<p>Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare arbetar kring konflikter mellan elever. Frågeställningarna är:</p><p>* Hur beskriver läraren en konflikt?</p><p>* I de fall läraren upplever en konflikt hur hanterar han/hon den?</p><p>* Hur förebygger läraren konflikter?</p><p>För att fördjupa oss i ämnet har vi tagit hjälp av litteratur och forskning. Den har på olika sätt betonat vikten av att lära elever att hantera konflikter. Vår studie består av semistrukturerade intervjuer med tio lärare som undervisar i skolår f-6.</p><p>Resultatet visar att lärare arbetar på olika sätt med konflikthantering. En viktig tanke som kommit upp under intervjuerna handlar om lärarens roll. Vissa lärare poängterar opartiskhet, medan andra lärare nämner starkt ledarskap som en viktig kvalité. Vidare har lärare belyst hur man ställer frågor i en konflikthantering och hur man arbetar med eleverna i förebyggande syfte.</p>

<p>Det primära syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som används i olika verksamheter, samt hur praktiker inom skolan ser på integrering av autistiska barn. För att ta reda på detta har vi dels tagit del av tidigare genomförd forskning, dels har vi även gjort egna empiriska studier. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer från tre olika yrkesgrupper. Detta för att få mångfald och olika perspektiv på vår problemformulering. De resultat vi kommit fram till stämmer förhållandevis väl överens med den litteratur vi tagit del av. Både intervjupersonerna och litteraturen framhåller TEACCH, den tydliggörande pedagogiken, som det förhållningssätt som är mest vedertaget samt effektivt. Vad det gäller integrering är uppfattningarna inte lika väl överensstämmande. En del av litteraturen ansåg integrering som något negativt, medan resterande påpekade dess positiva delar. Alla intervjupersonerna ställde sig dock positiva till integrering av barn med autism.</p>

Studien syftar till att undersöka hur elever med erfarenhet av förberedelseklass har uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten. Studiens syfte är också att ta reda på hur pedagogerna uppfattar sig arbeta främjande med inkludering i förberedelseklass samt hur pedagoger och elever uppfattar övergången utifrån ett inkluderingsperspektiv. En kvalitativ metod i form av intervjuer med både pedagoger och elever används för att få fram ett resultat i studien. Intervjuerna utförs på en mångkulturell skola i Östergötlands län där det finns två förberedelseklasser. Resultatet visar att eleverna och pedagogerna har skilda uppfattningar gällande hur de uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten. Eleverna menar att de ofta upplevt sig utpekade i förberedelseklass medan pedagogerna anser att förberedelseklassen är en del av en skola för alla. Vidare visar resultatet att skolan inte har ett gemensamt sätt att arbeta främjande för att inkludera förberedelseklassen med övrig verksamhet. Endast några få pedagoger driver arbetet och därför finns det mycket att utveckla.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle och antalet nyanlända elever ökar årligen. Det har visat sig att mottagandet av nyanlända elever organiseras annorlunda inom och mellan kommunerna, vilket påverkar deras utbildning. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har alla rätt till en likvärdig utbildning oavsett vilken kommun man är bosatt i. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka strategier tre olika kommuner i Sverige har vad gäller mottagandet av nyanlända elever. Vi studerade vad kommunerna hade för mål, hur de arbetade och om mottagandet skilde sig åt i de olika kommunerna. För att besvara syftet gjordes fallstudier som inkluderade kvalitativa intervjuer och textanalys. Det empiriska materialet analyserades utifrån de teoretiska utgångspunkterna integration och integrering. Studien visar att mottagandet av nyanlända elever skiljer sig åt både inom och mellan kommunerna. Tillvägagångssätten skiljer sig åt beroende på i vilken kommun den nyanlända eleven placeras, eftersom att det varierar i vad de tre kommunerna har för erfarenheter och kunskap inom detta område. Detta bidrar till att utbildningen inte är likvärdig för alla nyanlända elever.

Syftet med denna studie är undersöka hur fyra högstadieelever uppfattar att undervisningen och den social miljön förändras när ordinarie lärare är frånvarande. Frågeställningarna som undersökts är hur elever uppfattar att den sociala kontexten förändras liksom hur undervisningen förändras när ordinarie lärare är frånvarande. Studien har en kvalitativ ansats och är baserad på en fokusintervju med fyra högstadieelever. Uppsatsen har en relationistiskt teoretiskt anspråk och utgår från att människor utvecklas och lär sig genom relationer. I resultatet presenteras ett elevperspektiv som beskriver ett behov av relationer för lärande, bristen på ämneskompetenta lärare och hur undervisningen förändras när ordinarie lärare är frånvarande.

Uppsatsen syftar till att ta reda på huruvida elever i årskurs fem upplever sin fritid som stressande och om detta inverkar på deras skolgång. Är detta något som lärare i så fall ska ta hänsyn till i sin planering av undervisning och läxor? Tre elever och tre lärare har intervjuats enskilt och deras utsagor ligger till grund för resultatet. Eleverna drogs slumpmässigt från samma klass och det resulterade i två pojkar och en flicka. Lärarna hade alla anknytning till den aktuella klassen. Av dessa intervjuer framkommer att eleverna inte uppfattar sig själva som stressade men att lärarna ändå vittnar om att så ibland är fallet. Dock är lärarnas berättelser inte specifika för just dessa tre elever utan allmängiltiga. Lärarna är också överens om att föräldrarna har ansvar att organisera sina barns fritid. Eleverna vittnar om att läxor alltid prioriteras framför egenvalda aktiviteter vilket gör att de själva eller med hjälp av föräldrar väljer bort aktiviteter.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om fritidspedagoger medvetet arbetar med elevinflytande i skolan, på vilket vis de gör det, samt hur de skulle vilja arbeta för att främja elevers fortsatta inflytande. Som undersökningsmetod har vi valt att göra en intervjustudie. Tanken med metodvalet var att vi genom intervjufrågor skulle kunna få utförliga och detaljerade svar från respondenterna, där möjlighet till följdfrågor vid behov fanns. Uppsatsen bygger därför på intervjuer av fem fritidspedagoger från olika skolor i Gävle. Anledningen till att vi valde respondenter från olika skolor var att få ett bredare perspektiv på hur fritidspedagoger arbetar med elevinflytande. Resultaten av vår intervjustudie har gett oss insikt i hur fritidspedagogerna arbetar och hur de skulle vilja arbeta med elevinflytande om alla de rätta förutsättningarna fanns. Alla respondenterna upplevde att de arbetar med elevinflytande i för låg grad, ofta på grund av stora barngrupper och lite personal. Däremot är ambitionen och viljan att främja elevers inflytande hög.

Forskning visar att läraren ses som den viktigaste faktorn i elevers prestation. Den senaste PISA-mätningen visar att svenska elevers kunskapsresultat har försämrats. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas upplevelser av hur lärrarollen har förändrats, vilken inverkan lärarens roll har på elevers prestationer samt vilka bakomliggande orsaker kan anses ha bidragit till svenska elevers försämrade resultat. För att kunna besvara vårt syfte så har vi valt att utföra vår undersökning genom att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt med tidigare forskning relaterad till vårt ämne. För att kunna besvara vårt syfte blir frågeställningarna följande: På vilket sätt upplever lärarna att deras roll har förändrats i klassrummet? Vad för inverkan anser lärarna att deras roll har på elevers prestationer? Vad anses enligt lärarna vara bakomliggande orsaker till svenska elevers försämrade resultat? Teorier som vi behandlat är det dramaturgiska perspektivet, idealroller såsom chefen, handledaren, coachen samt den monokratiska byråkratin. Med hjälp av utvalda teorier har vi ur ett sociologiskt perspektiv beskrivit lärarrollens förändringar och grunden till deras inverkan på elevers prestation samt bakomliggande orsaker till elevers försämrade resultat. Vårt resultat visar genomgående i våra intervjuer att lärarrollen har förändrats i klassrummet genom att den har gått från en pedagogisk roll till en mer administrativ roll. Detta anses även vara bakomliggane orsaker till svenska elevers försämrade resultat. Det har lett till att lärare haft mindre tid att ägna sig åt elever samt undervisning, vilken anses kan ha påverkat elevers resultat negativt.

Studiens syfte är att närmare undersöka hur den nyanlända eleven övergår från en förberedelseklass till en ordinarie klass. Den tittar också på vad övergången kan innebära för elevens identitet och fortsatta skolgång. Vidare är syftet med studien att närmare undersöka på vilka grunder som lärarna tar besluten och hur organisationen kring övergången ser ut. Metoden som användes för att nå fram till resultatet var i form av kvalitativa intervjuer på fyra högstadielärare i Kalmar län. Resultatet visade att det inte finns någon enhetlig kartläggning- och bedömningsmaterial för lärarna att utgå ifrån, där mycket av arbetet skedde på individuella och godtyckliga grunder. Vidare har resultatet visat att organisationen på skolorna varierar och att den nyanlända eleven oftast placeras i åtskilda verksamheter på skolorna. Lärarna som arbetar i förberedelseklasserna tenderar att bedöma eleven utifrån dess individuella egenskaper, där de lyfter upp ämneskunskaper, språket och socialiseringen som viktiga segment för elevens utslussning till den ordinarie klassen. Utifrån lärarnas perspektiv framkommer det också att elevens fortsatta skolgång oftast är beroende av hur den mottas i den nya klassen av både lärare och klasskamrater.