberats, när eleverna genomförde och efteråt presenterade en laboration. Det här materialet tillsammans med elevernas laborationsrapporter blev sedan analyserade dels med PEA, dels med fokus på ämnesspråk och vardagsspråk. Resultatet visar att under alla delar i kursmomenten finns det ett fokus på laborationsrapporten och hur den ska skrivas där eleverna får möjlighet att utveckla sina kunskaper inom kemisk bindning samt utveckla sitt ämnesspråk. / Laboratory work in science education gives students opportunity to have a conversation and share knowledge with other classmates, which have a positive effect on students learning. To be able to communicate by writing in science education, has also been proven to have an enhanced the learning process by helping students to organized and challenged their thoughts. Therefore, this study objective is to explore how students’ knowledge about chemical bonding and their scientific language develops with laboratory work and laboratory report writing. To explore this, the communication of four students in their first year of high school, studying chemistry were recorded and later transcribed, while they performed and afterwards presented a lab. This material together with the students’ final laboratory report has been analyzed with regards to PEA and the language used by students. The study indicates that the use of laboratory report writing has helped students to develop their knowledge about chemical bonding, but also their scientific language.

The purpose of the study is to investigate what adaptations grade 4 teachers four make to language-develop in the social science classroom. This includes the challenges that may arise and support teachers they need in order to achieve anguage development goals. Using qualitative methods, in the form on interview and observation. Questions that will try to be answered are; 1. How the teachers take into account students language development in the teaching of fourth grade social sciences? 2. What are the difficulties with developing language in social science? 3.What support does the teachers consider necessary for conducting a language-developing social science education? Research has shown that language development education is contextual and is rich with opportunities for interaction. The teacher plays an important role in creatinga context that benefits students, knowledge, linguistic and personal development. However, research has also shown that many teachers lack the skills necessaryto work with language and knowledge developmentin their lessons. In this study, teachers take into account the parents' pre-knowledge and linguistic background while working with different methods based on interaction to develop the student's subject and language ability. The adaptation of different abilities was the biggest difficulty reported by most teachers. Interviewed teachers have also recognized the difficulty of developing students' school languages. According to teachers, collegial learning, language teaching and language development tools, the best basis for language education is education.

Syftet med studien är att synliggöra hur NO-lärare hanterar den språkliga utmaningen som finns med att lära ut naturvetenskapliga begrepp samt om lärarna uppfattar att det finns några likheter och skillnader i första- och andraspråkselevers förståelse av naturvetenskapliga begrepp. Vår kvalitativa studie tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, translanguaging och ett pragmatiskt perspektiv på lärande. I studiens resultat konstateras att lärare är medvetna om den språkliga utmaningen med att lära ut naturvetenskapliga begrepp men har otillräckliga redskap och resurser för att hantera den. Resultatet visar även att bristande kunskaper i vardagsspråket så som ord runt omkring de naturvetenskapliga begreppen är den främsta orsaken till andraspråkselevers svårigheter med förståelse. Vidare fastslås att andraspråkselever har större språkliga utmaningar på grund av färre erfarenheter om den naturvetenskapliga världen än vad förstaspråkselever har, eftersom den primära approprieringen skett på deras modersmål. Därför ska andraspråkselever få möjligheten att använda sitt förstaspråk i undervisningen genom translanguaging, i syfte att stärka deras språkutveckling och begreppsförståelse. För att hantera den språkliga utmaningen med naturvetenskapliga begrepp dras slutsatsen att NO-undervisningen ska möjliggöra interaktion, samspel samt en tydlig koppling mellan teori, praktik och elevernas erfarenheter, där begreppen placeras i sammanhang.

Kunskapsöversiktens syfte och frågeställning har för avsikt att undersöka hur lärare kan arbeta språkutvecklande i religionskunskap. Avsikten har varit att fördjupa oss i hur undervisning i religionskunskap kan främja elevers skolframgång med hjälp av språkutveckling. Bakgrunden till vår frågeställning är att vi såg en brist i hur man jobbar språkinriktat i religionskunskapen ute på vår VFU, med särskilt fokus på läsförståelse, ordförråd och samtalsinteraktion i enlighet med en ämnesdisciplin.  För vår undersökning har vi använt oss av såväl nationell som internationell forskning för att hitta relevans i vår sökning. Resultatdelen valde vi att dela in i tre delar. Läsförmåga, begrepp och ordförråd samt samtal är de språkdidaktiska perspektiv vi valt att fokusera på. Målet är att få fram värdet av att eleverna bildar sig förmågor i det ämnesspecifika språket för att kunna erövra ämnet. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att både språk- och kunskapsutveckling inom ämnet förstärks och fördjupas när elever i religionskunskapen får arbeta aktivt och processinriktat. För en sådan utveckling behövs en väl reflekterad och medveten didaktisk planering från lärarens sida. Forskning visar att en undervisning med fokus på språkutveckling gynnar alla elever i alla ämnen. Våra forskningsområden är konkret religionsdidaktik och språkutveckling.

Ämnesspråk förekommer i alla skolämnen och den här studien motiveras av att det finns lite forskning om ämnesspråk i grundskolans undervisning och framför allt i svenskämnet. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare använder och förklarar grammatiska begrepp i undervisningen. Frågorna besvaras med stöd av intervjuer med lärare i årskurs 4–6 om vilka grammatiska begrepp de säger sig använda och hur de förklarar dem. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig i en språkpyramid (Shanahan & Shanahan, 2008, s. 44) som visar språkutveckling i tre steg: basic literacy, intermediate literacy och disciplinary literacy, vilka vi benämner som ämnesspråk, skolspråk och vardagsspråk. Lärarsvaren kategoriseras sedan in i de olika stegen i pyramiden. Studien visar att lärarna introducerar traditionella grammatiska termer för satsdelar, ordklasser och böjningssystem. Det framkommer också att lärarna förklarar dem med stöd av både skolspråk och vardagsspråk.