Bilderböcker som elever möter idag i sin undervisning innehåller text- och bildrelationer med varierande komplexitet. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka vad forskning säger om relationen mellan text och bild, kopplat till elevers läsförståelse i årskurserna F–3 och lärarens roll. För att undersöka syftet har forskning, publicerad mellan 2001 och 2018, analyserats. Undersökningsmaterialet har analyserats utifrån följande frågeställningar: Vad lyfter tidigare forskning om text- och bildrelation i läsförståelseundervisning med bilderbok för elever i årskurs F–3? och Vad betonar tidigare forskning vara av vikt i lärarens roll för att främja elevers läsförståelse av kombinationen text och bild i bilderboken? I resultatet framkommer vikten av att elever bör läsa både text och bild tillsammans i bilderboken eftersom det leder till ökad läsförståelse. I resultatet framkommer det även att läraren behöver besitta kunskap om bilderbokens uppbyggnad för att synliggöra lässtrategier för eleverna. I diskussionen diskuteras bilderbokens möjligheter i undervisningen, till exempel genom att det bidrar till att elever kan utveckla lässtrategier och hur arbetet med bilderboken förbereder elever för framtiden. Vidare diskuteras lärarens roll i förhållande till arbetet med bilderboken.

Studier och forskning har visat att elever har olika förmågor samt varierande motivation, vilket påverkar läroprocessen hos eleverna och deras lust att fortsätta att studera naturvetenskapliga ämnen på gymnasium och högskola. Orsaken är att de anser NOämnen och det naturvetenskapliga språket vara svårt att förstå, de innehåller abstrakta tankar och teorier som är svåra att omvandlas till konkreta begrepp i verkligheten och att detta kräver extra ansträngning. Undersökningen i det här arbetet utfördes som en enkätstudie på grundskolor i södra Sverige. Syftet med undersökningen var att undersöka elevernas motivation till biologilärande och språk och vilka lärometoder som skall användas i klassrummet utifrån elevernas perspektiv. Resultaten visade att många elever erkänner att man kan lära sig NO-ämnen och nå höga betyg om man anstränger sig. Vidare visades det att eleverna kan fördelas i olika motivationsnivåer; motiverade, ej motiverade och varken motiverade eller ej. Deras motivation påverkar biologilärandet och hur de upplever ämnet. Utifrån elevernas svar påvilka didaktiska metoder de ansåg vara bättre visade det sig att det är viktigt för eleverna att de begriper lektionen helt från genomgångarna innan de genomför laborationer eller andra praktiska metoder. Detta tyder på att läraren spelar en stor roll i lärandet.

Denna studies syfte är att sammanställa vad aktuell forskning säger om hur givande diskussioner kan skapas i matematikundervisningen. Under arbetet har en systematisk litteraturstudie genomförts för att sammanställa och analysera aktuell forskning inom området. Resultatet visar att givande diskussioner till stor del påverkar elevernas kunskapsutveckling i matematik positivt. Givande matematiska diskussioner grundar sig i en lärares kunskaper i att skapa och orkestrera dessa diskussioner. Dessa diskussioner kan antingen genomföras i helklass eller i grupp. Dessa diskussioner ter sig olika baserat på om diskussionerna har ett lärarcentrerat fokus eller elevcentrerat fokus. Resultatet visar att diskussioner i matematikundervisningen kan se väldigt olika ut och på så vis har olika förutsättningar för elevers deltagande och lärande / The purpose of this study is to compile what current research says about how rich discussions can be created in mathematics education. During the research, a systematic literature study was carried out to compile and analyze current research in the field. The results show that rich discussions largely affect students' knowledge development in mathematics in a positive way.Effective mathematical discussions are based on a teacher's skills in creating and orchestrating these discussions. These discussions can either be carried out as a whole class or in groups. These discussions look different based on whether the discussions have a teacher-centered focus or a student-centered focus. The results show that discussions in mathematics education can look very different and thus can have different conditions for students' participation and learning