Syfte och frågeställningar:   Syftet med undersökningen är att kartlägga elever i årskurs 9:s erhållna kunskaper i ämnet idrott och hälsa gentemot läroplanen. Nedan presenteras studiens frågeställningar. - Finns det delar ur ämnet idrott och hälsas syfte där eleverna anger att undervisningen i ämnet har bidragit eller inte bidragit med de formulerade avsikterna? I sådana fall vilka? - I vilka moment inom ämnet idrott och hälsa samt till vilken grad anger eleverna att de erhållit kunskap om och i ämnets tre stora kunskapsområden, Rörelse, Hälsa & Livsstil samt Friluftsliv & Utevistelser? Metod:  Studien har en kvantitativ ansats med enkätundersökning som metod. Enkäten som används är digital och distribueras av elevernas lärare. I studien deltog 410 elever och med ett bortfall på 49 elever, det ger undersökningen en svarsfrekvens på 89,3%. Skolorna som deltagit är kommunala skolor belägna i Mellersta Sverige. Resultat: Resultatet visar på att eleverna erhållit kunskaper relaterat till den praktiska delen av idrott och hälsa. Dessutom har de stor förståelse för det patogena-  och fysiologiska perspektivet på hälsa. Eleverna i studien visar att de saknar kunskaper inom det salutogena helhetsperspektivet på hälsa. Slutsats:  Tidigare forskning tillsammans med denna studies resultat visar att eleverna har mer kunskaper om de praktiska delarna av idrott och hälsa. Likt den tidigare forskningen visar även undersökningens respondenter att hälsoundervisningen är enkelspårig och saknar bredd. / Aim and research questions:  The aim of this study is to investigate students in year 9 and their acquired knowledge in the subject Physical education and Health. Below are the research questions presented.  - Are there parts of the formulated purpose in Physical education and Health, where the students say that the teaching of the subject has contributed- or not contributed with the formulating intensions with the subject? Which ones?  - In which parts and what extent of the subject Physical education and Health do the students state that they have acquired knowledge?  Method:  The study has a quantitative approach with questionnaire as a method. The questionnaire is digital and distributed by the students’ teachers. 410 students participated in the study with a dropout rate of 49 students. This gives the survey a response rate of 89,3%. The students who participated in the study attends in municipal schools located in the central part of Sweden.  Result: The results show that the students have acquired knowledge related to the practical part of Physical education and Health. In addition, they have a great understanding of the pathogenic and physiological perspective on heath. The students in the survey shows’ a lack of knowledge towards the salutogenic perspective of health. Conclusion:  The result from this study as well as previous studies show that students acquire more knowledge about the practical parts of Physical education and Health. In accordance too previous studies, this study show that the Health education lacks the full spectra of health.

Denna studie ger en bild av hur lärares inställning till ämnet matematik kan te sig, hur elever kan påverkas av lärares inställning till matematik samt hur man skapar en lärmiljö vilken främjar en positiv inställning till matematik. Syftet med studien var att se över vad forskningsresultat påvisat kring lärares inställning till matematik, hur stor betydelse deras inställning haft på deras undervisning och elevers matematikinlärning samt hur elevers inställning till matematik kan påverkas. För att vi skulle kunna besvara vår forskningsfråga Hur ser kopplingen mellan lärares inställning till matematik och elevers matematikinlärning ut tog vi systematiskt fram, analyserade och sammanställde vetenskapliga studier. Dessa rörde lärare, undervisning i matematik i grundskolan, matematikdidaktik, matematikängslan och faktorer vilka främjar en positiv matematikinlärning. Resultatet visade hur viktigt det är att läraren har en tilltro till sina elevers förmåga och att en varierad undervisning skapar förutsättningar för god inlärning. Det framkom även hur viktig den första undervisningstiden är för att utveckla ett intresse och en positiv inställning till matematik samt vilka konsekvenser som kan uppstå om negativ inställning får fäste, till exempel genom lärares matematikängslan. Insatser för hur matematikängslan kan motarbetas lyftes fram. Under arbetets gång tog vi bland annat del av studier som påvisat att kvinnliga lärare tenderar överföra sin inställning till matematik på elever, i synnerhet flickor. Detta såg vi som en intressant didaktisk implikation till examensarbete II.

Vi ville lyfta fram ämnet eftersom vi i samtal med lärare och specialpedagoger vi träffar på, upplever att deras kunskap är begränsad kring specialpedagogens arbete mot de särbegåvade eleverna. I specialpedagogens och skolans uppdrag står att vi ska ge alla elever en utvecklande skoltid. Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur några specialpedagoger ser på sitt arbete kring identifiering av särbegåvning och att utmana de särbegåvade eleverna i grundskolan F-6. Vi valde att göra åtta stycken kvalitativa forskningsintervjuer för att göra studiens syfte mätbart. Studien visar att specialpedagogerna har ganska likvärdiga definitioner av begreppet särbegåvning men deras erfarenheter och kompetens skiljer sig väldigt mycket åt. Samtidigt anser de att alla elever har rätt till lika mycket stöd, stimulans och utmaningar för att växa och utvecklas efter sina förmågor. I studien framkom det att acceleration, berikning och coaching är väldigt viktig delar när man som specialpedagog arbetar med särbegåvade elever men att detta kan ske på olika sätt. Det framkom även att specialpedagogerna överlag anser att det är viktigt att göra eleven delaktig i sitt eget lärande. På så sätt kan eleven tillsammans med specialpedagogen hitta rätt verktyg som ger kunskaper som de behöver för att uppnå kunskapskraven i skolan. Utifrån studiens resultat vill vi komplettera bokstaven D, delaktighet, till det pedagogiska ABC, ABC+D.

Elevperspektivet kring normkritisk litteratur och läsning av normkritisk litteratur i mellanstadiets senare år är i forskningssammanhang föga undersökt. Vi ville genom vår studie undersöka hur elever upplever att de har tillgång till normkritisk litteratur, om de läser normkritisk litteratur och om de upplever att lärarna väljer denna typ av litteratur. Vi tar även reda på om eleverna anser att deras lärare arbetar med normkritisk litteratur som utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Eleverna har fått besvara en enkätundersökning vilken omfattade 10 frågor och fullföljdes av 211 respondenter vid fem olika skolor i Mellansverige. Det visade sig att eleverna i genomsnitt endast läste cirka sex minuter per dag i skolan. De anser att det är bra och viktigt att ha tillgång till normkritisk litteratur. Undersökningen visar även att eleverna inte anser att lärarna använder normkritisk litteratur som grund för diskussioner eller till värdegrundsarbetet i skolan. Denna undersökning visar att det är viktigt att jobba med litteratur som bryter mot normen där elever kan relatera till litteraturen och även belyser barns syn på likvärdighet.

En elev som är mottagen i grundsärskolan kan få sin undervisning inom grundskolan som integrerad särskoleelev. Detta medför att lärare och skolorganisation behöver arbeta för att skapa en meningsfull skolvardag för eleven och tillgodose dennes behov av stöd. Skolverket (2015) och Skolinspektionen (2016) konstaterar att det finns utmaningar kring att skapa pedagogisk och social delaktighet för den integrerade eleven och utmaningarna kan bli större i takt med att eleven blir äldre. Detta både på grund av att skillnaderna mellan grundskoleelevers och grundsärskoleelevers kognitiva nivå ökar, samt att högstadiets organisation och ämnesspecificering bidrar till en mer komplex skolmiljö. Även forskning inom området visar på utmaningar i att inkludera särskoleelever i grundskolan. Det finns stora utmaningar i att skapa social delaktighet, men även det pedagogiska arbetet i klassrummet kräver lärare med god kunskap och kompetens kring hanterande av olikheter. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskaper om förutsättningarna för inkludering av särskoleelever på grundskolans högstadium. Genom intervjuer med specialpedagoger och speciallärare har deras erfarenheter och uppfattningar om arbete med integrerade elever på högstadiet undersökts. Denna studie utgår från ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv (KoRP) och de ömsesidigt påverkande processerna delaktighet, kommunikation och lärande används för att studera villkor och förutsättningar för inkludering i skolan. Resultatet visar på såväl hinder som möjligheter i arbetet med integrerade elever. Det framgår att specialpedagoger och speciallärare inte anser att det går att utforma specifika undervisningsmetoder och rutiner för dessa elever. Skolan bör i stället arbeta för att skapa tillgängliga lärmiljöer och differentierad undervisning för alla elever. Skolutvecklingsarbetet bör syfta till att utveckla en inkluderande skolmiljö och de centrala processerna delaktighet, kommunikation och lärande kan vara viktiga verktyg för att analysera och utveckla det inkluderande arbetet på olika nivåer i skolans verksamhet.

Detta konsumtionsarbete syftar till att undersöka hur attityder till, och uppfattningar om matematik relaterar till beteenden som påverkar elevers matematikprestationer, främst under årskurs F–3. För att undersöka detta har vi sökt, behandlat och analyserat artiklar som berör både lärares och elevers attityder och uppfattningar gentemot matematik och lärande. Artiklarna som ligger till grund för resultatet är hämtade i databaserna UniSearch och ERIC. Resultatet visade att lärares attityder till, och uppfattningar om matematik och lärande påverkar elevers matematikprestationer. Vidare visar resultatet även att eleverna generellt har en positiv attityd till matematik. Attityden påverkas både internt av de olika komponenterna och externt av yttre faktorer. Studiens resultat har synliggjort vikten av tilltro till sin förmåga att utvecklas, både hos elever och lärare. Sammanfattningsvis är det viktigt att matematikundervisningen bidrar till positiva attityder som gynnar elevernas matematiska prestationer.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om tidigare utbildning och erfarenheter påverkar förmågan att inkludera elever med funktionsvariation, vad som krävs för att lyckas inkludera elever med funktionsvariation och vad elever med funktionsvariation önskar från sin lärare och omgivning för att kunna känna sig inkluderade. För att undersöka detta har vi utfört semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och tre elever som sedan har transkriberats i en resultat- och analysdel. Resultatet har visat att eleverna med funktionsvariation vill delta på idrottslektionerna för att känna sig inkluderade och delaktiga, dock är fallet inte alltid så och bollsport är något ses som jobbigt och exkluderande. Lärarna är positiva till inkludering men önskar mer kompetens inom ämnet. I diskussionsdelen har vi jämfört studien i sig och i relation till tidigare forskning som visar att lärarna är i behov av vidareutbildning och extra stöd. Det visar även på att eleverna vill vara med så mycket som möjligt och gärna ihop med sina kompisar, men då krävs extra anpassningar och förändringar i hur en idrottslektion ser ut.

Syftet med detta arbete var att lyfta fram meningsfulla lärandesituationer för tvåspråkiga elever. Jag har samlat in empiriskt material via observationer och intervjuer och sedan bearbetat det med hjälp av forskning (teori) i avsikt att besvara den föreliggande studiens syfte. Syftet har även varit att belysa lärares inställningar till tvåspråkighet samt vad för förväntningar som lärare har på tvåspråkiga elever.  De övergripande frågor som arbetet grundar sig i är: På vilka sätt skapar lärare meningsfulla lärandesituationer för tvåspråkiga elever? Vilken betydelse har lärares inställning till tvåspråkighet samt lärares förväntningar på tvåspråkiga elever? Resultatet visar att lärarens inställning och förväntningar på tvåspråkiga elever styr hur upplägget av undervisningen ser ut samt vilka möjligheter tvåspråkiga elever ges i skolan. Lärarens kunskaper om tvåspråkighet påverkar också vad undervisningen utgår ifrån, om ansträngningar görs för att arbeta utifrån gynnsamma språkutvecklingsmodeller eller inte. Därtill redogörs för förslag på meningsfulla lärandesituationer för tvåspråkiga elever. De lärare som observerades och intervjuades hade olika synsätt och undervisningsstilar. Lärare 1 tog mer hänsyn till tvåspråkiga elever och lärare 2 gjorde det i mindre utsträckning.    Detta arbete riktar sig till alla lärare i den svenska skolan som arbetar med tvåspråkiga elever. Arbetet riktar sig även till andra människor i samhället. Når denna information och fakta fler individer i samhället kan det hjälpa till och bidra till större acceptans och tolerans mot medmänniskor– inte minst mot de som är tvåspråkiga.

Matematikångest är ett hinder för elevers fortsatta utveckling och motivation. Forskning ser matematikångest som något som stör lärandet och hindrar eleven att uppnå sin fulla potential. Syfte med denna studie var att undersöka några matematiklärares hantering av elever med matematikångest. Empirin bygger på kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer där fyra matematiklärare från fyra olika skolor har intervjuats. Intervjuerna bearbetades genom en tematisk analys för att besvara hur lärare definierar begrepp som matematikångest, hur hanteringsprocessen för elever som upplever matematikångest ser ut, både i förebyggande syfte samt åtgärdsarbete. Studiens resultat visar att lärare upplever matematikångest som en känsla som grundar sig i dåliga minnen och erfarenheter från förr och som leder till att tänkandet begränsas. Undvikande beteende, frustration och utåtagerande menar lärarna på är olika sätt som matematikångest kan uppvisas på. I det förebyggande arbetet anses bland annat lärarnas undervisning, relationen och kommunikationen viktiga för att upptäcka problem som indikerar på matematikångest hos eleven. Då matematikångest uppstår visar studien att lärarna ansvarar för hanteringen och att åtgärdsarbetet består av hur matematikångest kan hanteras. Kunskapsmässigt kan studien bidra till att lärares erfarenheter och kunskaper angående arbetet med matematikångest kan spridas till övriga lärare, genom att dessa kan ta till sig de strategier som anses bäst lämpade vid arbetet med matematikångest hos elever och i undervisningsmiljön. Vår förhoppning är att lärare som tar del av studien blir medvetna om vikten av ett gott arbete med matematikångest då en dålig hantering inte enbart medför konsekvenser för elevens framtid och succé i vidare utbildning utan även för vår ekonomi i samhället.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och elevers uppfattningar och erfarenheter av arbete med bedömningsmatriser. Uppsatsen skrivs i samband med ett VALprojekt på fakulteten för lärande och samhälle på Malmö högskola under 2010 och 2011. Arbetet presenterar en kunskapsbakgrund som sammanfattar huvuddragen i den forskning kring matriser som finns i Sverige idag samt en studie kring hur några lärare och elever i årskurs 9 på en grundskola i Skåne uppfattar arbetet med bedömningsmatriser. Med stöd av det jag tagit till mig då jag studerat samtida forskningsmetodik har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med tre ämneslärare samt 10 elever i årskurs 9, vilka ägde rum i slutet av november 2010. Resultatet av min undersökning visar att såväl elever som lärare är positivt inställda till bedömningsmatriser. De upplever att matrisen förtydligar målen, ger en bild av var eleverna befinner sig i förhållande till dessa, samt visar vad nästa kunskapsmässiga steg är. Samtidigt uttrycks en tydlig önskan från både elever och lärare om kompletterande muntliga eller skriftliga kommentarer, till stor del på grund av att matrisen anses var för ”snäv” i sina beskrivningar och för att eleverna anser att språket i matriserna ofta är svårt att förstå. Varken elever eller lärare upplever någon konflikt i att låta matrisen innefatta en mer traditionell betygsättning på enskilda arbeten. De intervjuade lärarna anser att det krävs mer tid både för samarbete kring utformning av matriser i lärarkollegiet och för arbete med eleverna kring hur matriserna kan användas vidare. Resultatet av undersökningen visar att bedömningsmatriserna är ”färskvara” och inte används i ett fortsatt arbete för att synliggöra lärandeprocessen.