Den tidigare forskning som framställs i studien kretsar främst kring organisationer och deras uppgift att motivera de anställda och av denna anledning betraktar studien fältet ur ett medarbetarperspektiv. Problemformuleringen i denna studie reser frågan om vad den enskilde anser vara bidragande till dennes motivation till att utvecklas och prestera i arbetet. Semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide används som undersökningsinstrument. Intervjumaterialet genererar ett resultat som visar att motivationsfaktorer som trivsel, ledarskap, belöning och kompetensutveckling är centrala när det handlar om att motivera de anställda i arbetet. Resultatet diskuteras i ljuset av tidigare forskning. Studiens slutsats är att samtliga faktorer tillsammans utgör förutsättningarna för att den enskilde ska vilja utvecklas och prestera i arbetet. Ledarskapet visar sig vara av särskild betydelse för att motivera medarbetare till att utveckla sin kompetens, då ledare har makten att utdela uppgifter som tillåter individen att ta ansvar och vara självständig.

Denna läroboksanalys har undersökt i vilken utsträckning elever ges möjlighet att utveckla matematiska kompetenser när de arbetar med algebra i läroböcker. Två läroböcker i samma läroboksserie har analyserats, en för årskurs 4 respektive årskurs 6. Detta för att kunna undersöka om det finns en progression, förvärvad kunskap som byggs vidare på, mellan läroböckerna. Enligt den teoretiska utgångspunkten som analysen baseras på finns sex matematiska kompetenser. Läroböckernas algebrauppgifter analyserades för att se vilken eller vilka av dessa kompetenser som gavs möjlighet att utvecklas i varje uppgift. Kompetenserna delades sedan in i nivåerna ingen, liten, medelstor eller stor utsträckning. Resultatet visade att samma matematiska kompetenser förekom i lika stor utsträckning i båda läroböckerna, med ett undantag. En kompetens förekom i ingen utsträckning i årskurs 4 och i liten utsträckning för årskurs 6. Två kompetenser förekom i liten utsträckning för årskurs 4 och tre kompetenser för årskurs 6. Samma kompetens utvecklas i medelstor utsträckning och stor utsträckning i båda läroböckerna. Progression identifierades i fyra kompetenser. En kompetens delades upp i två underkategorier för att se om en progression fanns mellan läroböckerna inom denna specifika kompetens. Det fanns en progression. Den matematiska kompetens som inte ges möjlighet att utvecklas har i tidigare forskning visats viktig. Att den inte ges möjlighet att utvecklas kan ha att göra med att den inte är med i läroplanen för grundskolan (Lgr11, 2018). En annan studie med samma teoretiska utgångspunkt har gjorts på nationella prov. I studierna förekom en kompetens i olika utsträckning på grund av att studierna valt att definiera den på olika sätt. Studierna visar i stort sett samma resultat vad gäller progression mellan årskurser. Slutsatsen är att kompetenserna hade behövt ges möjlighet att utvecklas i större utsträckning i läroböckerna, samt att Lgr11 skulle behöva ha med alla sex kompetenserna i läroplanen.

Syftet (även kallat huvudtema i kategoriprofilen) med studien var primärt att (1) undersöka vilkeninställning idrottande ungdomar har till begreppet mental styrka. Sekundärt syfte som förs upp tilldiskussion var att (2) skapa en förståelse om hur de tränar och upprätthåller sin mentala styrka samt(3) vilka faktorer under träning och tävling som deltagarna anser är viktiga för att utveckla ochupprätthålla mental styrka. I studien deltog tio idrottande ungdomar (m= 16,24), 6 män och 4kvinnor inom både lag och individuella idrotter. En egen utformad semi- strukturerad intervjuguideanvändes, utvecklad med teoretiskt stöd från Jones et al., (2007) och Gucciardi et el., (2009).Resultaten i studien visade att deltagarnas inställning och kunskap om begreppet mental styrkavarierade. De flesta deltagarna hade en positiv inställning och ansåg att det var en viktig faktor i deflesta situationer inom deras idrott. Vidare visade resultaten att ungdomarna fick för liteundervisning och fokus på mentala faktorer från både skola och tränare. Såväl praktiskaimplikationer av resultat som förslag på vidare forskning inom området ges.

Title: Talent Management: Retention and development of employees Level: Bachelor’s Degree in Business and Administration Authors: Amra Abdulic Dzankovic and Anna Jaurén Supervisor: Per-Arne Wikström Date: June 2013 Aim: The purpose of this study is to examine how an organization can implement talent management strategies to retain and develop their employees. We intend to increase the understanding of talent management by highlighting various strategies to retain and develop employees. Methodology: The study has been carried out with a qualitative approach through a case study in cooperation with a large organization within the public sector in Sweden. Empirical material has been collected through semi-structured interviews with all the divisional managers. An extensive analysis of literature and research connected to Talent Management and tools for retention and development has formed the basis of the theoretical framework. Result and Conclusion: The conclusions we have drawn from this study is that to succeed with Talent Management, and the strategies that are in place to retain and develop employees, there must be an integral and comprehensive approach where business strategy and vision also permeates personnel strategy. To meet the growing challenges that today’s organizations are facing, we have concluded that development and different methods to get top talent to remain in the organization is critically important for companies to make the most of their human capital. The organization that we have implemented our study on uses several strategies to retain and develop employees, even if they do not work according to a pronounced TM strategy. Suggestions for further research: As an alternative to our study, we believe it would be interesting to conduct a survey based on the employees' perspective. It would be interesting to see how staff perceives the work around different Talent Management strategies when it comes to retaining and developing employees, and if they see some pros and cons with this work. Contribution: Our study contributes to a better understanding of Talent Management and various tools to retain and develop employees. The study also contributes to a better understanding of whether these tools can be applied to a public organization, more specifically a Swedish university. Previous research is mainly focused on the U.S. and Canadian markets, which primarily are focused on whether TM can contribute to economic benefits. We have chosen to implement our study on a Swedish organization on the Swedish market, and therefore contribute to the research, by implementing Talent Management in Sweden. The study also contributes to the research gap, which we demonstrated in our problem discussion, how development can be implemented and communicated in organizations, within the framework of Talent Management. We have also addressed the growing problems with retention of employees. Through our study, we believe that we have made a contribution to previous research where we focused primarily on various tools to retain and develop employees. We believe that this is something that is critically important because the staff is one of the most important assets in knowledge intensive organizations. Key words: Talent Management, Talent Development, retention and development of employees

No description available.

Denna studie centrerar kring en lärares resa för att förändra sin undervisning, sitt tänkande och sina förhållningssätt i en formativ riktning. Syftet med studien är att stödja och dokumentera denna process. Det primära fokus kommer att ligga på lärarens erfarenheter, tankar och reflektioner kring denna omvandling. För att kunna hjälpa läraren och komma dennes upplevelser nära så användes en aktionsforskningsinspirerad metod. Denna metod utgör dessutom studiens sekundära fokus, där aktionsforskning som metod för utvecklingsarbete inom skolan diskuteras.   Aktionsforskning där praktikern själv bedriver forskningen utgör alltså en central del av uppsatsen. Det är en integrerad del av projektet som inte bara ger data för resultat och analys för studien utan även förändrar lärarens tänkande. Metoden innebar att vi tillsammans efter etablerad litteratur konstruerade en formativ undervisning som sedan läraren bedrev. I samband med denna metod samlades det in datamaterial i form av uppgifter, ett flertal inspelade samtal och semistrukturerade intervjuer samt observation av lektionerna.   Studiens resultat visar att projektet resulterat i ett kombinerat tänkande där både formativa och summativa ideal samsas hos läraren. Denna process beskrivs genom en cyklisk utvecklingsmodell där läraren ständigt omförhandlar sina metoder i ljuset av nya erfarenheter och ny kunskap. Några av de teman som läraren betonade i sin förändringsprocess var en förändrad flexibilitet där arbetet försköts i förmån för mer förarbete, att styrdokumentens skiftande fokus gällande djup mot bredd skapade bekymmer och en gränsdragningsproblematik med nyckelbegrepp som enkelt och välgrundat. Aktionsforskning har dessutom genom studien visat sig vara ett bra instrument för att utveckla sin egen undervisning.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om kompetensförsörjningsprocessen inom äldrevården. Fokus ligger på delarna som handlar om att attrahera, utveckla och behålla personal. Vår avsikt är att undersöka vilka faktorer som påverkar dessa delar samt om det finns någon skillnad mellan de undersökta enheterna. Empirin samlades in genom en enkät som delades ut till undersköterskor och vårdbiträden på två hemtjänstenheter och ett äldreboende i en medelstor svensk kommun. Resultaten visar att en önskan att få arbeta med människor är den främsta anledningen till att söka sig till äldrevården. Vi fann dock att en bra lön inte är någon stor anledning till att söka sig dit. Vidare fann vi att såväl det formella som det informella lärandet är relativt gott inom äldrevården. Bristande karriär- och utvecklingsmöjligheter upplevs dock som en anledning till missnöje, vilket är något som kan ligga till grund för frivillig uppsägning.

I denna rapport behandlas en lärares upplevelse av att utveckla och använda lärospel via en arbetsprocess där en lärare inkluderas i utvecklingen av ett lärospel som sedan spelas med lärarens elever. Vad lärospel innebär och de olika faktorer som påverkar utvecklingen och användningen av lärospel presenteras och problematiseras, följt av en beskrivning av arbetsprocessen och artefaktutvecklingen. Slutligen presenteras studiens resultat med en tillhörande analys och slutsats följt av en reflektion angående potentiella framtida arbets- och undersökningsområden för studien.

Det finns idag en stark trend på arbetsmarknaden att vi byter arbete som aldrig förr. I genomsnitt stannar anställda inte längre än fem år på samma arbetsplats. Denna kvalitativa studie syftar till att studera hur en svensk myndighet arbetar med employer branding samt undersöka medarbetarnas erfarenheter och upplevelser av organisationens arbete med att attrahera, utveckla och behålla personal. För att uppfylla syftet används frågeställningarna: ”Hur arbetar Bremax med employer branding för att attrahera, utveckla och behålla medarbetare?”, ”Vilka interna faktorer är viktiga för medarbetarna utifrån aspekterna: attrahera, utveckla och behålla? samt ”Hur stämmer berättelserna om hur Bremax arbetar med employer branding överens med de interna faktorer som är viktiga för medarbetarna?”. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med två olika grupper, grupp 1 med fyra informanter som arbetar med employer branding och grupp 2 med fem medarbetare som arbetar på avdelning X inom myndigheten. Resultatet har analyserats genom en induktiv tematisk analys som sedan utmynnat i tre teorier som utgör studiens teoretiska ramverk; Nyinstitutionell teori, Organisationsidentitet och Learning by doing. Resultatet visar att myndigheten Bremax har tagit fram ett arbetsgivarerbjudande som är förankrat såväl internt som externt. Viktiga faktorer för medarbetarna är att de får arbeta med moderna system, ha en god arbetsmiljö, balans mellan privatliv och arbetsliv samt stora möjlighet till utveckling i form av att testa på nya arbetsuppgifter. Resultatet i studien visar att både Bremax och medarbetarna anser att det finns en hög trivselfaktor och god balans mellan privatliv och arbetsliv. Resultatet visar dessutom att interna utbildningsmöjligheter inte är eftertraktade om det finns avsaknad av förankring i arbetsuppgifter.

I detta examensarbete har det gjorts en kvalitativ studie med syftet att besvara frågeställningarna vad anser eleverna själva är motiverande samt hur kommer elevernas motivation till uttryck under skrivuppgifter? Då vi i vårt tidigare examensarbete upptäckte en kunskapslucka i årskurs fem och sex, valde vi att rikta in oss på dessa årskurser (Larsen & Myslek, 2021). Studien är genomförd med hjälp av intervjuer med elever, observationer i klassrummet samt uppgifter anpassade utefter elevernas svar på intervjufrågorna. I studien har det deltagit två klasser, en femteklass och en sjätte klass, på två olika skolor i två olika städer.  Det fanns ett tydligt samband mellan resultatet av våra intervjuer och den tidigare forskningen som redan gjorts gällande vad som motiverar elever till att skriva. Eftersom målet med studien var att öka kunskapen om vad eleverna anser vara motiverande, ville vi även se om det stämde överens med praktiken. Därför skapades det uppgifter som var uppbyggda på svaren från intervjuer. När eleverna genomförde uppgifterna förde vi observationsloggar utifrån hur eleverna arbetade, uppträdde och fick för resultat. Det visade sig i slutändan att det som eleverna ansåg vara mest motiverande istället bidrog till att de hade svårt att komma igång med sitt arbete och hålla sig inom ramen för genren för texten. Vi har analyserat det empiriska materialet utifrån det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs teori om att barn lär i interaktion med varandra. Vi har även tagit del av det kognitiva perspektivet och Piagets teori om att barnet lär av att låta eleverna själva få testa sig fram för vilken metod de anser motiverar dem bäst.