Primärmaterialet i denna studie är semistrukturerade intervjuer med tio nyanlända elever. Intervjufrågorna tematiserar inlärningsmetoder som de nyanlända eleverna upplever som mest effektiva vid inlärningen av svenska. Eleverna som intervjuas har varit i Sverige högst fyra år och är mellan åldern 16-20 år. De skiljer sig från varandra ifråga om härkomst. Syftet med den här studien är att undersöka vilka inlärningsmetoder som nyanlända elever anser vara effektiva vid inlärningen av svenska. Studiens utgår från följande frågeställningar: • Vilka tillvägagångssätt anser nyanlända elever vara de mest effektiva vid inlärning av  det svenska språket?•    Vad anser eleverna om svenska som andraspråksundervisningen som de deltagit i?• Hur kan man tolka elevernas svar mot bakgrund av tidigare forskning andraspråksinlärning? Metoden är en kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna har spelats in och delar av dessa har transkriberats. Intervjumaterialet har analyserarats med utgångspunkt i Stephen D. Krashens fem motoriska hypoteser tillsammans med Lev Vygotskijs begrepp Den närmaste utvecklingszoonen och John Deweys begrepp Learning by doing. Resultatet i studien visar att elever anser att vänner som stöd, grupparbeten och praktiska moment är de mest effektiva inlärningsmetoderna för att lära sig svenska. Eleverna menar dock att det som är allra viktigaste är att ha lärare och målspråkselever som stöd för att kunna utvecklas alltså det som relaterar till det affektiva filtret i Stephen D. Krashens  monitormodell.

Syftet med den här studien var att undersöka hur nyanlända elever inkluderas från internationell klass till ordinarie undervisning samt på vilka grunder pedagoger tar besluten på. För att nå fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts på en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frågeställningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut på gällande när en elev i internationell klass är redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan där samtalsintervjuer gjordes inte har något grundläggande bedömning- och kartläggningsmaterial förutom i ämnet svenska. Det visade sig även att varje nyanländ elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anländer till den internationella klassen. Gemensamt för de pedagoger som undervisar i den internationella klassen och ledning för skolan, var att försöka inkludera eleven in i ordinarie klass så fort som möjligt, men de lyfte även att ämneskunskaper, den sociala biten och språket som viktiga delar för elevens inkludering.

<p>Vår studie gick ut på att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlända elever i tre internationella klasser. Vidare studerades även hur pedagoger i svenska som andraspråk tar vid språkutvecklingen med eleverna när de lämnar de internationella klasserna. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men även med pedagoger i svenska som andraspråk. Vårt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna såg ut medan arbetssätten som pedagogerna använde sig av inte skilde sig nämnvärt åt. Detsamma gällde arbetssättet hos lärarna i svenska som andraspråk. Vi kom fram till att en av de viktigaste komponenterna i undervisningen, i både de internationella klasserna och i grupperna i svenska som andraspråk, är att eleverna får interagera med jämnåriga svensktalande elever.</p>

Vår studie gick ut på att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlända elever i tre internationella klasser. Vidare studerades även hur pedagoger i svenska som andraspråk tar vid språkutvecklingen med eleverna när de lämnar de internationella klasserna. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men även med pedagoger i svenska som andraspråk. Vårt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna såg ut medan arbetssätten som pedagogerna använde sig av inte skilde sig nämnvärt åt. Detsamma gällde arbetssättet hos lärarna i svenska som andraspråk. Vi kom fram till att en av de viktigaste komponenterna i undervisningen, i både de internationella klasserna och i grupperna i svenska som andraspråk, är att eleverna får interagera med jämnåriga svensktalande elever.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlända elevers upplevelser av lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling att lära sig ett nytt språk. Det ska tilläggas att uppsatsen också vilat på att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lärare har intervjuats då pedagogens bild av lärandesituationen också är väsentlig.  Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har vilat på den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har också vilat på en hermeneutisk ansats, där jag avsett tolka, förstå och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig åt i några avseenden då eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och läraren bekräftade att lärandet utifrån deras upplevelser sker bäst i mötet med andra, där individen är i fokus och där samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning är det som främjar lärandet med fokus på inlärning, undervisning och utveckling av ett andraspråk.