Den här systematiska litteraturstudien syftar till att undersöka på vilket sätt matematiklärare till andraspråkselever kan förhålla sig till den språkliga diskrepans som naturligt råder i undervisningssituationen. Studien bottnar i det svenska klassrummet och problemformuleringen undersöks via internationell forskning. Analysen utgår från Vygotskijs teori om att tanken fullbordas i språket och syftar till att ge nytt perspektiv på internationella forskningsresultat genom en metaanalys. Slutsatserna av resultatanalysen pekar på att andraspråkselever gynnas av att matematikundervisningen centrerar diskussioner med frågor riktade att ta fram elevernas idéer, missförstånd, funderingar och andra tankar. Praktiska förhållningssätt diskuteras.

Denna klassrumsstudie fokuserar hur matematiklärare lyssnar på sina elever. Två olika lärares lyss­nande har observerats i klassrummet. Interaktioner i klassrummet har spelats in, transkriberats och analyserats med fokus på lärares lyssnande i en fenomenografisk ansats. Ambitionen är att försöka karaktärisera lärares lyssnande. Ett lyssnande ramverk som utformats av Davis (1997) och Yackel et al. (2003) ger tre olika beskrivningskategorier av lyssnande; evalutative,  interpretive och generative listening. De två observerade lärarna går hela tiden runt i klassrummet och pratar med sina elever. Det första intrycket är att de två lärarna lyssnar på eleverna på samma sätt. Studien visar dock att deras lyssnande är av helt olika karaktär. Den ena läraren använder sig endast av evaluative listening under hela lek­tionen och den andra läraren använder sig av alla tre kategorierna av lyssnande. Undersökningen visar att strukturen av en lektion kan begränsa eller möjliggöra lyssnandet för en lä­rare. Det är viktigt att lärare är medvetna om deras olika sätt att lyssna på eleverna. Denna medveten­het kan ge mer givande matematiska diskussioner och skapa flera tillfällen för lärande. Med hjälp av fortbildning kan lärare utveckla sina möjligheter att reflektera över sitt lyssnande. / The focus of this classroom study is how teachers of mathematics listen to their students. Two teach­ers’ listening was observed. Interactions in the classroom were recorded, transcribed and analyzed through the use of phenomenography in order to attempt to categorize the teachers’ ways of listening. A framework for understanding listening found in the works of Davis (1997) and Yackel et al. (2003) defines three categories of listening: evaluative, interpretive and generative. Both of the teachers who were observed circulated through the classroom and spoke with their stu­dents. At first impression they listened in the same way. However, the analysis revealed that their lis­tening differed. One teacher used only evaluative listening during the lesson, while the other used all three modes of listening. The study reveals that the structure of a lesson can limit or facilitate listening. It is crucial that a teacher is aware of the different ways they listen to students. This awareness can foster better mathe­matical discussions in the classroom and create additional opportunities for understanding and learn­ing. With targeted in-service training, teachers can develop and reflect on their own listening skills.

Denna studies syfte är att sammanställa vad aktuell forskning säger om hur givande diskussioner kan skapas i matematikundervisningen. Under arbetet har en systematisk litteraturstudie genomförts för att sammanställa och analysera aktuell forskning inom området. Resultatet visar att givande diskussioner till stor del påverkar elevernas kunskapsutveckling i matematik positivt. Givande matematiska diskussioner grundar sig i en lärares kunskaper i att skapa och orkestrera dessa diskussioner. Dessa diskussioner kan antingen genomföras i helklass eller i grupp. Dessa diskussioner ter sig olika baserat på om diskussionerna har ett lärarcentrerat fokus eller elevcentrerat fokus. Resultatet visar att diskussioner i matematikundervisningen kan se väldigt olika ut och på så vis har olika förutsättningar för elevers deltagande och lärande / The purpose of this study is to compile what current research says about how rich discussions can be created in mathematics education. During the research, a systematic literature study was carried out to compile and analyze current research in the field. The results show that rich discussions largely affect students' knowledge development in mathematics in a positive way.Effective mathematical discussions are based on a teacher's skills in creating and orchestrating these discussions. These discussions can either be carried out as a whole class or in groups. These discussions look different based on whether the discussions have a teacher-centered focus or a student-centered focus. The results show that discussions in mathematics education can look very different and thus can have different conditions for students' participation and learning