Studier och forskning har visat att elever har olika förmågor samt varierande motivation, vilket påverkar läroprocessen hos eleverna och deras lust att fortsätta att studera naturvetenskapliga ämnen på gymnasium och högskola. Orsaken är att de anser NOämnen och det naturvetenskapliga språket vara svårt att förstå, de innehåller abstrakta tankar och teorier som är svåra att omvandlas till konkreta begrepp i verkligheten och att detta kräver extra ansträngning. Undersökningen i det här arbetet utfördes som en enkätstudie på grundskolor i södra Sverige. Syftet med undersökningen var att undersöka elevernas motivation till biologilärande och språk och vilka lärometoder som skall användas i klassrummet utifrån elevernas perspektiv. Resultaten visade att många elever erkänner att man kan lära sig NO-ämnen och nå höga betyg om man anstränger sig. Vidare visades det att eleverna kan fördelas i olika motivationsnivåer; motiverade, ej motiverade och varken motiverade eller ej. Deras motivation påverkar biologilärandet och hur de upplever ämnet. Utifrån elevernas svar påvilka didaktiska metoder de ansåg vara bättre visade det sig att det är viktigt för eleverna att de begriper lektionen helt från genomgångarna innan de genomför laborationer eller andra praktiska metoder. Detta tyder på att läraren spelar en stor roll i lärandet.

This licentiate thesis deals with compulsory school students’ expressed emotions and motivation towards mathematics. Theoretically, it has been guided by Hannula’s meta-theory on affect (e.g., 2012), of which emotion and motivation are part. In this thesis, emotion is defined using models from Schirmer (2015), and motivation correspondingly by Shunk et al. (2010). In the analysis, a model for emotion developed by Lövheim (2012), and models for motivation proposed by Ryan & Deci (e.g., 2000) and later further developed by Sumpter (2012), were adopted. This thesis focuses on two studies. In the first study, in search of nuanced knowledge about students’ experiences of mathematics, a primarily qualitative approach was adopted in interviews conducted with 19 primary school students. The results reported in Paper I (Nyman & Sumpter, 2019) confirm previous research which found that students express both intrinsic and extrinsic motivation for doing mathematics. But the results also indicate further motivational nuances, and I propose a division of each dimension into six subcategories. The results reported in Paper II (Nyman, in press) indicate that students’ negative emotions towards mathematics are directed towards themselves, as shame or distress, and not externally as anger. The results also indicate that there are connections between emotion and other affective concepts such as motivation and social dimensions, but also more technical aspects, for example, being allowed to listen to music. The second study, reported in Paper III (in preparation), gathered questionnaire data from 222 grade 8 and grade 9 students, and aimed to compare differences between the two grades as well as between boys and girls. The results show that the only significant difference between boys and girls is on issues relating to motivation: Girls generally express being more extrinsically motivated to doing mathematics than boys.

Med en socialkonstruktivistisk och sociokulturell ansats, studeras skolkuratorers uppfattning om och erfarenhet av grundskoleelevers psykiska hälsostatus samt skolkuratorernas definieringar av psykisk hälsa/ohälsa. Studien problematiserar att det rapporteras från återkommande enkätstudier att mer än varannan grundskolelev uppger sig ha återkommande psykosomatiska symptom vid minst två tillfällen i veckan, samtidigt som knappt nio av tio grundskoleelever uppger sig ha gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande. Mer än varannan grundskolelev lider av psykisk ohälsa är utgångspunkten i den offentliga debatten. Empirin består av intervjuer med skolkuratorer vilka inte delar den bild av grundskolelevers psykiska hälsostatus som utmålas i den offentliga debatten. Allmängiltiga definitioner av psykisk hälsa/ohälsa finns inte, vilket bidrar till delade meningar råder bland forskare, myndigheter, politiker, media, etcetera om vad begreppen innebär. Utifrån studien kan slutsatser dras att definitionsförvirring, otillräckliga mätinstrument och brist på hänsyn till samhällsutvecklingen bidrar till en missvisande bild av grundskolelevers psykiska hälsostatus.