I skolvärlden råder det delade meningar kring huruvida grupparbeten är fördelaktigt eller inte för elevers utveckling och lärande inom ämnet matematik. Dessutom finns det heller inga tydliga ramar för hur grupper bör konstrueras eller sättas samman. Syftet med denna studie är därmed att undersöka och analysera för- och nackdelar med grupparbeten i matematik samt att undersöka hur olika gruppsammansättningar påverkar elever i matematikundervisningen. De frågeställningar som besvaras är vilka för- och nackdelar det finns med grupparbeten inom matematik i förskoleklass upp till årskurs 3 samt hur grupper bör konstrueras för att gynna elevernas utveckling och lärande. Genom en systematisk litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Utifrån dessa artiklar går det att finna en genomgående konsensus rörande ämnet och det går således att dra slutsatser eftersom liknande resultat har framkommit ur olika sammanhang och vid olika tidsperioder. En slutsats som denna studie har kommit fram till är att det finns en underliggande positiv inställning till grupparbete i de studerade artiklarna. Sammanställningen av artiklarna visar däremot att det är komplext att finna konstruktioner som gynnar alla elever vid alla tillfällen och att det som är till fördel för en elev kan vara till nackdel för en annan.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) har alla elever rätt till en likvärdig och meningsfull utbildning. Det innebär att varje elev, oavsett fallenhet eller svårighet i undervisning har rätt till vägledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Elever som anses starka ska få individanpassad undervisning som utmanar eleverna utifrån deras kunskaper och förutsättningar. Men finns det risker med att denna rättighet, som borde vara en självklarhet, inte uppfylls av skolors verksamhet? Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka och ge exempel på hur rektorer och lärare stödjer starka elever i matematik utifrån skolans uppdrag och ansvar. Intervjustudien grundar sig i det sociokulturella perspektivet och utgår från frågeställningarna: Hur planerar och genomför skolor arbetet med de starka eleverna i matematik? och Hur kan lärare i F-3 arbeta för att ge starka elever i matematik ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling?   udien visar att skolor saknar strategier på hur lärare kan hjälpa starka elever på bästa sätt, vilket kan medföra att denna elevgrupp blir sittandes i väntan på resterande elever. Uppdraget och ansvaret att anpassa undervisningen ligger idag hos läraren, ett ansvar som borde ligga på verksamheten eller hos regeringen. Studien lyfter dock ett arbetssätt för att individanpassa  undervisning för starka elever i skolans ämnen. Detta arbetssätt innefattar en accelererande och berikande undervisning där eleven även får coachning och stöd genom hela sin skolgång för att få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. / Abstract According to Skollagen (SFS 2010:800), every student has the right to an equal and meaningful education. It means that regardless if the students have easy to learn or have learning difficulties, they have the right of guidance and stimulation to grow in their knowledge development. Students that are considered as strong learners must receive individualized education that challenges the students based on their individual needs. The question is if this right, that should be obvious, really is fulfilled in the schools´ education? This qualitative interview study aims to investigate and give examples of how principals and teachers support strong students in mathematics based on the school's assignment and responsibilities. The interview study is based on Vygotskijs’ socio-cultural perspective and assume the questions: How do schools plan and implement the work with the strong students in mathematics? and How can teachers in F-3 work to give strong students in mathematics guidance and stimulus to reach further in their knowledge development? The study indicates that schools lack strategies on how teachers can help strong students in the optimal way, which can implicate that this group of students is held back because of the remaining students. The assignment and responsibility to adapt the teaching today lies with the teacher, a responsibility that should lie with the organization or with the government. However, the study accents a way of working to individualize teaching for strong students in school courses. This approach includes an accelerating and enriching teaching where the students also receives coaching and support through the years in primary school to have the opportunity to develop in knowledge as far as possible.

I skolans värdegrund och uppdrag står det att eleven ska möta respekt för sin person och sitt arbete samt att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. Vidare står det också beskrivit att personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även att skolan har en viktig roll i detta arbete. Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer och vårt syfte med detta arbete är att undersöka lärares och pedagogers uppfattningar om självkänsla samt deras arbetssätt i ämnet. Vi har gjort vår undersökning i tre olika skolor i Sverige och intervjuat 13 lärare och fritidspedagoger. Studien visar att alla pedagogerna i undersökningen är medvetna och överens om att de som lärare påverkar barnen dagligen genom sitt bemötande och sitt förhållningssätt. Det framkom även att det är lärarens egen syn på självkänsla som spelar roll för hur denne arbetar med det tillsammans med sina elever. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger inkluderar nyanlända elever i det svenska språket. Fokus kommer att ligga på hur lärare förbereder, tar emot och formar undervisningen så att nyanlända elevers behov och förutsättningar tillgodoses.Genom forskning, litteratur och inblick i två olika verksamheter har vi fått kunskap om hur det kan se ut för nyanlända elever som ska börja i den svenska skolan.I studien har vi utgått från en kvalitativ metod och det empiriska materialet hämtades genom intervjuer. I studien deltog 4 respondenter och resultatet är baserad på intervjuer från två lärare och 2 rektorer på två skilda skolor i en storstad. Intervjuerna genomfördes med hjälp av ljudinspelning för att göra samtalen mer tillförlitliga.Det sociokulturella perspektivet är utgångspunkten i undersökning som belyser interaktion och kommunikation som viktiga redskap för utveckling och lärande.Studiens resultat visar att förberedandet inför mottagandet av nyanlända elever inte är tillräckligt. Mottagandet kan se olika ut i skolor och stadsdelar. Vad avser resurser och verktyg ser även detta olika ut beroende på skola, stadsdel samt antal nyanlända elever som man tar emot. I dagens läge gör lärarna sitt yttersta för att inkludera de nyanlända eleverna i undervisningen ändå behövs det kompetensutveckling för verksamma lärare och rektorer för att erövra kunskaper som behövs för att undervisa nyanlända elever.

In accordance with a phenomenographic approach, I have assumed that people perceive a certain phenomenon in different ways as they have different relationships with the world. In this study, I, as a researcher, made the assumption that teachers have varied perceptions of inclusion of integrated students, which led to my decision to investigate this. The purpose of this study is to investigate what some teachers who teach students who read integrated have for perceptions of inclusion of these students, which has led to the two questions of the study: What percepetions of pedagogical inclusion of students integrated from special school in primary schools does some teachers in primary schools have and what percepetions of social inclusion of students integrated from special school in primary schools does some teachers in primary schools have?   The method of this study is interview and data collection has been through qualitative interviews with seven teachers who teach integrated students. All interviews have been recorded and then transcribed. A phenomenographic analysis of the data collected resulted in five different perceptions of inclusion: Inclusion depends on special education skills, inclusion depends on the teacher's experience, inclusion depends on the teacher's knowledge of the special school education curriculum, inclusion depends on having a community with schoolmates and inclusion depends on school staff creating conditions for communities. The first three perceptions are linked to pedagogical inclusion, thus responding to the first issue of the study. The remaining two perceptions are linked to social inclusion, thus responding to the second issue of the study.

Denna studie undersöker hur faktorer i form av ramar ur ramfaktorteorin, påverkar den undervisning en grupp aktiva och pensionerade lärare tillhandahåller främst nyanlända elever. Studien har utförts utifrån frågeställningarna; Hur uppger aktiva respektive pensionerade lärare att olika ramfaktorer påverkar deras undervisning av nyanlända elever? Hur har lärarnas arbetssätt förändrats över tid relaterat till de olika delarna i ramfaktorteorin?   Respondenterna bestod av 6 lärare, varav 3 aktiva och 3 pensionerade. De arbetar på skolor i en storstad respektive skolor på landsbygden. Analysen är gjord utifrån ramfaktorteorin, som ser på hur olika faktorer får konsekvenser på en lärares undervisning. Som metod för insamlande av material användes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning och bakgrund visar på att nyanlända elever kan gå miste om en likvärdig utbildning, då lärare i sin tur går miste på olika resurser som behövs för att tillhandahålla en likvärdig utbildning. Resultatet visar i sin tur på att lärare påverkas av de olika ramfaktorerna olika och att lärare behöver veta hur de kan påverka sin egen undervisning. Skolor och ledning behöver även bli tydligare hur denna undervisning skall gå till. Utöver det visar resultatet på att undervisning kan vara bristfällig för nyanlända elever och att det kan grunda sig i ekonomiska faktorer.

Matematiksvårigheter är ett väldebatterat ämne i vårt samhälle.  Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur en undervisningsinsats i intensivmatematik kan bedrivas för att bemöta barn med särskilda utbildningsbehov i matematik. Denna studie var inspirerad av aktionsforskning. Kartläggningsmaterialet Förstå och använda tal – en handbok har använts för att identifiera var elevernas svårigheter finns.  Empiriinsamling har skett genom intervjuer med elever och pedagogisk personal samt deltagande observation under den intensivundervisningsmodell som valts för ändamålet. Resultatet visar att kartläggningsmaterialet ger en bra utgångspunkt för planeringen av en intensivundervisning med ”en-till-en undervisning” med speciallärare under sex veckor. Aktionen visade att användandet av olika representationsformer, där laborativt material har tagit en stor del av undervisningen, varit en nödvändighet för att eleverna kunde utvecklas och gå framåt. Viktiga faktorer för elever i matematiksvårigheter har under studien varit träffarnas struktur, vilken tidpunkt under dagen då aktionen genomförts samt elevernas motivation. Intervjuerna visar att eleverna upplever att matematik är ett jobbigt ämne, trots detta har eleverna under studiens gång hittat stunder som varit roliga. Personalen som intervjuades såg positivt på studien och de är överens om att aktionen kommer att ge ringar på vattnet, att eleverna efter aktionens slut inte bara känner sig säkrare i matematik utan även i andra ämnen.

I en klass finns det elever med olika behov och förutsättningar. Elevernas skolresultat varierar av olika anledningar. Syftet med undersökningen var att belysa möjliga påverkansfaktorer för elevers skolresultat utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Vidare var syftet att undersöka vilka påverkansfaktorer som påverkar elevers matematiska skolresultat mest samt vilken påverkan lärare och föräldrar har på elevernas skolresultat. Jag har i denna studie utgått från John Hatties (2009) teori och egna tolkningar gällande vad som påverkar elvers skolresultat i ämnet matematik. Hattie (2009) har sammanställt mer än 800 metastudier gällande vilka påverkansfaktorer som kan påverka elevers skolresultat och synliggjort en ”ranklista” på 138 olika påverkansfaktorer. Materialet är sammanställt, bearbetat och analyserat utifrån en kvalitativ innehållsanalys med semistrukturerade intervjuer. Studien baseras på vetenskapliga artiklar, litteratur, avhandlingar och intervjuer. Undersökningen visade att kategorierna elev, lärare och hemmet är tre viktiga påverkansfaktorer för elevens skolresultat. I kategorin elev ingår exempelvis motivation, tidigare prestationer, självuppfattning och elevens attityd till ämnet matematik. Inom kategorin skolan, inkluderas bland annat påverkansfaktorer såsom lärarens ledarskap, tydlighet i undervisningen, elev- och lärarrelationer, arbetsmiljön och kamrater. I hemmet synliggörs påverkansfaktorer som exempelvis socioekonomisk status, föräldrars engagemang, föräldrarnas attityd och inställning osv. I resultatet framkom det att det råder flera påverkansfaktorer som kan ha inverkan på elevens matematiska skolresultat. Det visades att undervisning och elev- och lärarrelationer är påverkansfaktorer med hög effektstorlek på elevernas resultat. Slutsatsen i denna studie visade att påverkansfaktorer såsom motivation, lärarens förväntningar och elevens mående hade hög påverkan på eleverna. Lärarens förväntningar och föräldrars stöttning visade sig ha både positiva och negativa effekter, då elever antingen upplevde deras engagemang och förväntningar som motiverande eller oerhört stressande. Det är viktigt att det råder en balans mellan läraren och förälderns stöttingar och krav på eleven.

I litteraturstudien behandlas ämnesområdet boksamtal. Våra tidigare erfarenheter har visat på att boksamtal oftast saknas i samband med högläsning och läsning av barnlitteratur i årskurs F–3. Därför är syftet med litteraturstudien att beskriva vad forskningen säger om sambandet mellan boksamtal och läsutveckling samt elevers inställning till läsning av barnlitteratur, med en jämförelse av kapitelboken och bilderboken. Följande frågeställningar har valts ut: på vilka sätt påverkar boksamtal elevers läsutveckling, hur påverkar arbetet med boksamtal elevers inställning till läsning av barnlitteratur och vilka kritiska faktorer finns det i lärarens arbete med boksamtal?  Genom flera olika databaser samt en söktjänst har vi funnit relevant litteratur för litteraturstudien. Urvalet består av nio vetenskapliga tidskrifter och två doktorsavhandlingar, där övervägande studier är internationella. Materialet analyserades utifrån kriterier för inklusion och sammanfattades i Översikt över analyserad litteratur (Bilaga 1). Resultatet presenterar olika typer av boksamtal och vilka kritiska faktorer det finns i undervisningen som påverkar eleverna. Slutsatsen är att boksamtal har positiv påverkan på både elevers läsutveckling och deras inställning till läsning av barnlitteratur. Läraren anses vara en avgörande faktor då en alltför dominerande lärare kan förhindra elevens utveckling, samt att val av bok också kan ge olika konsekvenser för samtalskvalitén.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att få fram elevernas perspektiv på lärarens förhållningssätt och lärar-elevrelationens samverkan för att bidra till förbättrad studiemotivation. Intervjuer med är elever är utförda för att lyfta fram elevernas synsätt och tankesätt för ökad studiemotivation. Studien visar ett samband mellan lärarens förhållningssätt och lärar-elev relationen som tillsammans bidrar till ökad studiemotivation.