No description available.

Bakgrund: Det är ungefär 10 % av barnen som bor i Sverige som bevittnar våld mot mamman i hemmet. Våldet försiggår i olika familjesammansättningar, inom olika socioekonomiska samt psykosociala typer av familjer. Att bevittna våld kan leda till att barnen får svårt att klara sin skolgång och kan även ge både psykiska och fysiska symtom. Skolsköterskan är en person som alla barn på en skola träffar någon gång under sina skolår och har därför en viktig stödjande roll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar våld mot mamman i hemmet.Metod: I denna studie användes en induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med sex skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två kategorier: identifiera utsatt barn samt tar emot och bekräftar barnets berättelse.Konklusion: Skolsköterskorna försöker skapa en relation mellan sig själv och barnet så att barnet skall uppleva att de har en personlig relation till skolsköterskan och på så sätt ha lättare för att söka stöd hos denne och berätta om sina erfarenheter. / Background: Approximately 10% of the children residing in Sweden witness violence against their mothers. The violence exists in different types of families – both different socioeconomic and psychosocial types. To witness violence can cause a child to struggle with schooling, but also give both psychological and physical symptoms. The school nurse is a person that meets with all the children of a school at least a few times during their school years and as such has an important supporting role.Aim: The aim of the study was to describe school nurses’ experiences of working with children who witness violence against their mother at home.Method: The method used was an inductive approach where data was analyzed with a qualitative content analysis. The data was collected through interviews with six school nurses.Results: Two categories emerged from the analysis; to identify exposed children and to receive and confirm the child's story, with their seven subcategories. Conclusion: The school nurses are trying to create a relationship between themselves and the child so the child feel a personal relationship with the school nurse and therefore seek support from her/him and share own experiences.

Att delta i lektionerna i idrott och hälsa har en central roll för såväl lärande som bedömning. Men vad det egentligen innebär att delta i idrott och hälsa är inte så lätt att få ett enhetligt svar på. Inte heller hur man som lärare i idrott och hälsa kan bedöma elevernas insatser utifrån deltagandet - kan något utanför den ordinarie undervisningen bedömas? Det är vad denna kvalitativa intervjustudie, där sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 intervjuas, syftar att ta reda på. Resultatet visar att det oftast inte sker någon bedömning utanför den ordinarie undervisningen. Det visar sig också att lärarnas definitioner av begreppet deltagande styr vilka elever som får vara med i den ordinarie undervisningen och därmed även vilka elever som kan bedömas. En viktig faktor i detta avgörande är ombytet, en elev tillåts vanligtvis inte att delta om den inte har rätt utrustning.

<p> </p><p>Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15hp</p><p>Högskolan i Skövde</p><p>Titel: Interaktionen i klassrummet – En kvalitativ observationsstudie om</p><p>pedagogens interaktion med eleven i undervisningen.</p><p>Sidantal: 38</p><p>Författare: Linn-Marita Johansen</p><p>Eva Söhrman</p><p>Handledare: Eva Dahlgren</p><p>Datum: Januari 2009</p><p>Nyckelord: interaktion, kommunikation, pedagog, elev.</p><p>Pedagogens interaktion med sina elever har stor betydelse för elevernas möjlighet till</p><p>genuina lärandetillfällen och utveckling. Läroplaner och styrdokument betonar att samtliga</p><p>individer har rätt till en jämlik utbildning. Studien har sin utgångspunkt i interaktionen</p><p>mellan pedagog och elev, med fokus på dess kvalitet. Studien har en didaktisk inriktning</p><p>och genomfördes som en observationsstudie i en årskurs tre med två verksamma</p><p>pedagoger. Genom studien framkom att kvaliteten på interaktionen mellan pedagog och</p><p>elev varierade. Vissa elever hade god kvalitet och andra hade sämre, även kvantiteten på</p><p>interaktionen varierade mellan pedagogerna och eleverna. Förfarandet ledde till att vissa</p><p>elever hamnade utanför undervisningen, andra blev passiva, medan en liten grupp</p><p>dominerade och tog för sig av interaktionsutrymmet. Vi anser att studien är relevant för vår</p><p>yrkesprofession då det är viktigt att som yrkesverksam pedagog ha en kvalitativ interaktion</p><p>med sina elever. Medvetenheten om variationen i interaktionen mellan pedagog och elever</p><p>är viktig att uppmärksamma, så att pedagoger utvecklas i sitt uppdrag att nå samtliga</p><p>elever.</p><p> </p> / <p>Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 hp</p><p>University of Skövde</p><p>Title: Interaction in classroom settings - A qualitative observation study</p><p>of teachers interaction with pupils in learning environment.</p><p>Number of pages: 38</p><p>Author: Linn-Marita Johansen</p><p>Eva Söhrman</p><p>Tutor: Eva Dahlgren</p><p>Date: Januari 2009</p><p>Keywords: Interaction, communication, teacher, pupil</p><p>The teacher´s interaction with his students is of great significance for pupils' prospects for</p><p>genuine learning and development. Curriculums and policies emphasize the individual's</p><p>right to an equal education. This study covers the quality of the interaction between the</p><p>teacher and the pupil. It has a didactical focus and was carried out in a third grade class</p><p>with two teachers. The study showed that the quality of the interaction between the</p><p>teachers and the pupils varied. Some pupils received good quality while others received</p><p>poorer quality. The quantity of the interaction also varied between the teachers and the</p><p>pupils. This led to some pupils being left out of the tutoring, some becoming passive, and a</p><p>small group dominating the interaction. We consider the study as relevant to our profession</p><p>because it is important for teachers to have a qualitative interaction with their pupils.</p><p>Awareness of this variation in interaction is important, so that teachers can develop in their</p><p>mission to reach all pupils.</p>

Syftet med denna studie är att ”se” hur lärares tankar om och deras interaktion med eleverna gällande muntlig kommunikation i matematik påverkar samtalskvaliteten. Vi ville ta reda på hur en bra kvalitet på den muntliga kommunikationen i matematik kan skapas och vilka faktorer som kan påverka kvaliteten. Detta ämnesval har vi gjort för att vi i vår kommande yrkesroll vill skapa en meningsfull undervisning, som ger eleverna goda möjligheter till ett fortsatt matematiskt lärande. Vi har utformat frågeställningar som fokuserar på hur lärare tänker och hur de arbetar med att föra matematiken framåt och därmed utveckla elevens lärande. För att besvara våra frågeställningar så valde vi att intervjua tre lärare och observera deras matematikundervisning. Varje lärare har intervjuats och observerats vid ett tillfälle. Ur aktuell forskning har vi kunnat urskilja tre faktorer som kan påverka den muntliga kommunikationens kvalitet i matematik. Dessa är: frågetyper, matematisk diskurs och samma mål. Med hjälp av dessa har vi analyserat våra insamlade data. En slutsats vi kom fram till är att det är svårt att göra en bedömning av den muntliga kommunikationens kvalitet i det matematiska klassrummet. Att endast analysera utifrån de tre faktorerna anser vi ger en orättvis bedömning av den muntliga kommunikationens kvalitet. Under arbetets gång identifierades tre nya faktorer som vi menar fungerar som ett komplement till de tre ursprungliga faktorerna. De tre nya faktorerna är: klassrumsklimatet, lärarens respons på elevernas matematiska svar och inputs samt klassrummets klassiska kommunikationsmönster.

Denna klassrumsstudie fokuserar hur matematiklärare lyssnar på sina elever. Två olika lärares lyss­nande har observerats i klassrummet. Interaktioner i klassrummet har spelats in, transkriberats och analyserats med fokus på lärares lyssnande i en fenomenografisk ansats. Ambitionen är att försöka karaktärisera lärares lyssnande. Ett lyssnande ramverk som utformats av Davis (1997) och Yackel et al. (2003) ger tre olika beskrivningskategorier av lyssnande; evalutative,  interpretive och generative listening. De två observerade lärarna går hela tiden runt i klassrummet och pratar med sina elever. Det första intrycket är att de två lärarna lyssnar på eleverna på samma sätt. Studien visar dock att deras lyssnande är av helt olika karaktär. Den ena läraren använder sig endast av evaluative listening under hela lek­tionen och den andra läraren använder sig av alla tre kategorierna av lyssnande. Undersökningen visar att strukturen av en lektion kan begränsa eller möjliggöra lyssnandet för en lä­rare. Det är viktigt att lärare är medvetna om deras olika sätt att lyssna på eleverna. Denna medveten­het kan ge mer givande matematiska diskussioner och skapa flera tillfällen för lärande. Med hjälp av fortbildning kan lärare utveckla sina möjligheter att reflektera över sitt lyssnande. / The focus of this classroom study is how teachers of mathematics listen to their students. Two teach­ers’ listening was observed. Interactions in the classroom were recorded, transcribed and analyzed through the use of phenomenography in order to attempt to categorize the teachers’ ways of listening. A framework for understanding listening found in the works of Davis (1997) and Yackel et al. (2003) defines three categories of listening: evaluative, interpretive and generative. Both of the teachers who were observed circulated through the classroom and spoke with their stu­dents. At first impression they listened in the same way. However, the analysis revealed that their lis­tening differed. One teacher used only evaluative listening during the lesson, while the other used all three modes of listening. The study reveals that the structure of a lesson can limit or facilitate listening. It is crucial that a teacher is aware of the different ways they listen to students. This awareness can foster better mathe­matical discussions in the classroom and create additional opportunities for understanding and learn­ing. With targeted in-service training, teachers can develop and reflect on their own listening skills.

No description available.

Bakgrund: Vaccinationer är en del av skolsköterskors förebyggande arbete. Stickrädsla är en vanlig åkomma, upp till 10 % av befolkningen i världen uppskattas ha det. Skolsköterskor möter någon gång under sin tid, stickrädda elever. God information innan vaccinationen har visat att stickrädsla minskar. Syftet: Att belysa skolsköterskors upplevelse av att vaccinera stickrädda elever. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor i två mindre städer, i mellersta Sverige. Resultatet har analyserats med innebördsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra rubriker till resultatet; Skolsköterskors förhållningssätt påverkar bemötandet av elever, En inbjudande miljö påverkar hur vaccinationen upplevs av skolsköterskor och elever, Föräldrars förhållningssätt kan hjälpa eller stjälpa skolsköterskor vid vaccination, Avledning vid vaccination underlättar arbetet för skolsköterskor. Konklusion: Skolsköterskor måsta ha en god kunskap om hur olika faktorer kan påverka den stickrädda elever. Skolsköterskor upplever ofta en tidspress vilket påverkar mötet med stickrädda elever som i sin tur påverkar skolsköterskors vaccinationer. Skolsköterskor upplever att belöning har en god effekt för att lugna elever och underlätta för skolsköterskor att utföra sitt arbete. Hur föräldern är delaktig är betydelsefullt för skolsköterskors upplevelse. Det finns tre olika förhållningssätt bland föräldrar, den tysta, den bestämda och den tveksamma som låter elever själv välja. Dessa påverkar vaccinationstillfället och upplevelsen av mötet för verksamma skolsköterskor.

Syftet med studien var att beskriva vad en grupp barn har talat om gällande fysiska aktiviteter i skolan, på fritidshemmet samt på fritiden. Denna studie är av kvalitativ forskningsart och tar stöd ur den hermeneutiska teorin. Studiens empiriska material baseras på tre fokusgruppsdiskussioner som genomförts tillsammans med barn i åldrarna 8–11 år, från tre olika skolor i Sverige. Det empiriska materialet analyserades i flera steg och mynnade sedan ut i ett resultat, som visar på att barnens aktivitetsnivå utifrån deras upplevelser ofta handlar om att de har någon att röra sig tillsammans med, såsom kompisar, familjen eller en hund. En annan komponent var vikten av att få vara ute, gärna länge på kvällarna samt att få leka fritt sina egna lekar. Många av barnen påtalade om skolgårdens betydelse för hur mycket de rörde sig under skoldagen och önskade fler platser där de kunde springa fritt, utan rädslan för att göra illa sig. Även vikten av att ha en lärare som inspirerade till rörelse genom glädje och som lyckades skapa roliga och spännande miljöer framkom under våra fokusgruppsdiskussioner. Barnen önskade sig överlag mer rörelse under skoldagen och såg rörelsepauser som något positivt, även ett praktiskt lärande verkade ligga barnen varmt om hjärtat. Där de såg sin chans till att få utlopp för sin rörelse. Vidare i diskussionen lyfter vi och för ett resonemang kring vad vi kan bidra med i vår yrkesroll som fritidshemslärare i förhållande till barnens behov av fysik aktivitet. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Bakgrund: Skolsköterskan och elevhälsan har ett grundläggande uppdrag i att främja och stödja elevers hälsa för att möjliggöra goda skolresultat. Elever med koncentrationssvårigheter utan hyperaktivitet kan vara svåra att upptäcka då eleven inte stör andra men har svårt att tillgodogöra sig undervisningen. Elever med detta funktionshinder upplever varierat stöd från skolan vilket kan få negativa konsekvenser på skolresultat och självkänsla. Syfte: Att beskriva hur skolsköterskor upplever sig stödja elever med ADD.  Metod: En empirisk intervjustudie genomfördes med semistrukturerade frågor som ställdes till nio skolsköterskor verksamma inom grund- och gymnasieskolor. En kvalitativ innehållsanalys användes för analys av insamlad data. Resultat: Tre kategorier framkom ur resultatet: ”Att finnas där för eleven”, ”Att samverka i EHT” samt ”Att fungera som en informerande länk”. Ett övergripande tema framkom som ”Stöd byggt på kunskap och förståelse”   Slutsats: Skolsköterskan stödjer elev med ADD genom att arbeta hälsofrämjande med att finnas tillgänglig och vara lyhörd för elev samt lyfta behov till elevhälsoteamet. Hen arbetar dessutom som en samverkande länk mellan alla inblandade aktörer. Dock krävs det viss kunskap om ADD för att kunna vara ett stöd. / Background: The school nurse and the student health service have a fundamental mission to promote students health to enforce school performance. Students with attention deficit without hyperactivity can be difficult to detect as the pupil does not disturb others but find it difficult to follow the education. Students with these disabilities are experiencing varied support from the school which can have a negative impact on academic performance and self-esteem. Aim: To describe school nurses experience of how to support students with ADD.  Method: An empirical interview study was conducted using semi-structured questions asked to nine school nurses working in elementary and secondary schools. A qualitative content analysis was used for the analysis of the collected data. Result: Three categories emerged from the result: "To be there for the student", "To interact in the school health team", and "To act as an informative link". An overall theme emerged as "Support built on knowledge and understanding”.  Conclusion: The school nurse supports students with ADD by working health promoting through being available, be responsive to student needs and by lifting student needs to the school health team. He/she also works as a collaborative link between all participants to follow up the support over time. However it requires some knowledge about ADD to be able to provide support for these students.