I studien undersöks hur lärare ger elever muntlig och skriftlig feedback på uppgiftsnivå i matematikundervisningen. För att undersöka detta har observationer och intervjuer av kvalitativ karaktär utförts med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Insamlade och avbildade dokument i form av elevers räkneböcker har också varit en del av datainsamlingsmetoden. För att på bästa sätt undersöka och besvara studiens frågeställning har grundad teori valts ut och använts som forskningsansats. Utifrån insamlad data och med substantiv och teoretisk kodning som verktyg har en teoretisk modell utvecklats. Modellen visar att muntlig och skriftlig feedback som ges från lärare till elev på uppgiftsnivå kan vara antingen direkt eller indirekt. Beroende på om feedbacken är muntlig eller skriftlig, direkt eller indirekt, kan den också vara bekräftande, uppmuntrande, upprepande, informerande, stöttande eller uppmanande. Detta resultat redovisas med hjälp av en så kallad "fyrfältare". Värt att notera är också att resultatet i studien visar att muntlig feedback ges i betydligt högre grad än skriftlig feedback. Ett par slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att verkligheten skiljer sig från hur tidigare forskning förespråkar att feedback bör komma till uttryck i klassrummet och att elevernas ålder samt lärarnas tid spelar en avgörande roll för vilken sorts feedback som ges. En annan viktig slutsats som också dras utifrån studiens redovisade resultat är att vissa kategorier av feedback är mer effektiva för elevers lärande i matematik än andra.

Syftet med föreliggande studie är att analysera det främjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbetet utifrån ett salutogent och patogent förhållningssätt samt vilka insatser på organisations-, grupp- och individnivå som uppmärksammas under samtal på två skolor i en kommun i Sverige. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med professionerna rektor, specialpedagog och kurator från elevhälsan på två skolor genomfördes för att kunna besvara studiens frågeställningar. Informanternas beskrivningar av elevhälsoarbetet sammanställdes utifrån premisserna i kvalitativ metod och resultatet analyserades sedan utifrån de analytiska utgångspunkterna interaktionistiskt och relationellt perspektiv, samt salutogent förhållningssätt.   Informanternas berättelser målar upp bilden av ett strukturerat elevhälsoarbete där formerna för arbetet har förändrats en del under senare år, så att elevhälsoteamet har möten med olika syften och utformning. Elevhälsoarbetet bygger på samspel, där språket används som verktyg och interaktionen mellan individer har betydelse för resultatet. Informanterna uppmärksammar att elevhälsoarbetet består av främjande, förebyggande och åtgärdande insatser på organisation- grupp- och individnivå. En del av interaktionerna leder till meningsskapande möten där ett lärande kan ske. Andra insatser fokuserar istället på individen och dess egenskaper och skulle kunna syfta till att åtgärda brister hos eleven. Kommunens elevhälsoplan upplevs till stor del vara ett stöd i elevhälsoarbetet. Informanterna beskrev att det förekommer samverkan mellan elevhälsans professioner samt med andra aktörer. Informanterna önskade bland annat ett utökat samarbete med lärare. Elevers och vårdnadshavares delaktighet nämns i intervjuerna inom elevhälsoteamets främjande, förebyggande och åtgärdande arbete, men de verkar finnas i en interaktionistisk skugga, i bakgrunden, i det främjande och förebyggande arbetet. Elevhälsans arbete är ett arbete under utveckling.

I denna studie behandlas ämnet skönlitteratur i svenskundervisning. Studien syftar till att, med utgångspunkt i didaktisk forskning, belysa undervisning med skönlitteratur inom ämnet svenska i grundskolan. Frågeställningarna är följande: Vad säger didaktisk forskning om lärares roll i undervisning med skönlitteratur? Vad har skönlitteratur i undervisning för påverkan på elevers identitetsskapande? Vilka hinder belyser didaktisk forskning i undervisning med skönlitteratur? Litteraturstudien är baserad på ett tiotal vetenskapliga texter där bland annat antologier, doktorsavhandlingar och konferensbidrag har inkluderats, där forskningsresultat har sammanställts med studiens syfte som utgångspunkt. Resultatet visar att användning av skönlitteratur som medel i undervisning bidrar till elevers identitetsutveckling, dock har lärare en betydande roll. Hinder i undervisning med skönlitteratur som presenteras i studien är: styrdokument och elevgrupp. Resultatet visar även att tiden inte räcker till för att erbjuda lärare kompetensutveckling och utrymme för att, på djupet, kunna arbeta med skönlitteratur.

I skolan träffas lärare och elever stora delar av vardagen, både i skolverksamheten samt ifritidshemsverksamheten. Tidigare forskning visar att det vid varje möte skapas eller fördjupas en typ av relation och hur kvaliteten på denna ska vara är framförallt upp till läraren. I vår studie har vi ställt frågor till lärare och fritidslärare om relationen mellan dem själva och elever - via enkäter och fokusgruppsdiksussioner. Där framkommer det att lärare och fritidslärare säger sig arbeta mycket med relationer till elever, vilket de ser som en viktig del i sitt arbete. Resultatet visar att lärarna arbetar för att dagligen se eleverna och vara lyhörd, visa intresse för dem och skapa en ömsesidig respekt. I grund och botten tolkar vi det som att lärare och fritidslärare ser på relationer till elever på liknande sätt, men vissa delar skiljer sig åt som exempelvis gränssättning och omsorg. Resultatet visar även att relationsarbetet kan skilja sig åt utifrån deras förutsättningar i respektiveverksamhet, men även om relationsarbetet kan vara svårt ibland har båda yrkesprofessionerna somambition att skapa goda relationer med eleverna. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Sedan år 2011 har söktrycket till det estetiska gymnasieprogrammet sjunkit med nära 32% enligt Skolverket. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten i den svenska musikbranschen ökat med 43% över samma tidsperiod, mellan åren 2011 och 2015. Tidigare forskning visar att en utbildningsnorm växt fram i den svenska skolan i linje med så kallade rätta gymnasieval. I denna uppsats har gymnasieelever från ekonomiskt samt estetiskt program, genom fokusgruppsamtal som metod, fått berätta om hur de tror att deras omgivning och bakgrund kan ha format deras syn på estetiskt gymnasieprogram och musik som yrke. Eleverna märker enligt dem själva denna förändring i söktrycket. Ett av de viktigaste resultaten är att gymnasieeleverna som medverkade i undersökningen har en svag bild av vilka yrken som ryms inom musikbranschen. Resultatet tyder även på att det estetiska programmet präglas av lågt anseende, och ett generellt rykte att vara lättare än andra gymnasieprogram, och att detta lockar mindre ambitiösa elever som helst vill ha roligt under gymnasietiden. Detta skulle enligt respondenterna bygga på tron om att utövande av en kulturell hobby på skoltid inte stimulerar till lärande på samma sätt som ett gymnasiegemensamt ämne. I analys- samt diskussionskapitlen kommenterar jag resultaten med hjälp av tidigare forskning samt Bourdieus teorier om kapital och habitus. Dessa teorier används för att studera de typer av kapital respondenterna värderar högt respektive lågt, samt deras livsbakgrunders påverkan på deras val.

Lärare ansvarar för att möta alla elevers olika förutsättningar och behov i matematikundervisningen därför bör det finnas flera vägar att nå målen. Att differentiera undervisningen genom nivågruppering är en väg att gå för att möta alla elevers olikheter. Syftet med denna studie är att belysa hur begreppet nivågruppering berörs i matematikdidaktisk forskning. Arbetet är en litteraturstudie som baseras på elva forskningsstudier. Varav tio är internationella och en är nationell. Materialet som valts ut har granskats genom närläsning och en komparativ analys. I litteraturstudien har det framkommit att nivågruppering används för att skapa grupper med mindre elevvariation. Högpresterande elever är de som gynnas mest av nivågrupperingar i matematik och de presterar överlag bättre i en homogen grupp där alla elever har liknande kunskaper. Däremot missgynnas lågpresterande elever av nivågruppering och det medför att skillnaderna mellan elevers förmågor ökar. Att dela in elever i grupper kan påverka dem negativt om de kunskapsmässigt placeras i “fel” grupp och det kan leda till att de får en negativ inställning till matematik. Vår slutsats är att lärare bör utgå från flera olika aspekter vid arbete med nivågruppering och de bör grunda grupplacering på både provresultat och sina tidigare bedömningar för att skapa en god lärandemiljö för alla elever.

Vår kunskapsöversikt undersöker forskning kring elever med funktionsvariation inom ämnet idrott och hälsa. Syftet är att se hur inkluderade eleverna med funktionsvariation känner sig, hur självsäkra lärarna är samt om utbildning och tidigare erfarenheter påverkar lärarnasattityd mot inkludering av elever med funktionsvariation. Frågeställningarna som vi fokuserat på i kunskapsöversikten är “Känner sig elever med funktionsvariation inkluderade och delaktiga under idrottslektionerna? Vad bidrar till om eleverna känner inkludering eller inte?” och “Går det att urskilja olika attityder mot inkludering bland idrottslärare och påverkas de av erfarenheter och utbildning?”. Metoden som har använts har bestått av ett systematiskt sökande på ERIC, SPORTDiscus, SwePub samt ERC som sedan med sökord och avgränsning lett till vårt resultat. Resultatet visar på att elever med funktionsvariationer vill i största utsträckning delta under idrotten för att skapa en samhörighet och känna sig som en i klassen. Lärare generellt är inte tillräckligt förberedda, positiva och självsäkra att lyckas inkludera alla elever. Visar även att utbildning och tidigare erfarenheter påverkar lärares attityder och självsäkerhet och vi föreslår att idrottslärare kräver mer grundutbildning och vidare fortbildning.

Elevers problem med matematikämnet i grundskolan är väldokumenterat och varje år lämnar en betydande del grundskolan utan betyg i ämnet. För att nå framgång i matematik är en god taluppfattning viktig och studier visar att denna hör samman med en utvecklad inre representation av tallinjen. Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket ett brädspel kan påverka elevers förmåga i åk 5 samt åk 8 att uppskatta bråk- och decimaltal på en tallinje, med fokus på elever i SUM samt om det föreligger någon skillnad för de olika årskurserna. Studien har sin utgångspunkt i tidigare forskning som gjorts på barn i 4- 5 års åldern, där ett brädspel visat sig vara positivt för barnens utveckling av sin mentala tallinje. Denna idé har överförts till elever i åk 5 och åk 8 och utvecklats till att handla om tal i bråk- och decimalform. I studien som genomfördes i helklass, ingick ett förtest där eleverna fick markera tal på en tallinje, en aktion på 4 x 15 minuter där de spelade brädspel samt ett eftertest med samma utformning som förtestet. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna i studien har utvecklat sin förmåga att uppskatta bråk- och decimaltal på en tallinje samt att eleverna i åk 5 gör de största framstegen. Denna studie ger ingen förklaring till om skillnaderna i framgång för elever i SUM beror på åldersskillnaderna eller andelen elever med matematiksvårigheter i grupperna.

Studien belyser ett problemområde inom hanteringen av mobbning i fritidshem och skola utifrån kvalitativa intervjuer med lärare och elever på två olika skolor. Tidigare forskning visar att många lärare väljer att inte ingripa för att hjälpa elever vid mobbningssituationer medan andra lärare menar att det är lärarens ansvar att göra detta. Detta visar på en oenighet bland lärare när det kommer till hur mobbning hanteras vilket ledde författarna av studien till att granska hur lärare och elever upplever och ställer sig till detta. Undersökningen utgår ifrån elever och lärares utsagor samt ställningstaganden till att elever själva hanterar mobbningssituationer respektive tar hjälp av vuxna. Det framgår att antimobbnings-insatser med fokus på att uppmuntra elever att hjälpa varandra vid mobbningssituationer har visat goda resultat. Flera av dessa elev-baserade ansatser att minska förekomsten av mobbning utgår ifrån ett teoretiskt perspektiv byggt på social inlärningsteori och begrepp som betingning, förstärkning och självtilltro. Dessa teorier och begrepp utgör arbetets teoretiska ramverk och förklaringsgrunder.   För att belysa lärare och elevers perspektiv på frågan om elev-ingripande vid mobbningssituationer intervjuades lärare och elever från två olika fritidshem. Resultaten visar att lärarna i skolorna som undersöktes anser att elever bör uppmuntras till att hjälpa varandra med vuxen översyn. Om eleverna inte lyckas att hantera situationen väl så ses det som lämpligt att läraren ingriper för att hjälpa dem. Att elever får erfara konflikthantering upplevs som gynnsamt av respondenterna då det anses förebygga mobbning samt främjar elevernas konflikthanterings-förmåga och självtilltro, men vuxet ingripande anses att krävas när en situation inte hanteras på ett konstruktivt sätt av eleverna och eventuellt eskalerar till mobbning. Resultatet lyfter även fram metoder lärarna i skolorna använder för att förebygga och hantera mobbningssituationer.

Syftet med undersökningen är att beskriva IM-elevers skolupplevelser och vad som motiverar dem i skolarbetet. För att nå syftet används följande frågeställningar: Hur beskriver eleverna sina upplevelser och erfarenheter av skolan? Vad beskriver eleverna som de viktigaste faktorerna i skolan för att de ska bli motiverade för skolarbete på IM-programmet? Undersökningen utfördes via en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Elva elever som studerade inom IM programmet valdes till studien genom ett bekvämlighetsurval. Elevers upplevelser och erfarenheter av skolan har en betydande roll för eleven i vuxenlivet. Känner de sig sedda och hörda som medmänniskor så har de lättare att skapa relationer i framtiden. Skolan har en betydande roll i att skapa demokratiska samhällsmedborgare. För att uppnå detta måste skolan ha en tillit för elevernas förmågor eftersom elevernas självbild formas efter lärarens. Det framgick att relationer är viktiga för eleverna och att de blir motiverade då det finns en förståelse mellan läraren och eleven och att läraren kan förklara på olika sätt efter elevens behov.