Det har visats vara en hög andel elever som blir utsatta för brott i skolan. Viktimisering kommer med olika typer av psykologiska följder som kan påverka den brottsutsatta eleven längre fram i livet. Studien syftar till att undersöka hur brottsutsatta elever upplever olika typer av stöd och vad de önskar för stöd. För att besvara syftet har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med brottsutsatta elever från olika städer i Sverige. Resultatet visade att brottsutsatta elever önskar att stöd anpassas till individen och dennes egna behov. Det upplevdes dessutom viktigt att bli sedd och förstådd från sin omgivning. Skolan bör, enligt eleverna, dessutom skapa rutiner kring hantering av brott för att fånga upp både de brottsutsatta eleverna och de brottsutövande eleverna. / There is a high amount of students that are victims of crime in school. Victimization comes with a variety of different psychological consequences that might affect the victimized student in the long run. This study aims to examine how victimized students experience different types of support and how they want to be supported. To answer the questions, seven semi structured interviews have been conducted with victimized students from different cities in Sweden. The results showed that victimized students wish that support adjusts to the individual and their own needs. They also perceived it to be important to be seen and understood by their surroundings. The school should, according to the students, also create routines around crimes to be able to intercept both victimized students and the perpetrating student.

Denna konsumtionsuppsats syftar till att undersöka hur lärare arbetar med motivation ochinställning i det matematiska klassrummet i årskurs 4–6. Temat för dennakonsumtionsuppsats är av betydelse eftersom elevers kunskaper inom matematikeftersträvas i samhället, därmed är det av stor vikt att ta reda på hur elever motiveras tillarbete inom matematik. Studier insamlades genom databaserna UniSearch och ERIC.Resultatet visade att lärare arbetar på flera olika sätt för att stärka elevers motivation tillarbete inom matematik. Exempel på faktorer som motiverar elever till arbete inommatematik är temaarbete, lämpliga uppgifter och kooperativt lärande. Även lärarensentusiasm till ämnet är av stor betydelse och påverkar elevernas motivation till matematik.Dessutom visade resultatet att elevers inställning till matematik är medelhög.

Cyberbullying is a phenomenon that is increasing as more children and young people use social media. This phenomenon affects the mental and physical well-being of children and young people. Previous research addresses the school's and school counselor’s responsibility for the preventive and health-promoting work around cyberbullying. The purpose of the thesis is to study how school counselors in primary and secondary schools experience cyberbullying, as well as how they work with cyberbullying and what preventive and remedial measures are taken in cases of cyberbullying. The theoretical basis of the study is partly Lipsky’s (1980) theory of space for action (discretion) and Brante's (2009) professional theory. The empirical material of the study was collected through four qualitative semi-structured interviews with school counselors which were then analyzed thematically to be reported. A literature review was also carried with the aim to find relevant research and current knowledge bases related to the area. The results of the study highlight that school counselors work with cyberbullying in much the same way as traditional bullying. Three themes that were highlighted extra when it came to the preventive work against cyberbullying were relationship building, legislation and information. However, school counselors highlight that it is more difficult to detect if students are exposed to cyberbullying because it is not possible to see cyberbullying in the physical reality. School counselors also believe that the consequences of cyberbullying can be more problematic than the consequences of traditional bullying. All interviewees also highlight that this phenomenon is something that should be given more attention in schools and in general.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för att bygga goda lärare-elev-relationer, samt till vilken grad de upplever att lärarutbildningen har förberett dem för denna del av yrket. Mer specifikt undersöks hur lärare arbetar för att uppnå ömsesidig respekt och förståelse, reglera graden av närhet respektive distans såväl som att uppfatta och handskas med känslomässiga signaler i relationer till elever, samt till vilken grad lärarutbildningen har utvecklat deras relationskompetens i dessa avseenden. Tidigare studier har visat att relationskompetens inte tränas under lärarutbildningen. Vilket den bör enligt forskare, eftersom relationer har en avgörande betydelse för elevernas lärande och utveckling. Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade djupintervjuer med fem lärare. De intervjuade lärarna har läst vid olika lärosäten och tog sin lärarexamen för 1–3 år sedan. Resultatet visade att deltagarna ansåg att lärare-elev-relationen är viktig för elevens lärande och utveckling. Deltagarna visade även att de besitter relationskompetens utifrån Aspelins modell. Däremot upplevde de inte att lärarutbildningen hade förberett dem inför att etablera goda relationer till elever, de har istället utvecklat sin relationskompetens på egen hand. De enda momenten som lärarna upplevde var förberedande inför relationsbyggandet var praktikperioderna, men även dessa kändes otillräckliga. Anledningen till att uppsatsens deltagare inte har fått utveckla sin relationskompetens inom ramarna för sin lärarutbildning, är att relationskompetens i dagsläget inte har någon självklar plats. Lärarna hade både önskat fler teoretiska och praktiska moment i lärarutbildningen, såsom att analysera och diskutera riktiga fall, längre praktiktillfällen och mer teoretisk kunskap om hur man etablerar goda lärare-elev-relationer.

Bakgrund: Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är i behov av stöd då de är extra känsliga för krav och press i skolan. Skolsköterskans primära uppgift är att stärka elevens välbefinnande genom att vara närvarande, lyssna och att vara delaktig i samtal. Skolsköterskan har, tillsammans med elevhälsan, till uppgift att arbeta hälsofrämjande för att bidra till att eleven lyckas i skolan. Skolsköterskorna som träffar eleverna under hälsobesök och korta spontana besök utför ett betydelsefullt arbete för att skapa tillit och förtroende hos eleven. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenhet av hälsofrämjande insatser bland elever med NPF. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 skolsköterskor. Intervjuerna analyserades i enlighet med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analysen identifierades två kategorier: Stödjande insatser och Samarbete. Stödjande insatser inkluderar att skapa en relation via samtal och möten samt skolmiljöanpassningar. Samarbete inbegriper samverkan med andra professioner samt delaktighet med vårdnadshavare och elev. Slutsats: Ett hälsofrämjande arbete uppnås genom samverkan inom elevhälsoteamet, skolsköterskans samarbete med vårdnadshavare samt genom att göra barnen med NPF delaktiga. Dessutom bidrar skolsköterskans lyhördhet till att stärka elevernas självkänsla. / Background: Students with neurodevelopmental disorders (NDDs) need support since they are extra vulnerable for pressure and demands from school. The school nurse's primary task is to strengthen the student’s well-being by being present, listening and being involved in conversations. The school nurse, together with the student health, has the task to work with health promotion to contribute to the student’s success in school. School nurses who meet students during health visits and short spontaneous visits performs an important work to create a trustful and confident relationships. Aim: The aim was to describe the school nurse's experience of health promotion efforts among students with NDDs. Method: The study is based on a qualitative method with an inductive approach. Data collection took place through semi-structured interviews of ten school-nurses. The analysis was performed with a qualitative content analysis. Results: In the analyze, two categories emerged: Supporting initiatives and Collaboration. Supporting initiatives includes create relationship through interactions and dialogue as well as adapting the school environment. Collaboration involves cross functional cooperation as well as involvement of parents and students. Conclusion: Health promotion is achieved through cooperation within the student health team, involving parents and by making the student with NDDs a part of the process. Moreover, does the school nurse recognition contribute to strengthen the students’ self-esteem.

Den naturvetenskapliga undervisningen är viktig för individens förståelse för sin omvärld. I skolan är det utmanade att arbeta med denna förståelse i koppling till elevernas tidigare erfarenheter. Denna studie handlar därför om att undersöka hur elever i årskurs F och 3 förstår sin omvärld. Syftet är att ta reda på vilka föreställningar dessa elever har om fenomen i naturen och hur de kan utvecklas. Studien utgår från en konstruktivistisk syn på elevers förståelse för sin omvärld. För att samla in data kring elevers föreställningar används en digital enkät. Resultatet visar elevernas föreställningar kring vad som händer löven och träden på hösten och vad en växt behöver för att växa. Slutsatsen är att de föreställningar som eleverna i årskurs 3 har är mer djupgående kring förståelse av processer i naturen. De föreställningar som eleverna i årskurs F har visar på en ytlig förståelse av processer i naturen.

The issues regarding LGBTQ+ are relevant in today’s society, not least for young people who are forming their understanding of themselves and the society around them. School libraries are considered a valuable resource when addressing these issues in Swedish schools. However, the subject of how school libraries include LGBTQ+ perspectives in their work is a relatively unexplored area of research. The aim of this study is to contribute to the field of research within Library and Information Science by exploring how the Swedish school libraries work with LGBTQ+. A questionnaire was sent to school library staff working with students in primary and secondary schools in Sweden. The results from this study show which methods are most commonly used by school library staff when addressing LGBTQ+ issues and also what support they have and use concerning this work. The authors also conclude that more research is needed to gain further insight into the subject of how Swedish school libraries work with LGBTQ+.

Genom detta arbete vill vi utveckla vår förståelse för lärarstudenters upplevelser av vilka förutsättningar utbildningens NO-kurser skapar för framtida utomhuspedagogiskt arbete inom dessa ämnen. Denna vilja grundas i ett personligt engagemang för hur vi inom skolan kan stödja elever som idag växer upp i en eskalerande klimatkris samt i tidigare forskning som visat att lärares möjligheter till detta till stor del utvecklas under lärarutbildningen. Studiens syfte är specifikt att skapa förståelse för en grupp lärarstudenters uppfattningar om hur utbildningens kurser inom NO skapat förutsättningar till att bedriva utomhuspedagogisk undervisning. Arbetets data samt metod består till största del av en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med kvalitativa inslag i form av två 30 minuters intervjuer. Genom dessa ämnade vi besvara frågeställningen: Vilka möjligheter och hinder upplever sig lärarstudenter ges genom utbildningens NO-kurser till att bedriva utomhuspedagogisk undervisning? Utifrån enkätens svar, samt intervjuerna som medförde fördjupad förståelse för vad som i vissa fall kan ligga bakom enkäten resultat, är en av våra slutsatser att studenterna i undersökningsgruppen behöver ett större underlag av teoretiska och praktiska kunskaper om utomhuspedagogik. Det tycks oss som att den uppfattade bristen på förankring, dels i forskning som ger stöd till varför de ska välja arbetssättet och dels i styrdokumentens olika delar, kan ligga till stor grund för studenternas angivna osäkerheter. Utifrån pragmatiska och sociokulturella antaganden om goda premisser för lärande drar vi slutsatsen att dessa studenter, för att vilja och våga välja utomhuspedagogik i sin NO-undervisning, behöver presenteras för samt erfara tydligare kopplingar mellan teori och praktik. I intervjuerna uppdagades även efterfrågan av förtydliganden gällande följder av didaktiska val som förankras genom erfarenheter samt interaktiva moment, exempelvis via Learning studies. En slutsats är att om studenterna än mer får erfara dessa följder, både i rollen som elev och lärare, samt lära i samspel med och av varandra kan förhoppningsvis de kunskaper som förmedlas genom utbildningen ytterligare befästas.

På grund av extrema händelser i världen sker det en allt större migration både i Sverige och i andra länder. Att få människor att integrera sig i samhällets utbildning- och arbetsmarknad och i det sociala livet är aktuella diskussioner i politiska, såväl som i sociala och ekonomiska sammanhang. För att stärka migranters ställning i samhället behöver värdlandet ta till vara på människors tidigare erfarenheter och kompetenser. En studie- och yrkesvägledare kan hjälpa till i migranters process mot utbildning och arbete. Studiens syfte är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen upplever vägledningssamtal med nyanlända elever studerandes på kursen svenska för invandrare (Sfi) och på vilka sätt beskrivningar av möten mellan kulturer framträder i samtalen. Utifrån syftet har följande frågeställningar ställts:• Hur beskriver vägledarna Sfi-eleverna de möter i samtal?• Hur kan mötet mellan vägledare och elever beskrivas som ett möte mellan kulturer?• Vilka dilemman ställs vägledarna inför i vägledning med Sfi-elever?Val av teoretisk förankring i studien är Peavys teori om konstruktivistisk vägledning där vi fokuserar på teorins centrala drag och vad teorin säger om vägledarens arbete i möte med olika kulturer. Vidare fördjupar vi analysen med perspektiv på kultur och kulturmöten för att förstå vilka synsätt som ligger bakom de resonemang som förs hos informanterna.Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer med sju verksamma studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen har genomförts. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har ett interkulturellt förhållningssätt i samtal med Sfi-elever. Att använda sig av passande samtalsmetodiska färdigheter är betydelsefullt för att bygga relation och för att förebygga problem med språkbruket. Vägledare och elever kommer alltid vara präglade av kulturella föreställningar i vägledningssamtal. Så länge vägledaren har medvetenhet och förmåga att hitta en gemensam grund i samtalen genom att undersöka elevers inställningar och behov, skapar det förutsättningar för att ha effektiva och interkulturella samtal.

Det här examensarbetet avser att belysa hur pedagoger kan främja kommunikation i matematikklassrummet och hur pedagoger kan utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematikklassrummet i grundskolans tidigare år och det görs utifrån lärares perspektiv. Arbetet tar sin utgångspunkt i aktivitetsteorin som grundar sig i det sociokulturella perspektivet eftersom aktivitetsteorin bygger på att det finns ett samspel mellan människa, miljö och den aktivitet som människan deltar i. För att undersöka våra frågeställningar har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger och resultat av intervjuerna visar att pedagogerna använder sig av flera olika arbetssätt för att främja kommunikation och utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematikklassrummet. Däremot visade resultaten och den tidigare forskningen att pedagogernas val av uppgifter har en stor betydelse för vilken kommunikation som kan ske i matematikklassrummet. I valet av uppgifter lyfte både pedagogerna och den tidigare forskningen fram öppna frågor och uppgifter som en viktig del för att främja elevers kommunikation. Emellertid lade vi märke till att både de intervjuade pedagogerna och den tidigare forskningen fokuserade mest på den verbala kommunikationen vilket ledde till att andra kommunikativa delar såsom skriftlig och illustrativ kommunikation hamnade i skymundan. Utifrån vår studie och den tidigare forskningen anser vi således att det behöver bedrivas mer forskning om hur pedagoger arbetar för att främja och utveckla kommunikation och vilka arbetssätt som finns för att främja och utveckla kommunikation som inte innefattas av den verbala kommunikationen.