Detta är en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svårigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda på hur lärarna såg på elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever såg på sin skolsituation, språkets betydelse för invandrarelever och föräldrarnas påverkan på dessa elever. Vi valde detta ämne eftersom vi under vår senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhållningssätt. Läroplanerna från och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gått från att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det är skolans och lärarnas synsätt som är problemet. Vi har utgått ifrån ett interkulturellt perspektiv. Vi utgick från tolv sökord när vi letade efter litteratur i olika databaser. Litteraturen utgjorde resultatet i vårt arbete. Det som framkom i vårt resultat var att språket var en nyckel och ett hinder för att integreras i den svenska skolan. Flera av lärarna i vår litteraturstudie hade inte ett interkulturellt förhållningssätt i sin undervisning. Det studien har visat på är att invandrarelevers önskan att bli svensk för att få möjlighet att integreras i skolan. Det som vi tar med oss från denna studie till vårt framtida yrke är att se alla personer oavsett kulturell bakgrund som en egen individ.

Denna studie behandlar ämnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. Syftetär att kartlägga hur elevgrupper konstrueras och vad lärare fokuserar på när de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvämlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i två klasser; enlågstadieklass samt en mellanstadieklass. Resultatet visade att det var skillnad på att arbetamed en stor respektive en liten grupp, och att vad pedagogen gör med gruppen kan varaavgörande för hur gruppen uppfattades. Det antal elever i en grupp som pedagogerna ansågsom liten stämde inte överens med litteraturen. Pedagogerna ansåg att en liten grupp var engrupp på cirka 10-15 elever men enligt litteraturen är en liten grupp cirka 6 personer. Från ettelevperspektiv ansåg pedagogerna att eleverna trivdes bäst med att få tillhöra en liten grupp.

Inom skolan har det länge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lärare ska kunna kommunicera med varandra på nätet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier är ett vitt begrepp som nämns lite var stans idag, men vad innebär då sociala medier? Sociala medier är ett samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud.

<p>Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns på nationell- kommunal- och</p><p>skolnivå. Det är kommunen som ansvarar att upprätthålla målen som står skrivna i de olika</p><p>styrdokumenten. Syfte med arbetet är att studera texterna som styr skolan, specifikt</p><p>förändringen av begreppet elev. Studien fokuserar på eleven i tre styrdokument, SOU</p><p>1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som används är textanalys med två</p><p>inriktningar, innehållsanalys och diskursanalys. Med hjälp av innehållsanalysen framkom det</p><p>att begreppet elev används i både individ- och grupperspektiv samt att användandet av vilka</p><p>ord som används förändrades genom styrdokumenten. I diskursanalysen ändrar elev</p><p>betydelsen från SOU 1992:94 till skolplanen. I SOU 1992:94 är elev del av en grupp och i den</p><p>kommunala skolplanen är eleven enskild. De slutsatser som framkommer ur studien ligger i</p><p>linje med Foucaults syn på diskursen. Begreppet elev används för att reglera och normalisera</p><p>både undervisning och skolsituationen. En mer betonad mening av begreppet elev hittades i</p><p>den kommunala skolplanen än i de andra två styrdokumenten.</p> / <p>Schools are controlled by several policy documents; these exist at national- local authorityand</p><p>school level. It is up to each local government to hold responsibility and maintain the</p><p>goals specified in the policy documents. The purpose of this essay is to study the texts that</p><p>control schools and specific changes in the use of the term pupil throughout the policy</p><p>documents. The study focuses on the term pupil in the governing documents: SOU 1992:94,</p><p>Lpf 94 and one sample school curriculum. The research method used is text analysis</p><p>comprising two specific branches: content analysis and discourse analysis. Using content</p><p>analysis the term pupil can be seen in an individual and group perspective where the usage of</p><p>the word shifts throughout the policy documents. In discourse analysis the term pupil changed</p><p>meaning from the top document SOU 1992:94 to the bottom document, school level. In SOU</p><p>1992:94 the pupil is part of a group whereas in the school curriculum document the pupil is</p><p>viewed as an individual. The conclusions that can be made from this study are in agreement</p><p>with Foucault’s view. The term pupil is used to regulate and standardise in both education and</p><p>school situations, and a more specific meaning of the word pupil can be seen in the school</p><p>curriculum than in the other two documents.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka elevers uppfattningar om matematik och hur mycket och vad lärare vet om sina elevers uppfattningar. Syftet är även att undersöka vad lärare anser om användbarheten av kunskaper om enskilda elevers uppfattningar. Studien innehåller en teoretisk och en empirisk del. En fallstudie har genomförts i en klass i år 6. Den empiriska delen är uppdelad i tre delar; elevenkäten, lärarenkäten och lärarintervjuerna. </p><p>Resultatet av elevenkäten visar bl.a. att eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne, men att de har svårt att motivera varför det är bra att ha i skolan. Undersökningen åskådliggör att den undersökta läraren vet mer om vissa elevers uppfattningar än andras. Vissa uppfattningar är enklare för läraren att ha kunskaper om. Intervjuernas resultat visar också att lärarna anser att kunskapen om uppfattningar är viktig och användbar, men att de har lite erfarenhet av ämnet.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka relationen mellan elever och lärare samt lyfta fram eventuella meningsskillnader mellan pojkars och flickors relationer till sina lärare.</p><p>Studien är uppbyggd av kvantitativ karaktär och har genomförts via en enkätundersökning på en skola i södra Sverige, undersökningen besvarades av 133 elever från år 9. I enkätundersökningen har jag utgått från följande huvudfrågor; känner eleven någon uppmuntran av läraren? Har eleven och läraren en relation där de förstår varandra? Känner eleven sig delaktig i sin utveckling? Upplever eleven tillräckligt med stöd och trygghet från sin lärare? Och slutligen, finns det skillnader mellan pojkars och flickors relation till läraren?</p><p>Resultatet visade på att några större skillnader, pojkar respektive flickor emellan inte fanns i hur de upplever relationen till sin lärare. Däremot framstod att pojkar i vissa fall upplever relationen till sin lärare som mer positiv jämförelsevis med flickor. Det finns tidigare undersökningar som delvis förklarar detta genom att pojkarna tar större utrymme i klassrummet och hörs mer. Sammanfattningsvis kan man se att skolan har en del att förbättra när det gäller relationer mellan elever och lärare.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Författare: Peggy Palm</p><p>År: Ht 2007</p><p>Titel: Lära våga tala. Om tal i klassrumsoffentligheten</p><p>Engelsk titel: Speak up! About communication in the classroom</p><p>Ort, Universitet: Växjö, Växjö Universitet</p><p>Sidor: 40</p><p>Innehåll:</p><p>Undersökningens syfte var att ta reda på hur det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare åren, för läraren, men även för hur det fördelar sig mellan flickor och pojkar. Undersökningen syftar även till att belysa på vilket sätt som eleverna fått/tagit ordet på den offentliga nivån i klassrummet och vid hur många tillfällen som läraren har vidareutvecklat svaret med sina elever vid dessa tillfällen. Samt även hur lärare och elever uppfattar att det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare åren.</p><p>Metoden består av observationer och ljudinspelningar i klassrummen i åk 1, 3 och 5. Jag har även utfört intervjuer av de tre berörda lärarna och av tre flickor och tre pojkar från varje klass.</p><p>Resultatet visar att läraren talar i cirka 54-78 % av den offentliga taltiden, deras uppfattning låg på cirka 50-60 %. Tidigare forskning visar att det oftast är pojkarna som dominerar det offentliga talutrymmet i klassrummet. Det gör de även i denna undersökning men med små tidsmarginaler. Den tidigare så kallade tvåtredjedelsregeln, där läraren talar i tvåtredjedelar av lektionstiden och pojkarna i tvåtredjedelar av elevtiden, verkar tyvärr stämma ganska väl överens med verkligheten fortfarande. Dock inte i åk 5 då det rådde omvända förhållanden vid elevtiden.</p><p>Lärarnas och elevernas uppfattning om hur det offentliga talutrymmet skulle fördelas stämde inte alltid med verkligheten. Läraren i åk 5 trodde att flickorna skulle dominera, men det visade sig att det var pojkarna som gjorde det även om det var med väldigt liten tidsmarginal.</p><p>Det är läraren som har makten över det offentliga ordet i klassrummet. Det är hon/han som fördelar ordet och ser till att gällande regler följs. Det är därför viktigt att läraren fördelar ordet rättvist och skapar ett positivt klassrumsklimat!</p><p>Nyckelord: talträning, talutrymme, klassrum, genus, lärare, elev</p>

<p>Syftet med studien är att försöka skapa förståelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lärare känns det väsentligt att ta reda på de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden på arbetet är en kvalitativ studie som genomförts på åtta stycken elever i årskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men även dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nämns, samt hur motivation skapas. Resultat i studien är att eleverna framhåller uppmuntran och beröm, belöning och arbetsformer som påverkande faktorer för deras motivation i skolarbetet.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva högstadielärares uppfattningar om användningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvändning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har använt en kvalitativ metod utifrån en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjälp av en enkät. Resultaten visar, att lärarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nämligen elevperspektiv, lärarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv. Lärarna i undersökningen skiljer sig åt då det gäller uppfattningen om datorn i undervisningen. För några lärare har den en självklar plats i undervisningen, andra är mer tveksamma av olika skäl. Flera lärare ser datorn framförallt som ett redskap för att söka information på Internet och datorn som ordbehandlare. Datorn uppfattas framförallt som ett verktyg för den enskilde eleven, och man bortser från styrdokumentens mål om elevsamverkan och elevsamarbete i samband med datorn i undervisningen.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och speciallärare kartlägger elever som befinner sig i matematiksvårigheter samt deras syn på hur utformningen av undervisningen till den enskilda eleven kan genomföras. Denna empiriska studie baseras på en kvalitativ analysmetod där datainsamlingsmetoden bestod av fyra intervjuer. Intervjuerna frambringade informanternas åsikter och erfarenheter om elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger använder sig av kontinuerlig kartläggning i den ordinarie undervisningen men även inslag av olika material som testar eleverna. Pedagogernas syn på utformningen av undervisningen till elever i matematiksvårigheter uppvisade likartade metoder, däremot fanns en skillnad av möjligheterna till individanpassning.