Syftet med vår studie är: att belysa hur en skola i Västerås kommun arbetar med konflikthantering. För att nå syftet behandlas följande områden: vad en konflikt är, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi använder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie för att få ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkätundersökningar. Genom enkäter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering. Vi har även gjort intervjuer med fyra informanter som har konflikthantering som arbetsuppgift. Den skola vi valde för intervjuer och enkätstudier är en partnerskola till Mälardalens Högskola, detta för att underlätta samarbetet mellan oss och pedagogerna. Resultatet visar att informanterna anser att verbala konflikter är bland de vanligaste. Informanterna anser sig ha goda interna resurser på skolan för att lösa konflikter. Både elever och pedagoger har funnit ett behov av att bilda ett MåBra-team på skolan, för att lättare kunna kommunicera och lösa konflikter med varandra. Likabehandlingsplanen är känd på skolan och 50 % av informanterna anger att den genomsyrar deras undervisning. I vår diskussion lyfter vi upp de resultat vi fått fram och diskuterar hur vi ser på dessa.

Tidigare forskning av Skolverket (2003) konstaterar att var femte elev som är i behov av särskilt stöd inte erhåller detta. Vidare förklaras att skolor har svårigheter att anpassa det särskilda stödet till elevernas behov. Skolverket (2007a) fastställer även att fem procent av pedagogerna inte upprättar individuella utvecklingsplaner. Skolverket (2008a) fastslår att åtgärdsprogram begränsar sig till elevers problematik och förmedlar inte en helhetssyn av eleverna. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter och upplevelser pedagoger har av arbetet med elever i behov av särskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Studien utgick från en kvalitativ intervjumetod. Vårt underlag baserades på sammanlagt fem stycken intervjuer; med en rektor, en specialpedagog och tre pedagoger, vilka samtliga var verksamma inom årskurserna ett till tre. Resultaten visade att pedagogernas bedömning av elever utgår från ett normalitetsbegrepp. I individuella utvecklingsplaner koncentrerar sig pedagogerna på vad som skiljer mellan eleverna och målet och hur elevernas kunskapsmässiga och sociala förmågor kan utvecklas. De individuella utvecklingsplanerna utvärderas inte och är enligt pedagogerna ett utvecklingsområde. Uppföljning sker dagligen i arbetet med eleverna. Pedagogerna framhåller att det är en viktig faktor att vara begränsad i antalet kunskapsmässiga och sociala mål i upprättandet av åtgärdsprogram. Vid utvecklingssamtal sker uppföljning av åtgärdsprogram och utvärdering görs av rektorn. Pedagogerna tilldelar till stor del eleverna svårigheter och granskar inte sin egen yrkesroll eller verksamheten i elevernas skolsituation. Det finns en inställning till att utveckla och förbättra arbetet med individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Studiens slutsatser är i linje med vad som tidigare belysts i den forskning som har gjorts i ämnet. Till skillnad från tidigare forskning ges sociala svårigheter mindre utrymme i åtgärdsprogrammen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar flickors och pojkarssjälvkänsla i skolan, samt att finna eventuella genusskillnader. En kvantitativ metod i form aven enkätundersökning användes, där eleverna i årskurs 8 på en högstadieskola i VästraGötalands län deltog. Studien visar att flickorna har lägre självkänsla än pojkarna i skolan.Flickorna skattar sin egen kunskapsnivå lägre än pojkarna, trots att de har högre betyg änpojkarna. Flickor har svårare än pojkar att få fram sina åsikter i skolan. Flickor tycker det ärsvårare än pojkar att prata i helklass. Elever med aktiv fritid hade bättre självkänsla än eleverutan aktiv fritid. Detta resultat framkom bland bägge könen, men speciellt känsliga för dettaverkar flickor vara. Flickor utan fritidsaktivitet var de som hade lägst självkänsla och de somtrivdes sämst i skolan. Samband mellan aktiv fritid och självkänsla behöver tittas mer på.Personer med stark självkänsla upplever ökad livskvalitet och bättre hälsa. Låg självkänsla gersämre livskvalitet och sämre hälsa. Skillnaden mellan flickors och pojkars självkänsla kanantas vara så stor att särskild hänsyn behöver tas till detta i skolan. Skolan behöver ta merhänsyn till de olika behoven mellan könen, så att alla får lika förutsättningar och möjligheteratt kunna utvecklas på bästa sätt. / The purpose of this study was to examine the factors affecting girls' and boys' self-esteem inschool, and to find any gender differences. A quantitative method in form of a questionnairesurvey was used, where students in grade 8 in a secondary school in the region of VästraGötaland participated. The study shows that girls have lower self-esteem than boys in school.The girls estimate their own knowledge lower than boys despite having higher grades thanboys. Girls are more difficult than boys to obtain their views in school. Girls find it harderthan boys to talk when the whole class has lessons together. Students with active leisure timehad better self-esteem than students without active leisure. This result emerged among bothsexes but especially susceptible to this seems to be girls. Girls without leisure had the lowestself-esteem and enjoyed school the least. The links between active leisure and self-esteemneeds to be further looked into.People with strong self-esteem are experiencing improving quality of life and health. Lowself-esteem gives worse quality of life and poorer health. The difference between girls' andboys' self-esteem can be so great that special attention needs to be taken of this in school.Schools need to take more into account the different needs between the sexes, so that all haveequal conditions and opportunities to develop the best.

Following study is about motivation from a student perspective. Based on the prescribed literature and published research, the concept and field of motivation have been illuminated. The purpose of the study was to examine how students in ninth grade perceived their educational motivation and what kind importance they considered it had for their performance in school. The study is also supposed to base upon the result; clarify the differences if any between schools. In an attempt to get a clear image of this a quantitative method in the form of surveys was made on two schools in the Stockholm region. One of the schools had a really good merit value, and the other had a rather poor merit- value. By choosing a quantitative method a relatively large number of students where able to participate and equally large quantity of statistics have been presented. The result point at motivation in the participating students in both schools can increase and decrease through different factors. These factors, observed in this study, are directly linked to the school and includes among other things the significant of having an influence on the education and inner factors as being able to achieve a certain degree and of external factors as the school environment. / Studien handlar om studiemotivation utifrån ett elevperspektiv. Med utgångspunkt i utgiven litteratur och publicerad forskning har begreppet och området motivation belysts. Studiens syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar sin studiemotivation och vilken betydelse de anser att den har för deras skolprestation. Även skillnader i resultatet mellan de två skolorna belyses. Till detta har en kvantitativ undersökningsmetod i form av enkäter genomförts på två grundskolor i Stockholms län. Genom valet av en kvantitativ metod kunde ett relativt stort antal elever delta och statistik presenteras. Resultatet pekar på att studiemotivationen hos eleverna på de undersökta skolorna kan både öka och minska genom olika faktorer. De olika faktorer som uppmärksammats i denna studie är direkt kopplade till skolan och innefattar bl.a. vikten av att få påverka undervisningen, inre faktorer som t ex att uppnå visst betyg eller yttre faktorer som t ex skolmiljön.

Syftet med studien är att undersöka några elevers uppfattning av sin studiegång på det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utsträckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod användes. Sju elever intervjuades som går sitt första år på det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs på IV och vad de tycker om sin utbildning. En annan aspekt var att ta reda på hur eleverna tänker kring sin egen insats beträffande utbildningen. Resultatet visar att eleverna trivs och de har mål med sin utbildning. Samtidigt har eleverna åsikter om förbättringar när det gäller klassrumssituationen, lärare och individuella samtal. Undersökningen visar att elevens påverkan av sin studiegång är begränsad. Vår slutsats är att eleverna inte får den individuella utbildning de har rätt till.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av lärarnas erfarenheter och upplevelser av självmordsproblematik på skola. För att besvara syftet finns fyra frågeställningar vilka berör lärarnas reaktioner vid ett självmord av en elev och hanteringen av dessa reaktioner, lärarens upplevelse i mötet med de kvarvarande eleverna, lärarens roll i självmordsproblematiken och lärarens samarbete med andra aktörer på skolan gällande självmordsproblematiken. I avsnittet tidigare forskning redogörs för lärarens yrkesroll, begreppet självmord och självmord ur ett historiskt perspektiv, ur ett internetionellt perspektiv och krismetod på skolan. Studiens tolkningsram består av lärarens roll i mötet med de sörjande eleverna, kristeori, begreppet empati och systemteori. Metoden som används i studien är kvalitativ och består av sex kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma på gymnasieskola och har erfarenhet av att en elev begått suicid. Studiens resultat visar att erfarenhet och personlighet har en betydelse för lärarnas agerande och syn på hur de bör agera då en elev begår självmord. Ett självmord hos en elev följs, beroende av hur lärarna definierar relationen till eleven, av en personlig sorg hos lärarna. Vid en elevs suicid skapas hos de kvarvarande eleverna en hysteri kring och till viss del glorifiering av den döda eleven. Eleverna reagerar även med sorgereaktioner, spekulationer, och i viss mån ryktesspridning. Lärarna påtalar vikten av att ha kollegor omkring sig vid en elevs självmord och skolkuratorns betydelse i självmordsproblematiken. / The purpose of this essay is to describe teachers´experiences and feelings about suicidal behaviour among their students at school. Our study is based on four questions, touching upon the teachers´reactions to comitted suicides among their students and how they dealt with these reactions, the teachers´experiences of meeting the schoolmates of deceased, the teachers´ role in suicidal problem area and the cooperation of the teachers with other professional actors at school concerning suicidal behaviour among their students. The chapter about previous research gives an overview of the following subjects: the profession of teaching, the concept of suicide, suicide viewd from a historical perspective, from an international perspective, and methods of dealing with crisis-like events in school. A method based om qualitative interviews has been used in this study. Six teachers, working at the level of upper secondary school, and with experiences of suicides comitted among their students, have been interviewed. In analyzing the interviews we have used concepts from a crisis theory, system theory, theory of empathy, and thoughts about the teachers´ role when meeting students in griefe, as our analytical tools. The result indicate that personality and experience affect the teachers´acting and teir opinions about how a teacher should act in case of suicideal events among their students. A suicide among the students leads to individual grief for the teacher. The strength of the experiences and feelings of grief held by the teachers depend on how they define the relationship between teacher and student. When a student commits suicide, his/her schoolmates have a tendancy ta act and react with some hysteria. At the same time they tend to glorify, in some way or another, the dead student and the suicide. The schoolmates also react with grief and with speculations about the suicide. The importance of colleagues and of school counsellours when a suicide has occurred among the students at school, is emphasized by the teachers.

Sammanfattning Vårt examensarbete i pedagogik handlar om kränkningar mellan lärare och elever på Colin Leclairgymnasiet i Södertälje. Syftet med studien var att finna när och hur kränkningar mellan lärare och elever förekommer, och i vilken utsträckning kränkningar förekommer. Metoden vi har valt att använda i studien är en fallstudie. Studien är gjord med hjälp av en enkätundersökning som både lärare och elever på skolan har besvarat. Tjugo lärare och åttioåtta elever har besvarat vår enkätundersökning. Frågorna handlade bland annat om: • Har du känt dig kränkt av någon lärare/elev någon gång? • Beskriv händelsen i ord. • Har du själv någon gång omedvetet och/eller medvetet kränkt någon lärare/elev? • Hur kan man förebygga kränkningar? Resultatet i vår undersökning visar att elever svarar ärligare än sina lärare då de ska reflektera över sig själva. Vi tror inte att eleverna på samma sätt känner sig hotade av vår undersökning som vi har upplevt hos lärarna på skolan. Dessutom visar undersökningen att lärarna på skolan vanligtvis inte verkar reflektera över hur de uppträder mot sina elever. Vår rekommendation för att förebygga kränkningar på skolan är att skapa en ömsesidig dialog mellan lärare och elever med hjälp av att ha ett interkulturellt förhållningssätt till varandra. Nyckelord: Fallstudie, Elev, Lärare, Kränkningar, Interkulturell, Reflektera / Our degree thesis is about insulting treatment between teachers and students at Colin Leclairgymnasiet in Södertälje. The purpose with this study was to find out when and how insults between teachers and students appear, and to what extent they appear. The method we have used for our study is a case study. Twenty teachers and eighty-eight students have filled out a questionnaire. The main questions we asked were: • Have you ever felt insulted by a teacher/student? • Describe in words the event? • Have you ever unconsciously or deliberately insulted a teacher/student? • How can we prevent insulted acts? The results we have discovered show that students answer more honestly than their teachers do when they are going to reflect over themselves. We believe that the students do not feel threatened by our study, like the teachers seem to be. We also assume that the teachers at Colin Leclairgymnasiet generally do not reflect over how they behave towards the students. Our recommendation to prevent insults among teachers and students is to create a mutual dialogue between teachers and students by practising intercultural ways to meet each other.

Gender is a universal factor that is unavoidable in classroom interaction between pupils and teachers. The principle aim of this essay is to illustrate whether, during the interaction between pupil and teachers still occurs behavior that expresses a gender order. We also want to establish if the ones who attract attention from the teachers is the individual, or if teachers still on a subconscious or conscious level, think of the pupils gender and ascribes him or her some characteristics or qualities. Especially we want to bring out the pupils thoughts and sights of there is a difference on how teachers treat boys and girls. Another purpose we wanted to achieve was to illustrate how teachers work with the concept of equivalence between the sexes, according to Lpo94. Our essay is built on our studies around what teachers think on how they treat the pupils, on the basis of gender perspective. The study has also a more objective view that builds on observations. The parts of the essay that explores earlier studies and different developments, deal with the issues that affect our society and the schools purpose as a rear. Our results have point out to more conscious pedagogical methods that teachers have come to use in order to turn the traditional gender stereotype around. But we cannot fully ignore the gender issue because we are all part of it and we will always carry it with us as part of our culture.

Intresset för studien härrör sig från många års arbete med läsinlärning i skolår ett som lågstadielärare. Där har jag sett stjärnögon tändas när barnet knäckt koden men också sett ögon släckas när hon/han inte lyckats. Jag har länge funderat över vad pedagoger kan göra och hur de kan samspela med barnet för att se så många ögon som möjligt tändas i glädje över att ha knäckt koden. Syftet med studien är att undersöka hur erfarna lågstadielärare säger sig arbeta med läsinlärning och då hur de utnyttjar samspelet, samt även att lyfta fram vilka möjligheter som finns i dessa situationer. Perspektivet har varit lärarens. Studien är en del i ett större projekt i en kommun i mellansverige. Metoden har varit att kombinera intervjuer med observationer. Studien har genomförts i fem klasser i årskurs ett. Intervjuerna har varit semistrukturerade och en intervjuguide med temafrågor har använts. Observationerna har varit strukturerade och icke-deltagande. De ovan nämnda fem klassernas lärare har medverkat i intervjudelen och de har också observerats tillsammans med tre barn från varje klass. Detta innebär att det är inalles 15 barn som har deltagit i observationsdelen av denna studie. Resultatet av studien visar att lärarna i studien poängterar att samspelet i skolan, då särskilt i läsinlärningssituationen, är mycket betydelsefullt för att en lyckad läsutveckling skall ske hos barnet. Resultatet visar också att lärarna använder sig av hela sig själv såsom ögonkontakt, gester, röstläge, tonfall, och närhet och att de visar i sitt bemötande sin tro på barnet, sina förväntningar, oftast positiva, och försöker ta sig tid för varje barn. De lyssnar på barnet och för en dialog om bland annat skolarbetet och läsutvecklingen. Dessa lärare påpekar också att det inte finns en saliggörande läsinlärningsmetod utan de använder sig av valda delar från olika metoder, som de funnit vara framgångsrika i sitt arbete med läsinlärning under åren lopp.

Bakgrunden till denna rapport är ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten är att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år motiverar understimulerade elever till kunskapsinhämtning. Detta för att blivande lärare skall få flera verktyg att motivera elever till att känna lust att lära och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillräckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrån den enskilda elevens proximala zon. Rapportens frågeställning är vilka tankar kring och erfarenheter av motivationsarbete med understimulerade elever som pedagoger anser sig ha? För att undersöka detta gjordes en intervjustudie med fyra aktiva tidigarelärare på tre olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna hade olika erfarenheter och pedagogisk filosofi och arbetade på olika sätt med att motivera understimulerade elever till lust att lära. Detta trots att målet med motivationsarbetet hos samtliga pedagoger var detsamma.