Den som säger sig tillhöra en viss religion kan i praktiken vara mer eller mindre troende, eller inte troende alls. Det kan handla om att man firar vissa högtider men utan att särskilt bry sig om deras religiösa innebörd, eller att man ibland deltar i gudstjänster och ber någon gång i månaden, eller ett liv iständig hågkomst av Guds närvaro. Spektrat av religiositet för en person kan vara allt från att religionen endast har kulturell betydelse till att man lever sitt liv helt enligt dess påbud, såväl som att man anser att religion är en privatsak till att man arbetar för att samhället skall formas enligt religionen. Vad gäller islam i Sverige har de muslimska samfundens organisation och aktiviteter beskrivits i ganska stor detalj. Däremot finns inte mycket kunskap om de värderingar de står för. Och vad gäller värderingar och övertygelser hos muslimer i allmänhet finns nästan ingenting skrivet. Denna uppsatstar fasta på den kunskapsbristen. Genom en enkätbaserad attitydundersökning av explorativ karaktär med muslimska SFI-elever somrespondenter har följande frågor undersökts: - Är fundamentalism ett utbrett fenomen inom denna grupp? - I hur stor utsträckning anser man att shari’a bör gälla för muslimer i Sverige och vad är attityden tilldemokrati? - Hur ser relationen mellan religion och moral ut och hur uppfattas det svenska samhället i dettasammanhang? Undersökningens resultat är överlag i samstämmighet med tidigare undersökningar med liknande teman. Respondenterna har en överväldigande positiv attityd till demokrati och en stor del anser också att yttrandefrihet är bra. Samtidigt tycks många mena att islam är undantaget yttrandefriheten ochatt islamiska regler är viktigare än svensk lag. Stödet för shari’a är också påtagligt. En stor majoritet menar att gudstro är nödvändig för att vara en moralisk person och anser samtidigt att Sverige är ett moraliskt land. På grund av urvalsmetoden och den stora andel som avstått från att delta i undersökningen kan resultatet inte generaliseras utanför gruppen av respondenter.

Syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse för hur lärare upplever att de formar sin roll i interaktionen med eleverna för att kunna möta dem efter individuella förutsättningar. Svenska elevers resultat i skolan blir allt sämre och allt fler går ut grundskolan utan godkända betyg. Studien berör hur läraren formar sin roll i interaktionen med eleverna, på vilket sätt relationen mellan lärare och elev påverkar lärarens roll och även ytterligare omständigheter som påverkar läraren i interaktionen med eleverna. Vi har gjort en kvalitativ studie med en hermeneutisk metodologi där vi intervjuat åtta lärare. För att förstå vår empiri har vi analyserat utifrån tre teorier; Goffmans dramaturgiska perspektiv, Foucaults medel för god dressyr samt Aspelins perspektiv på mellanmänskliga relationer. Studien ger en bild av hur lärare formar sin roll genom respektskapande, relationsbyggande samt hur läraren i interaktionen påverkas av utomstående faktorer. Faktorerna är föräldrars syn på läraren och skolan, politik som påverkar lärarens och stöd från rektor och skolledning. Respekt bygger på samspel, en ömsesidig förståelse och samarbete. Genom att läraren i sin roll bygger på relationen med eleverna bidrar det till en mer effektiv kunskapsutveckling hos eleverna.

Attention Deficit / Hyperactivity Disorder (ADHD) är en uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet som drabbar cirka 3-5 procent av barn i skolåldern. Skolan har inflytande på barns liv och det finns ett samband mellan elevers psykiska hälsa och skolresultat. Skolsköterskor har en viktig roll som hälsofrämjare, särskilt då barn med ADHD har ökad risk för ohälsa och riskbeteende.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med åtgärder för barn med ADHD. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod. Studien är baserad på åtta telefonintervjuer med skolsköterskor, vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier framkom ur analysen, vilka beskriver skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med åtgärder för barn med ADHD; Att samverka genom dialog, Att anpassa skolmiljö, Att vägleda och ge råd till föräldrar och barn, Att observera och genomföra kontroller samt Att arbeta specifikt hälsofrämjande. Slutsats: Skolsköterskor har erfarenheter av olika typer av åtgärder för barn med ADHD. De betonar särskilt betydelsen av att uppmärksamma barn med ADHD tidigt samt hälsosamtalet. / Attention Deficit / Hyperactivity Disorder (ADHD) is an attention deficit hyperactivity disorder that affects approximately 3-5 percent of school-age children. The school has an important influence on children's lives and there is a correlation between students' mental health and school performance. School nurses have an important role as health promoters, especially when children with ADHD are at increased risk of ill health and risky behavior.   Aim: The aim of this study was to describe the school nurses´ experiences of working with measures for children with ADHD.   Method: The study was conducted using a qualitative method. The study is based on telephone interviews with eight school nurses, which have been analyzed using qualitative content analysis.   Results: Five categories emerged from the analysis, which describes the school nurses´ experiences of working with various measures for children with ADHD; Working together through dialogue, to adapt the school environment, provide guidance and advice to parents and children, to observe and implement controls and to work specifically with health promotion.   Conclusion: School nurses have experience of different types of measures for children with ADHD. They stressed in particular the importance of paying attention to children with ADHD and regular health discussions.

The aim of this study is to describe school teachers` experience that in their mainstream class teach students received in compulsory school for students with intellectual disability. How do teachers work so the students with intellectual disability became included in the class? To get answers to my purpose, I have used the following research questions: How is the experience of working with didactic, social and spatial inclusion described? What appears as challenges for including processes with integrated students? I have performed qualitative interviews with five primary school teachers. The teachers in the study teach or have taught integrated pupils who are enrolled in compulsory school. They teach or have taught the pupils in grade five in their class. As a conceptual starting point, I have chosen to use Asp Onsjös`(2008) different aspects of inclusion. Didactic, social and spatial inclusion. The result of the study shows that in the theoretical subjects mathematics and Swedish integrated pupils more often get individual support outside the classroom by a remedial teacher. In the practical subjects such as physical education and art, on the contrary the integrated pupils are taught with their classmates.  The result of the study reveals that teachers' didactic knowledge and skills are important for how the inclusion looks like in the classroom. Teaching is a social activity - a large part of the students´ social life takes place in the classroom. How teachers plan their lessons is related to how students with learning disabilities can participate. The teachers in the study describe that it is a challenge to have integrated students. According to them it is not just that students develop knowledge. A major challenge, according to the teachers, is to enhance the opportunities for the students being socially included with their classmates. The teachers in the study ask for the need for cooperation with remedial teacher and asking for more guidance. Working together with remedial teacher and other colleagues to support the integrated student in their learning is a recurring theme during the interviews. / Syftet med denna studie är att beskriva grundskollärares erfarenheter av att i den egna grundskoleklassen undervisa elever mottagna i särskolan. Hur arbetar lärarna för att elever med utvecklingsstörning ska bli inkluderade i klassen? För att få svar på mitt syfte harföljande forskningsfrågoranvänts: Vilka erfarenheter av arbete med didaktisk, socialt och rumslig inkludering beskrivs? Vad framstår som utmaningar för inkluderande processer kring integrerade elever? Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare. Grundskollärarnai studien undervisar eller har i sin klass undervisat integrerade elever som är mottagnai särskolan. De undervisar eller har undervisat eleverna i årskurs fem. Som begreppslig utgångspunkt har jag valt att använda mig av Asp-Onsjös (2008) olika aspekter på inkludering. Didaktisk, social och rumslig inkludering. Studiens resultat visar att i de teoretiska ämnena matematik och svenska får integrerade elever oftare individuellt stöd utanför klassrummet av en speciallärare. I de praktiska ämnena exempelvis idrott och bild däremot undervisas de integrerade elever tillsammans med sina klasskamrater. I studiens resultat framkommer att lärarnas didaktiska kunskaper och färdigheter har betydelse för hur inkluderingen ser ut i klassrummet. Undervisning är en social aktivitet -en stor del av elevens sociala liv sker i klassrummet. Hur lärarna planerar sin undervisning hör ihop med hur elever med utvecklingsstörning kan delta. Lärarna i studien beskriver att det är en utmaning att ha integrerade elever. Enligt dem handlar det inte bara om att eleverna utvecklas kunskapsmässigt. En stor utmaningen är enligt lärarna är att stärka möjligheterna till att eleven är socialt inkluderad med sina klasskamrater. Lärarna i studien lyfter fram ett behov av ett nära samarbete med speciallärare och efterfrågar mer handledning. Att arbeta tillsammans med en speciallärare och andra kollegor för att stötta den integrerade eleven i sitt lärande är ett återkommande tema under intervjuerna.

The purpose of this study is on the basis of frame factors such as time, policy documents and student diversity, to examine some teachers' perceptions of opportunities and difficulties to teach mainstreamed pupils. The underlying intensions is to show what is found in the teachers' statements concerning what conditions they feel they have to teach on the basis of two different curricula, how they express themselves on various frame factors such as time, policy documents and student diversity, and if other possible frame factors become visible in the teachers´ statements. Interviews have been used as a method and carried out with six different teachers who are teaching in grades 7-9. They come from different parts of the country and teaches different subjects. This study has a frame factor theoretical perspective and the theory has been the basis regarding study design, implementation and analysis. The results show that the teachers in this study have intentions of customize their teaching based on all students' different needs, but it can be difficult with great student variation and cognitive discrepancy. The teachers told that it is the primary school curriculum that mostly determines the education and that adjustments then are made to fit the students who take the special school curriculum. The risk is that students who follow special school curriculum does not get the opportunity to show their skills in a fair manner since the curricula differs greatly in certain subjects between school types. The teachers in this study were generally positive about teaching mainstreamed pupils, but expressed that it often is a lack of knowledge in primary school about intellectual disabilities and special school. Previous studies show that knowledge is a key factor for the success of creating teaching that is characterized by the participation of all students. / Syftet med denna studie är att utifrån ramfaktorerna tid, styrdokument och elevvariation undersöka några lärares upplevelser av möjligheter och hinder för att undervisa integrerade elever. Underliggande frågeställningar är att synliggöra vad som framkommer i lärarnas utsagor gällande vilka förutsättningar de upplever att de har att undervisa utifrån två olika kursplaner, hur de uttrycker sig om olika ramfaktorer som tid, styrdokument och elevvariation samt om andra möjliga ramfaktorer blir synliga i lärarnas utsagor. Intervju har använts som metod och genomförts med sex olika lärare som undervisar i årskurs 7-9. De kommer från olika delar av landet och undervisar i olika ämnen. Studien har ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och teorin har legat till grund för studiens utformande, genomförande och analys. Resultatet visar att de deltagande lärarna i studien har intentioner om att anpassa undervisningen utifrån alla elevers olika behov, men att det kan vara svårt när elevvariationen och den kognitiva diskrepansen är stor. Lärarna har berättat om att det oftast är grundskolans kursplan som styr och att anpassningar sedan görs för att passa för elever som läser efter särskolans kursplan. Risken med detta är att eleverna som läser efter särskolans kursplan inte får möjlighet att visa sina kunskaper på ett rättvist sätt då kursplanerna mellan skolformerna skiljer sig mycket åt i vissa ämnen. Lärarna i studien var över lag positivt inställda till att undervisa integrerade elever, men uttryckte att det ofta saknas kunskap i grundskolan om intellektuella funktionsnedsättningar och om särskola som skolform. Tidigare studier visar på att kunskap är en nyckelfaktor för att lyckas med att skapa undervisning som präglas av delaktighet för alla elever.

<p>Sammanfattning</p><p>Vårt examensarbete i pedagogik handlar om kränkningar mellan lärare och elever på Colin Leclairgymnasiet i Södertälje. Syftet med studien var att finna när och hur kränkningar mellan lärare och elever förekommer, och i vilken utsträckning kränkningar förekommer.</p><p>Metoden vi har valt att använda i studien är en fallstudie. Studien är gjord med hjälp av en enkätundersökning som både lärare och elever på skolan har besvarat. Tjugo lärare och åttioåtta elever har besvarat vår enkätundersökning. Frågorna handlade bland annat om:</p><p>• Har du känt dig kränkt av någon lärare/elev någon gång?</p><p>• Beskriv händelsen i ord.</p><p>• Har du själv någon gång omedvetet och/eller medvetet kränkt någon lärare/elev?</p><p>• Hur kan man förebygga kränkningar?</p><p>Resultatet i vår undersökning visar att elever svarar ärligare än sina lärare då de ska reflektera över sig själva. Vi tror inte att eleverna på samma sätt känner sig hotade av vår undersökning som vi har upplevt hos lärarna på skolan. Dessutom visar undersökningen att lärarna på skolan vanligtvis inte verkar reflektera över hur de uppträder mot sina elever. Vår rekommendation för att förebygga kränkningar på skolan är att skapa en ömsesidig dialog mellan lärare och elever med hjälp av att ha ett interkulturellt förhållningssätt till varandra.</p><p>Nyckelord: Fallstudie, Elev, Lärare, Kränkningar, Interkulturell, Reflektera</p> / <p>Our degree thesis is about insulting treatment between teachers and students at Colin Leclairgymnasiet in Södertälje. The purpose with this study was to find out when and how insults between teachers and students appear, and to what extent they appear.</p><p>The method we have used for our study is a case study. Twenty teachers and eighty-eight students have filled out a questionnaire. The main questions we asked were:</p><p>• Have you ever felt insulted by a teacher/student?</p><p>• Describe in words the event?</p><p>• Have you ever unconsciously or deliberately insulted a teacher/student?</p><p>• How can we prevent insulted acts?</p><p>The results we have discovered show that students answer more honestly than their teachers do when they are going to reflect over themselves. We believe that the students do not feel threatened by our study, like the teachers seem to be. We also assume that the teachers at Colin Leclairgymnasiet generally do not reflect over how they behave towards the students. Our recommendation to prevent insults among teachers and students is to create a mutual dialogue between teachers and students by practising intercultural ways to meet each other.</p>

<p>Gender is a universal factor that is unavoidable in classroom interaction between pupils and teachers. The principle aim of this essay is to illustrate whether, during the interaction between pupil and teachers still occurs behavior that expresses a gender order. We also want to establish if the ones who attract attention from the teachers is the individual, or if teachers still on a subconscious or conscious level, think of the pupils gender and ascribes him or her some characteristics or qualities. Especially we want to bring out the pupils thoughts and sights of there is a difference on how teachers treat boys and girls. Another purpose we wanted to achieve was to illustrate how teachers work with the concept of equivalence between the sexes, according to Lpo94.</p><p>Our essay is built on our studies around what teachers think on how they treat the pupils, on the basis of gender perspective. The study has also a more objective view that builds on observations. The parts of the essay that explores earlier studies and different developments, deal with the issues that affect our society and the schools purpose as a rear.</p><p>Our results have point out to more conscious pedagogical methods that teachers have come to use in order to turn the traditional gender stereotype around. But we cannot fully ignore the gender issue because we are all part of it and we will always carry it with us as part of our culture.</p>

<p>Antalet visstidsanställningar har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Vidare är det allmänt känt att läraruppdraget är förknippat med höga arbetskrav. Lärare idag förväntas knyta goda relationer till såväl elever som kollegor för att nå upp till yrkeskraven. Syftet med denna studie var att undersöka hur visstidsanställda upplever anställningsformen, hur den påverkar yrkesutövandet samt relationerna till eleverna. Deltagarantalet uppgick till sex gymnasielärare vilka valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och en form av narrativ metod har använts för att samla in empiri, vilken består av berättelser. Deltagarnas berättelser har analyserats med hjälp av en form av narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att lärarna upplever anställningsformen som en möjlighet till arbete och ökad yrkeserfarenhet men också som starkt knuten till otrygghet och osäkerhet. Visstidsanställningen påverkar yrkesutövandet då planeringsarbetet och samarbetet med kollegorna försämras. Vidare upplever några deltagare att relationerna till eleverna inte påverkas alls till följd av visstidsanställningen, medan andra anser att relationerna inte utvecklas. Deltagarna upplever att relationsarbetet försvåras på grund av lärarbyten då dessa bidrar till en ökad oro hos eleverna.</p>

En kvantitativ undersökning med 248 enkätsvar har genomförts. Syfte var att jämföra och analysera motivationen hos elever med olika betyg i matematik och elever som läser eller inte läser matematikinriktning samt beskriva hur skolan kan hjälpa elever till ökad motivation i matematik. Ett särskilt fokus riktades på SUM-elever. Motivationsteorierna Achievement goal theory, Self-determination theory och Attribution theory studerades för att se vilka karakteristiska drag som leder till ökad motivation. Resultatet pekade på samband mellan elevers betyg och motivation i matematik. Elever med högre betyg hade högre motivation än elever med lägre betyg. Det framkom vad elever tycker är viktigt för att de ska lära sig matematik, vilket till stor del sammanfaller med vad motivationsteorierna beskriver att skolan ska arbeta med för att öka motivationen. Sammanfattningsvis pekade resultatet på att skolan bör ange tydliga mål, ge valmöjligheter samt utmanande men anpassade uppgifter för att hjälpa elever till ökad motivation. Dessutom bör skolan hjälpa elever att notera sina framsteg, att inse att misstag bidrar till lärande samt att ansträngning leder till känsla av kompetens.

Fritidshemselever uppvisar intresse och behov av läsning. Elevers intressen och behov är utgångspunkten i fritidshemmets verksamhet. Studien utgår därför från fritidshemselevers perspektiv på läslust. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använder också den proximala utvecklingszonen i analysen. Studiens syfte är att utifrån elevers beskrivningar skapa en förståelse för hur elever upplever sin läslust på fritidshemmet. Studiens forskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sin läslust på fritidshemmet? Hur beskriver eleverna att fritidshemmets fysiska miljö påverkar deras läslust? Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade samtal som metod för insamling av empirisk data. Studiens resultat visar att eleverna beskriver läslust som beroende av inre motivation samt tystnad och lugn på den fysiska platsen för läsning. Fritidslärare beskrivs inte kunna bidra till elevernas läslust.