I litteraturstudien behandlas ämnesområdet boksamtal. Våra tidigare erfarenheter har visat på att boksamtal oftast saknas i samband med högläsning och läsning av barnlitteratur i årskurs F–3. Därför är syftet med litteraturstudien att beskriva vad forskningen säger om sambandet mellan boksamtal och läsutveckling samt elevers inställning till läsning av barnlitteratur, med en jämförelse av kapitelboken och bilderboken. Följande frågeställningar har valts ut: på vilka sätt påverkar boksamtal elevers läsutveckling, hur påverkar arbetet med boksamtal elevers inställning till läsning av barnlitteratur och vilka kritiska faktorer finns det i lärarens arbete med boksamtal?  Genom flera olika databaser samt en söktjänst har vi funnit relevant litteratur för litteraturstudien. Urvalet består av nio vetenskapliga tidskrifter och två doktorsavhandlingar, där övervägande studier är internationella. Materialet analyserades utifrån kriterier för inklusion och sammanfattades i Översikt över analyserad litteratur (Bilaga 1). Resultatet presenterar olika typer av boksamtal och vilka kritiska faktorer det finns i undervisningen som påverkar eleverna. Slutsatsen är att boksamtal har positiv påverkan på både elevers läsutveckling och deras inställning till läsning av barnlitteratur. Läraren anses vara en avgörande faktor då en alltför dominerande lärare kan förhindra elevens utveckling, samt att val av bok också kan ge olika konsekvenser för samtalskvalitén.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att få fram elevernas perspektiv på lärarens förhållningssätt och lärar-elevrelationens samverkan för att bidra till förbättrad studiemotivation. Intervjuer med är elever är utförda för att lyfta fram elevernas synsätt och tankesätt för ökad studiemotivation. Studien visar ett samband mellan lärarens förhållningssätt och lärar-elev relationen som tillsammans bidrar till ökad studiemotivation.

I skolsköterskans uppdrag ingår att erbjuda hälsobesök till eleverna. Där ingår ett hälsosamtal samt kontroll av bland annat vikt, längd och Body Mass Index (BMI) enligt riktlinjer från Socialstyrelsen. Längd och vikt ses i relation till barnets genetiska, sociala och psykologiska förutsättningar. En avvikande tillväxtkurva kan påvisa förekomst av ohälsa av somatisk, psykisk och/eller psykosocial karaktär. Skolsköterskan gör den primära bedömningen av tillväxtkurvan och en felaktig bedömning kan få konsekvenser för eleven i form av en utredning i onödan eller uteblivna åtgärder. Det finns få studier gjorda avseende skolsköterskors arbete med tillväxtkurvor. Syftet med denna studie är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med tillväxtkurvor. Studien baseras på intervjuer med åtta skolsköterskor med 3-30 års erfarenhet som specialistsjuksköterska och skolsköterska. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenteras under huvudkategorierna Kurvan är en del i allt det andra, Avdramatisera situationen och stärka eleven samt Spindeln i nätet. Tillväxtkurvan är betydelsefull i den sammansatta bedömningen av en elevs hälsotillstånd och som ett stöd i hälsosamtal med elever och föräldrar. Skolsköterskor erhåller primärt kompetens att bedöma tillväxtkurvor genom klinisk erfarenhet och i takt med ökad erfarenhet vågar de mer och mer lita till sin intuition. De är väl införstådda med rekommendationerna att eleverna ska vägas i underkläder men väljer aktivt att inte göra det med hänsyn till elevens integritet och är noga med att inte signalera någon värdering gentemot eleven utan vill förmedla att ”du duger som du är”. Skolsköterskorna upplever ett gott stöd ifrån sina kolleger och samarbetar även med andra yrkeskategorier och vårdinstanser på och utanför skolan med tillväxtfrågor kopplat till individuella elever. Skolsköterskorna bör få mer anpassade utbildningar vad gäller tillväxt, både i specialistutbildningen och vid kommande fortbildningstillfällen under yrkeslivet och även metoder för att följa upp avvikande tillväxtkurvor. De behöver även större kompetens i samtalsmetodik. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Denna studie är en kvalitativ undersökning som bygger på semifokuserade gruppintervjuer med 8 lärare från två skolor i grundskolans årskurs 7 – 9. Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar med motivationshöjande insatser och de forskningsfrågor som ställdes var: - Vilka aspekter anser lärare är viktiga att beakta i motivationsarbete? - Hur arbetar lärare med motivationshöjande insatser i det dagliga arbetet? Som analysmetod användes tematisk analys och de pedagogiska implikationer som låg till grund utgick från påverkan sett ur konstuktionistiskt samt salutogent synsätt. Centralt var antagandet om att lärare och rektor, genom en medvetenhet om hur de sociala konstruktionerna av aktiviteter i skolan fungerar och med hjälp av funktionella och relevanta faktorer, kan påverka aktiviteterna till fördel för eleven och utifrån dennes behov. Detta så att lärarens och elevens målinriktade samspel kan leda till ökad motivation i skolarbetet för eleven. Studien visar att lärarens arbete kräver intresse, passion och kompetens. Den visar även att motivationsinsatser kräver en genuin vilja och en önskan om att det skall gå bra för eleven oavsett var hen befinner sig. Studien visar också att lärare har en stor möjlighet att, med hjälp av en rad faktorer, ta tillvara på den fantastiska möjlighet till utveckling och kunskap som ligger i den unges inneboende resurser. Vilket i sin tur innebär en möjlighet för eleven att få nå sina mål, uppleva att hen kan lyckas och att skolan och kunskapen kan vara meningsfull både nu och för framtiden. En rättighet som alla barn har och som är skolans skyldighet och uppdrag att ge sin elev. Trots det kvarstår faktum att motivationsproblemet växer i västvärlden och i Sverige. Kanske för att lärare ibland saknar stöd och betydelsefulla incitament för att kunna omsätta sin kompetens så att den blir anpassad och effektiv utifrån elevens behov. / <p>Godkännande datum: 2018-10-29</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare kan upptäcka, förebygga samt åtgärda mobbning mellan elever i olika pedagogiska sammanhang. Jag inleder uppsatsen med en teorigenomgång där jag beskriver olika definitioner och typer av mobbning, utbredning av mobbning. Jag tar även upp hur mobbningen kan åtgärdas och förebyggas enligt olika program som kan användas i arbetet med att stoppa mobbning. Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter riktade till lärare i år 7- 9. Dessa enkäter innehöll frågor som berör begreppet mobbning. Slutligen sammanfattar jag enkäterna i resultatet och gör en jämförelse mellan de två skolor som deltog i undersökningen.</p><p> Lärarna i skola A och B hade samma definition på begreppet mobbning vilket de beskrev som när en person utsätt för till exempel våld, hot eller kränkning under en viss tid eller period. Mobbning förekommer oftare i skola A än B enligt lärarundersökningen. Trots detta förekommer mobbning i båda skolor enligt den enkätundersökningen som lärarna besvarade. När lärarna i skola A upptäcker mobbning tar de kontakt med de berörda, i första hand, mobbaren och mobboffret och sedan görs en anmäla till mobbningsteamet. Men i skola B gör man tvärtom, det första man gör är att man anmäler fallet till trygghetsteamet och sedan tar man kontakt med skolledningen och de berörda. I skola A finns det en handlingsplan men tyvärr hade ingen av de lärare som fyllde i enkäten deltagit när den utformades. Alla lärare i Skola B har deltagit när deras handlingsplan blev till och den skickas även hem till föräldrarna. Båda skolorna har dagar där man diskuterar mobbningen. En brist i undersökningen är det bristande underlaget då endast 8 lärare fyra i vardera skola som fyllde i enkäten, detta gör att det inte finns någon möjlighet till generaliseringar.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra och kartlägga vad f.d. hörselelever tycker och tänker om sin kunskapsutveckling, skoltid, strategier, identitet som hörselskadad och tvåspråkighet – talad svenska och teckenspråk. Min utgångspunkt har varit att se detta arbete i en helhet för att undersöka om det är mer än bara faktakunskap som krävs för en lyckad skolgång för elev med hörselnedsättning. För att få svar på detta frågade jag dem som det berörde och berör där en enkätundersökning och djupintervjuer med f.d. elever och samtal med elever som går i hörselskolor gav mig en bild på frågorna: Vilka strategier har elever med hörselnedsättning för att klara skolan? Hur är användandet av talad svenska och teckenspråk hos elever med hörselnedsättning? Vad tänker unga elever med hörselnedsättning att positiv kunskapsutveckling är? Materialet beskriver hur eleverna själva värderar begreppen och deras reflektioner kring frågeställningen och visioner för framtida förändringar. Huvudresultaten visade att eleverna önskat mer av: Större flexibla (hörsel)klasser med möjlighet till blandning av hörande och döva. Mer diskussioner i klass och mer teckenspråksundervisning och naturliga teckenspråkliga situationer. Lärare som förstår hörselproblematiken och vågar ge frihet till eget ansvar för det egna lärandet. Informanterna var i stort sett nöjda med sin skoltid men hade önskat mer individanpassad undervisning. Bara faktakunskap räcker inte. Det behövs mer i ett helhetsperspektiv för att en individ som har hörselnedsättning eller CI att tillgodogöra sig kunskap på bästa möjliga sätt med hjälp av faktorer som identitet, socialt samspel och tvåspråkighet. Slutsatsen från detta är att möjligheterna för att förändring ska ske för att gynna elever med hörselnedsättning är att ge tid, delaktighet, samtal och öppenhet för att individerna ska få möjlighet till stabil hörselskadeidentitet och trygg kommunikation där de själva kan välja talad svenska och teckenspråk för sitt framtida kunskapande.</p>

<p>Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad vardagsanknuten matematikundervisning kan vara och hur man som pedagog i tidiga år kan integrera elevernas vardagserfarenheter i matematikundervisningen. Till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer av fyra pedagoger som undervisar i år 1-2. Den vardagsanknutna matematikundervisningen kan ses ur två aspekter, dels inlärningsaspekten där elevernas tankar och erfarenheter tas tillvara och dels undervisningsaspekten där pedagogen styr innehållet. Resultatet visar på att det finns många sätt att integrera elevers tankar och erfarenheter i undervisningen, men pedagogerna upplever att arbetssättet många gånger är tidskrävande. Våra slutsatser är att det är viktigt att variera undervisningen så att eleverna ges möjlighet att upptäcka matematiken i vardagen. Vi har också upptäckt hur viktigt det är att diskutera matematik för att lära sig behärska det matematiska språket.</p>

<p>Studien avsåg att undersöka elevers, lärares och skolkuratorns attityd till lärarrollen med fokus på relationer mellan elev och lärare. Syftet var att undersöka hur elever upplever och definierar en bra lärare. Tidigare forskning visar att skolan och relationen till lärare har stor påverkan på elevers välmående. En kvalitativ metod användes genom halvstrukturerade intervjuer med fokusgrupper och skolkurator samt frågeformulär med lärare för att ta del av deras egna upplevelser av hur en bra lärare är. Resultaten analyserades med hjälp av teorier om socialisation, sociala roller, resiliens och känsla av sammanhang. Studien visar att elever och lärares syn på en bra lärare stämmer bra överens. Resultaten visar även att lärarna vill ha mer tid till relationen med elever, medan det för elever inte handlar om tid utan kvalitet i det lärarna gör. Slutsatsen från resultaten är att elever inte kan urskilja relationen till läraren från lärarens roll i undervisningen, utan det handlar om det sociala samspelet som är inkluderat i lärarens roll som har betydelse för eleverna.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är undersöka elevers och lärares syn på vetenskap kontra ickevetenskap eller pseudovetenskap. Detta har vi ju gjort genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fem elever och fyra lärare.</p><p>Elever anser att det är viktigt att veta vad vetenskap är och de anser att de kommer ha nytta av denna kunskap även utanför skolans dörrar. Anledningen till att det är obligatoriskt att läsa naturkunskap på gymnasiet är att eleverna skall få ett vetenskapligt synsätt. Med hjälp av läraren skall eleverna kunna inhämta den kunskap som behövs för att få rätt uppfattning gällande vetenskapsbegreppet. Enligt både elever och lärare så tas inte vetenskapsbegrepp upp i undervisningen. Lärarna tar för givet att eleverna redan innan de kommer till naturkunskap lektion har den här kunskapen. Den kunskap som eleverna fått gällande vetenskap har de inhämtat genom det samhälle de lever i t.ex. genom medierna. Men det är inte säkert att medierna ger rätt bild av vetenskap och då är det risk för att eleverna inte får den korrekta synen på vetenskap. Förstår man inte den korrekta innebörden i vetenskap är det även lätt att blanda ihop tro och vetenskap, som är två skilda saker. Som lärare får man inte ta förgivet att eleverna har en viss kunskap.</p><p>Eleverna förstår inte heller det egentliga syftet med det laborativa arbetet under naturkunskapslektionerna. Det laborativa arbetet är en del av det naturvetenskapliga tänkandet. Det är en brist hos lärarna att de inte tar upp grundläggande begrepp, risken blir den att eleverna inte ser syftet med varför de läser naturkunskap. Följden blir den att ämnet anses svårt och komplicerat.</p>

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör.</p>